Varje konflikt förutsätter ett (alltför) lokalt perspektiv. Konflikternas historia är de (alltför) lokala perspektivens historia. Ett allmänt vidgat perspektiv för alla bör därför minska konflikterna i världen.
Ett "konfliktperspektiv" förutsätter konflikter och finner också sådana, även där de lyser med sin frånvaro. Konsensus reduceras helt enkelt till konflikt av konfliktperspektivet. Marxister och andra konfliktteoretiker hävdar att konflikter hävdar istället att alla konflikter i sista hand beror på objektivt åtskilda "materiella" intressen. Jag hävdar istället att alla konflikter, även "materiella" intressekonflikter, beror på objektivt skilda synsätt och omvärldsuppfattningar. Materiella intressemotsättningar är bara ett särfall av att alla människor är unika. Alla människor har sin egen värld. det är grundorsaken till att vi har så svårt att förstå varandra. Det som människor tror är verkligt blir också verkligt till sina konsekvenser. Därför är historien historien om människornas övertygelser och om den mentala revolutionen. Det är därför som det just är perspektivens begränsningar som orsakar konflikter. Marxismens historieteori kallas för historiematerialism. På vilket sätt säger dom att historien är materiell? På så vis att det i sista hand inte är ideer eller ideella motiv som driver historien frammåt. Det är istället konflikter och makt. Inom marxism så innebär "materialism" alltså ibland ett maktperspektiv. Makt finns enligt mej inte objektivt men makt är vad människorna tror på och alltså styr makten deras liv. På så vis så har de flesta människor varit historiematerialister.
Problemet är bristande kunskap. Det är ett tillstånd utan subjektiva orsaker. Lösningen är dock sökande efter kunskap, som ofta har subjektiva orsaker. Aktivt problemlösande har alltid subjektiva orsaker. Inga sociala problem är medvetet uppkomna, men de kan bara lösas medvetet.