Hej, alla kultfilmsvänner! Jösses, förlåt, nu måste jag ha drabbats av personlighets-klyvning igen. Det har hänt ända sedan jag köpte en sådan där soffa som gud glöm-de. Lamporna i taket, ja till och med lysrören, gungar utan att något rör vid dem. Väl-digt konstigt och oförklarligt. Måste bero på soffan. Eller är det kanske den där bidén som gud glömde som ställer till det?
Jag slutade köpa tidningen Fangoria för flera år sedan. Jag kom på mig med att köpa tidningen, och sedan inte läsa den, då den egentligen var ointressant för mig. Dock var jag flitig läsare av den i slutet av 80- och början av 90-talet. Det var under de här åren, '89-'90 någonting, som jag i Fango läste en recension av filmen Robot Ninja, regisserad av en viss J. R, Bookwalter. Filmen sågades jämns med fot-knölarna, och jag kände ett oerhört sug efter att se filmen.
Ett par år senare förevisades jag zombie-eposet The dead next door på en filmklubb. Även den filmen är av Bookwalter, och gjordes innan Robot Ninja. The dead... är en ytterst unik rulle - den är nämligen (åtminstone troligen) världens mest ambitiösa super-8-film! Jojomen, en skräcklångfilm skjuten på super-8, med massor av statister! Visst, okay, Jörg Buttgereit sköt sin Necromantic på super-8, men den filmen ser ju ut som en super-8-rulle, det gör inte The dead...
Anledningen till att Bookwalter lyckades genomföra sitt super-8-projekt med bra specialeffekter och hundratals statister och allt, är att han lärde känna en viss herr Sam Raimi. Vips ramlade det in en del pengar, och filmen kunde färdigställas. Men vem är denne Bookwalter. Tja, en kille från Ohio som var väldigt ung när han började film. Första gången jag läste om honom, konstaterade jag att han var unge-fär i min ålder, och det är han väl fortfarande antar jag, så idag är han i 30-årsåldern. Kanske inte fullt så ung längre (Herregud, jag upptäckte att jag är äldre än Robert "Desperado" Rodriguez! Åren går...).
För ett par år sedan hittade jag adressen till Bookwalters videobolag. Jodå, han har ett sådant också visade det sig. Jag hivade iväg ett brev till Tempe Video med lite frågor, och ett par veckor senare dök det upp ett paket från J. R. själv. Med sitt svarsbrev hade han stoppat med lite grejor han tyckte jag behövde, såsom ett exemplar av Robot Ninja ("I hate it, but since you wanted to see it, here it is."), några filmaffischer för filmer han distribuerar, samt ett nummer av tidskriften han gav ut då; den lär ha bytt namn och utseende sedan dess.
Jo, Robot Ninja är en ganska usel film, gjord på 16mm, men jag tycker ändå att den är rätt kul. Filmen handlar om en serietecknare vars robotninjafigur blir till en fånig TV-serie (producerad av Burt Ward, dvs Robin i TV-Batman!). Tecknaren hatar TV-serien, blir arg, bevittnar en brutal våldtäkt, blir argare, och låter sin kompis byg-ga en Robot Ninja-dräkt åt honom. Sedan går robotninjan, som alltså inte är en ro-bot, omkring och dödar skurkar på extremt slafsiga sätt. Med tiden blir vår hjälte alltmer deprimerad, och till slut skjuter han skallen av sig. Med andra ord, ingen upplyftande film, rätt dum historia, bitvis lite småklantigt gjord, och jävligt blodig.
J. R. bifogade också trailern till sin då senaste film, Ozone, gjord på video. Verkar hyfsat ambitiös, med bra specialeffekter. Det allra senaste från honom är nå-got som heter Sandman, och som inte har något med serietidningen att göra.
Hans videobolag, ja. Egentligen är de två stycken, Tempe Video och Video Outlaw. Tempe släpper Bookwalters egna filmer, och lite mer kommersiella titlar, om än enbart b-filmer inom skräck/sf/fantasy. Video Outlaw, däremot, ger ut filmer gjorda av debutanter, och nästan enbart filmer gjorda på video eller super-8. Här hittar vi titlar som Dead is dead, The zombie army, och Goblin. Mycket blod, inälvor, och gott humör, alltså.
Förutom att pyssla med allt detta, bedriver Bookwalter postorderförsäljning av en fruktansvärd massa andra titlar, det mesta cheapo productions, och antagligen rullar det är roligare att läsa om än att se.
För att samanfatta - J. R. Bookwalter verkar vara en kul kille.
Just det, ja. Tjurspermaskämtet i Kingpin är ett av filmhistoriens bästa. Själva filmen är kanske inte riktigt lika rolig som Dum & dummare, men självklart måste den ses!