Kristofer Åström & Hidden Truck och The April Tears

Bäst: The April Tears överraskade. KÅ&HT var lugna och sköna.
Sämst: Att det alltid ska vara så grymt rökigt.
Betyg: 3,5/5

Man skulle kunna säga att den här konserten var värd pengarna, men det var den inte, den kostade ju inget. ;) 
Jag kom till Dailys precis när de öppnade dörrarna, går in, lämnar jackan i garderoben och tar mig en öl i baren
i väntan på att de ska börja. Jag hann ta en öl till innan The April Tears intog scenen.
Hade inte hört en enda ton från det här bandet innan kvällen, deras synthrock överraskade mig rejält. Första 
låten var Model, Actress, Whatever från kommande skivan. Resten av låtarna har jag ingen suck om vad de
hette men kan gissa att Hardcoming var en av dem. De spelade sex/sju låtar och även många applåder från
publiken blev det inga extralåtar. Efteråt drack jag en öl till innan KÅ&HT hann komma upp på scenen.

Det här var dagen innan deras skiva Northern Blues skulle släppas så inte många hade hört de låtarna, de spelade
låtar från Leaving Songs bl.a. What I Came Here For, vill också passa på att tacka Sonic för att de var snälla nog
att ge mig skivan för att jag förnyade min prenumeration, tack, tack. En låt från nya skivan var All Lovers Hell som
var riktigt bra. Vet inte hur länge de spelade men de var rätt skönt att bara stå och luta mot pelaren och lyssna på
deras lugna och sorgsna låtar. En extralåt fick vi av Kristofer som spelade en Steve Earl cover, ingen aning om vad
låten heter men den var riktigt bra. Sen var kvällen slut eller nästan, för när jag ska gå och hämta ut min jacka så
kommer sångerskan från The April Tears förbi och jag känner mig tvungen att säga till henne att jag tyckte de var bra.
Hon ser ut att bli glad över det och presenterar sig som Sara och jag frågar om nån skiva är på gång, i januari får jag
veta så det är bara att hålla ögonen öppna. Kände mig lite fjortis efter det så jag gick för att hämta jackan och för att
plocka ner en av de många posters med KÅ&HT som fanns uppsatta.