Mitt hjärta
Rivet
Sargat
Krossat mot marken
när det tappats
av händer
som inte brytt sig
Inte vetat
Så täckt av ärrvävnad
att det härdats
till sten
Ändå slår det
När det nås
av din värme
bultar det hårt mot bröstkorgen
Hårt
som om det ville
släppas ut
Mina ögon
Kalla
Hårda
Fyllda av hat
för att de sett
så mycket själviskhet
Så mycket orätt
Har gråtit så många tårar
att inga fler
finns kvar att fälla
Ändå glittrar de
När de ser
ditt vackra inre
lyser de av drömmar
Drömmar
fyllda av längtan
Av hopp
Dansande i vinden
den vind som ständigt omger mig
är rosenblad
Vita
och Röda
Vita för nej
Röda för ja
Vad jag än väljer
förlorar jag något
Kan jag överleva
ännu ett sår?
Vad jag än väljer
får jag törnena med
Back to my homepage
Tillbaka till den svenska diktsidan