Olja och Vatten

Du gör mig lugn.
När mitt sinne är som ett hav i storm
gjuter din röst olja över vågorna,
stillar vreden och oron.
Ytan blir skimrande och mjuk,
men hur förrädisk är den inte?
Den fria fågel som landar i oljan på havets yta
kommer strax att mista sin frihet,
kommer strax att dö.

Olja och Vatten,
båda i samma form.
Ändå oförenliga.

Oljan, det svarta guldet.
Dyrbar.
Skänker värme.
Men ack så farlig.
Ett hot mot Moder Jord.
Ett hot mot livet.

Vattnet, det föränderliga.
Än is, än dimma.
Räddar den törstandes liv.
Dränker den som inte kan simma.
Underskattat.
Livsnödvändigt.

Oljan flyter på dess yta,
men bemästrar inte dess djup.

Så består då dessa två:
Olja och Vatten
Man och Kvinna
Och aldrig blir de ett.