Sitter här och går igenom vilka filmer som ska visas på marknaden i Cannes, och kollar vilka bolag som kommer dit. Marknaden har en egen hemsida med foton på alla ackrediterade. Ho ho. Så här många terrorister var det längesedan jag såg på en och samma gång - det är inte klokt vilka usla bilder alla passfotografer och -automater tar! Men festligast är det förstås att titta på folket från det seriösa amerikanska videobolaget Wicked Pictures, som av någon anledning även ackrediterar sina...låt oss kalla dem aktriser. Således finns det bilder och telefonnummer till både Jenna Jameson och Serenity. Jag ska genast ringa och bjuda ut dem.
...Och nu när jag har satt tonen, kastar jag mig handlöst över dagens film, som har texten "varning för starka erotiska scener" skriven på omslaget. Vi pratar nu om Walerian Borowczyks "La bete" från 1975, släppt av House of Horror som "The Beast". Ni minns väl att jag gick igenom alla House of Horror titlarna förra gången.
Den "erotiska rysaren" "La Bete" är dock så extremt bizarr och märklig att den kräver denna egna krönika. Jag undrar verkligen vad de som hyr eller köper filmen utan att veta vad det är tänker när de kommer hem och börjar titta på den. Det är möjligt att mindre avtrubbade människor får en impuls att genast kasta sig från första bästa balkong.
Förtexterna är på franska, medan dialogen i den letterboxade filmen är dubbad till engelska. Att redogöra för handlingen är i det närmaste omöjligt, men jag gör ett litet, väldigt litet försök. Filmen börjar med hästavel på ett gods. Och då menar jag hästavel med närbilder och grejor i en lång scen. Hästarna leds omkring av en snubbe med skägg.
Till godset anländer en ung söt tjej och hennes moster eller faster. Tjejen ska gifta sig med skäggmannen som hon aldrig har träffat. Första kvällen hittar tjejen en bok med bilder på ett hårigt monster som gör henne otroligt upphetsad. På godset finns även en svart betjänt som heter Tiffany (?) som hela tiden smyger iväg för att ha sex med en brud vars två små barn gömmer sig i ett skåp. Tiffany, som har ett väl tilltaget organ, måste hela tiden avbryta sina herdestunder eftersom folk ropar på honom, och varje gång detta händer kastar sig bruden över första bästa sänggavel.
Den unga tjejen med boken drömmer svettiga, heta drömmar. Hon drömmer att hon iförd 1700-talskläder sitter i ett fönster och får syn på ett lamm i trädgården. Lammet springer iväg. Nu blir det spännande! Vart tog lammet vägen? Tjejen springer ut och jagar lammet, som springer in i en skog.
Då dyker besten upp! Huga, huga. Besten är en kille i maläten gorilladräkt och med vad som ser ut som ett hårigt paraply mellan benen. Besten jagar den skrikande tjejen. Hennes kläder fastnar på grenar och buskar och självklart är hon snart näck. Besten brottar ner henne, hon protesterar, men snart är hon med på noterna. Mycket vaselin på linsen blir det under den långa, ångande heta kärleksakten mellan kvinna och monster.
Tjejen vaknar upp. Var det dröm eller verklighet? Skäggmannen dör plötsligt. De bär in honom och lägger honom på matsalsbordet. Här måste jag förstås skjuta in att den unga tjejen är naken hela tiden. De sliter av skäggmannens kläder, och upptäcker att han är hårig och dann. Ja jösses, det var han som var besten.
Därpå följer en vild Benny Hill-jakt (tjejen är förstås naken), och sedan slutar filmen med att tjejen och mostern lämnar godset. Fin.
Hallå? Även om detta nu var något av det märkligaste jag sett på länge, måste jag tillstå att jag fann "La Bete" hyfsat fascinerande, om än väl pratig. Tyvärr, fick jag berättat för mig, är House of Horrors utgåva rätt hårt nerklippt. Sexscenen i skogen är visst mycket, mycket längre, och innehåller saker jag inte kan redogöra för i en familjepublikation som NST.
Walerian Borowczyk var för övrigt en arty-fartyregissör som främst ägnade sig åt exploitation. Arty farty-exploitation, alltså.