Det här vill vi
Riks-EKHO
EKHO i övriga Sverige



Programträffar


Bibeln och homo/bisexualiteten



EU-PROJEKT FÖR ÖPPNA OCH INKLUDERANDE ARBETSMILJÖER
juli '02

World Aids Day
KÄRLEKEN ÄR STARK SOM DÖDEN

dec '01

EKHO firade 25 år
TIDNING MED MÖRKA OCH LJUSA TILLBAKABLICKAR

aug '01

GAYKRISTET ARBETE I BACKSPEGELN
aug '01

FOTON FRÅN PRIDE 2001
aug '01

NY BOK SYNAR KYRKORNAS HOMOFOBI
jan '01

Martin, f.d. konfirmationsledare:
´DET KÄNNS OERHÖRT KONSTIGT ATT VARA BORTRYCKT´

dec '00

Storkyrkan
ROMERSK-KATOLSK PRÄST TROTSADE PÅVENS FÖRMANINGAR

aug '00

EKHO OCH STOCKHOLM PRIDE WEEK 2000
aug '00

PSALMBOKENS ORD VAR INTE HOMO NOG
Präster skrev en egen mässa till Kärleken

juli '00

Efter femton år av färdiga svar
CARIN VÅGADE FÖRÄNDRA SINA TANKAR OCH SITT LIV

juli '00

Uppmärksammad tv-film
FÖRÄLSKAD MEN FÖRTVIVLAD - BJÖRN ERIK TOG SITT LIV

juni '00

"MEN DU KAN INTE SÄGA ATT VI ÄR SAMLADE INFÖR GUDS ANSIKTE..."
maj '00

MIN LILLASYSTER ÄR HOMOSEXUELL
apr '00

SMF sänder ut rekommendation, men även signaler:
'BESLUTET BÄDDAR FÖR KRÄNKNINGAR OCH HYCKLERI'

dec '99

FELIX OCH ULF VALDE VARANDRA
nov '99

Ett varningens finger från en kristen ledarskribent:
'HOMOSEXUALITETEN ÄR EN ÖDESFRÅGA FÖR SVERIGE'

sep '99

Ecce Homos dopbilds-Jesus:
- JAG VISSTE ATT DET SKULLE BLI ETT HIMLA HALLÅ

aug '99

Glimtar från Stockholm Pride
'KYRKAN MÅSTE GÖRA SIG AV MED SIN TRÅNGSYNTHET'

aug '99

Samtal om homo-
sexuella i kyrka och samhälle
OSYNLIG VID DISKBALJAN ELLER SYNLIG I KYRKO-
RUMMET?

juni '99

EKHO vill samtala
om relationer
FRÅN PIRR I MAGEN TILL EN PARTNER
FÖR LIVET

maj '99

Teologisk uppsats
om Ecce Homo:
'DE NEDTYSTADE
FICK RÖSTER'

maj '99

Sten Philipson,
kyrkoherde:
- JESUS BEJAKADE LUST, GLÄDJE OCH SENSUALITET

apr '99

Samtal i Sofia kyrka kring Ecce Homo:
NAKENHET,
SÄDESVÄTSKA OCH BIBELSYN

feb '99

Ulf Lidmans inre resa från förtryck till frid
-MIN HOMOSEXUA-
LITET ÄR GUDS FINASTE GÅVA
TILL MIG

nov '98

Elisabeth Ohlson:
- TURBULENSEN KRING ECCE HOMO ÄR NÖDVÄNDIG

sep '98

Homoinfo på Pastoralinstitutet
RASERA FÖRDOMAR, BYGGA UPP KUNSKAP

juni '98



Tillbaka till första sidan



Allt du velat veta om homosex men inte vågat fråga domprosten om




Det är dagen efter. Dagen efter domkapitlets möte där anmälningarna mot domprost Tuulikki Koivunen Bylund togs upp.
Nej då. Det fanns inget att erinra. Varken mot bibelmeditationerna i samband med Ecce Homo i Uppsala domkyrka eller mot Koivunen Bylund själv. Nu talar hon med EKHO-Stockholm om kristen tro och homosexualitet.
- Ryck inte ut enskilda texter ur sitt sammanhang, är hennes råd till bibelläsare. Bibeln är ingen regelbok i sexualetik bara rakt av, säger hon. Själv vill hon befria människor från en bokstavstrogen bibelsyn. Så att kvinnor och homosexuella och andra som Bibeln talar illa om inte råkar illa ut.




”Det är pubertalt att försvara homosexualitet i en tid av andlig vilsenhet”, skrev tidningen Dagen i samband med visningen av Ecce Homo i Uppsala domkyrka. Hur pubertal och vilsen är Du, Tuulikki Koivunen Bylund?

För det första så läser jag inte tidningen Dagen överhuvudtaget och uppmanar ingen annan sann kristen heller att läsa den, om man vill bevara sin sinnesro! Det här med pubertalt… Jag har väldigt svårt att fatta de resonemang som tidningen Dagen för. De är inte bara pubertala, de är obegripliga för de flesta, eftersom de ofta saknar konsekvens och logik. Dessutom tycker jag inte att man ska använda ordet pubertal som skällsord, det är ju en väldigt viktig utvecklingsfas i människans vuxenblivande.

Ja, hur pubertal är jag? Jag har ju lämnat både puberteten och klimakteriet bakom mig, så jag tror inte att jag är så pubertal!

Apropå pubertet... När jag som 17-årig så kallad nyfrälst råkade nämna att jag attraheras av killar, försökte pingstkyrkan jag då tillhörde driva ut homosexualitetens demoner ur mig - med resultatet att jag slungades ut i flera års asexualitet istället. Har domprosten någon häxbrygd eller trollformel som biter bättre än pingstkyrkans?

Nej. Och jag tycker att det är oerhört allvarligt att handskas med unga människor på det sättet som din gamla pingstkyrka gjorde. Vi har försökt att i de församlingar där jag har verkat att under konfirmandtiden ta upp också frågor om homosexualitet. Så jag tror att de som fått den undervisningen inte heller låter sig drivas i sådana här situationer… Det är ju ett väldigt allvarligt övergrepp som du har råkat ut för!

Så du försvarar inte på något sätt exorcism som ett ”botemedel” mot homosexualitet?

Nej, verkligen inte.

Vad säger du om det vitt spridda mantrat ”älska den homosexuelle men hata homosexualitetens synd”?

Det är ju den inkonsekvens som jag nämnde att tidningen Dagen har hamnat i… Det är en väldigt schizofren inställning. Som jag ser homosexualiteten, är det något som är inbyggt i den människans natur, och det går inte att skilja homosexualitet från den människans sanna, egna identitet. Sådant skiljande på den homosexuelle och homosexualiteten är nonsens. Jag tror att de flesta homosexuella uppfattar det som ett väldigt kränkande yttrande. Och sådana yttranden finns tyvärr också inom Svenska kyrkan.

Hur har du kommit fram till denna ståndpunkt? Har du någonsin haft en annan uppfattning om detta?

Jag tillhör den generation som inte visste något om homosexualitet. Att det överhuvudtaget existerade kom jag fram till som vuxen. Det var en av mina skolkamrater som valde att leva homosexuellt, och eftersom jag kände henne och visste att det aldrig var något alternativ för henne att välja killar, blev det ganska naturligt från början. Och sedan efter det har jag haft många homosexuella vänner, och för dem har det alltid varit en del av deras natur och identitet.

Har du någon gång före rabaldret kring Ecce Homo fått försvara din ståndpunkt inom kyrkan?

Ja, någon gång… Men eftersom man inte har diskuterat det här förrän de senaste åren hade jag en föreställning att folk inom Svenska kyrkan var ganska positiva.

Men det blev annat liv i luckan…?

Ja, med Ecce Homo kröp ju de extrema åsikterna fram även bland församlingsmedlemmarna, och hos vissa präster. Men som jag ser det är det fortfarande en ganska extrem minoritet. De församlingsmedlemmar som har de åsikterna tillhör kategorin äldre. Kyrkans ungdom har diskuterat homosexualitet och bland ungdomarna finns det inga som helst svåra fördomar mot de homosexuella.

Hurdan är din bild av ett idealiskt homosexuellt liv? Många kristna vänder sig mot det promiskuösa och förordar trofasta parförhållanden? Och så finns det de som säger att de inte ens kan tänka sig trofasta parförhållanden...

Jag vill arbeta för och medverka till att homosexuella skulle kunna ha långvariga, trofasta parförhållanden. Jag tycker att välsignelseakten spelar en stor roll här. Själv har jag aldrig hållit i en sådan välsignelseakt, eftersom ingen har frågat.

Å andra sidan kan man säga att eftersom homosexuella lever under sådant starkt förtryck, tror jag att det är svårare för homosexuella att bevara de långvariga relationerna än det är för oss heterosexuella, när hela samhället ställer upp för äktenskapet och familjen. Och det är ganska få heterosexuella som har en enda partner och lever lyckliga livet igenom, så vi kan ju inte kräva mer av de homosexuella än vi själva lyckas prestera! Och där ligger jag själv som frånskild ganska lågt när det gäller att döma andra när det går åt skogen med deras förhållanden när jag inte själv är någon förebild.

Även när det gäller bisexualitet, så även där tycker jag att man helst ska få satsa på en partner som man vill leva tillsammans med, så på det viset är ju inte bisexualiteten något problem, eftersom även bisexuella får välja... Man kan ju ändå inte, enligt mitt sätt att se, förespråka att man lever tillsammans med både en man och en kvinna, utan man får ju försöka att satsa på en, vilket kön det nu månde vara!

För 13 år sedan sade dåvarande ärkebiskop Bertil Werkström att kristna homosexuella ska leva i vänskap och celibat. Sommaren 1998 sade ärkebiskop K G Hammar att präster kan leva i homosexuellt partnerskap. Kommentar?

Det är den sunda utveckling som Svenska kyrkan håller på att genomgå. KG Hammar är spjutspets, men det är fler som ansluter sig till hans tankar.

Så du tycker inte att det är en bra idé att Svenska kyrkan låter tillverka kyskhetsbälten och slänger fram dem till homosexuella, låser till och slänger nyckeln?

Nej, jag tycker det är sjukt! Och då har man ju missuppfattat poängen med celibatet, för det är en speciell kallelse som Gud ger till vissa personer. Det är ju inte någon plåga som kommer uppifrån utan en speciell kallelse som Gud kanske inte ger till så väldigt många, men dock till en del. Och ett sådant celibatkrav uppifrån är förljuget!

Det som kyrkorna internationellt nu säger till de homosexuella i den personliga själavården är inte att de måste leva i celibat. Däremot håller kyrkorna tyst om detta utåt till medlemmarna. ”Gör vad ni vill, bara ni inte talar om det för någon!” Och en sådan här ”silence” som sprider sig, och det uppfattar som djupt kränkande och genomfalskt att kyrkan överhuvudtaget i någon fråga ska lägga en våt filt över och tiga ihjäl.

Har du någon egen erfarenhet av själavård bland homosexuella? Din helhetsbild av denna?

Ja, om! Helhetsbilden är att det är ytterst få som söker själavård för att det här med homosexualitet är ett jätteproblem. Homosexuella har precis samma problem som de heterosexuella och söker hjälp för de problemen. Om inte vi i kyrkan skuldbelägger homosexualitet, så blir det heller inget stort problem.

Präster och pastorer brukar ju hänvisa till texterna om Sodom och Gomorra när de predikar om homosexualitet. Fast texten egentligen handlar om bristen på gästfrihet! Och de talar om Onans synd när de undervisar ”mot” onani, fast texten egentligen handlar om coitus interruptus, dvs avbrutet samlag. Hur är det, lär sig inte det svenska präster- och pastorskapet att läsa innantill på sina utbildningar?

Jodå. Jag har aldrig hört någon predika mot homosexualitet i Svenska kyrkan. Aldrig nämna ordet ”onani”, det är ju väldigt tabubelagt. Och jag tror att den historisk-kritiska bibelforskning som bedrivs på våra teologiska institutioner i Sverige inte ger några belägg för en sådan fundamentalistisk, bokstavstrogen bibeltolkning. Jag tror inte att prästerna vi har i Svenska kyrkan hänvisar till Gamla testamentet när de vänder sig mot homosexualitet, det är väl mest Paulus de stöder sig på.

Vad säger du om Paulus texter?

På det ena stället är det som jag uppfattar det närmast pedofili det handlar om, på det andra stället handlar det inte om den genuina homosexualiteten, anser jag, utan det handlar om folk som liksom har tröttnat på olika sexuella utsvävningar och fritt väljer mellan. Stället i Romarbrevet är ju översatt i andra språk som något slags ”pojkkärlek” man syftar på.

Nu är inte jag en exeget, men även om Paulus skulle hänvisa till homosexualitet, ett ord som enligt exegeterna inte ens förekommer i grundtexten, så utgår vi inte heller från något enstaka ord i Bibeln när vi gör våra etiska avgöranden, utan vi måste ju sätta det i samband vad vi idag känner till om detta. Om det sedan gäller genteknologi, aborter eller krig eller vadsomhelst, så är det avgörande inte vad som råkar stå i något litet bibelord, utan man måste göra en helhetsbedömning! Och allt skall ju bedömas efter det största budet som Jesus hänvisar till, och det är ju kärleken!

Man ska befria folket från en bokstavstrogen bibelsyn. Man måste i sin bibeltolkning kunna sätta de här yttrandena i sina historiska sammanhang och kunna tolka hela Bibeln och inte rycka sådana här enskilda saker ur sitt sammanhang. Man måste lära folk att läsa Bibeln på ett nytt sätt. Det gäller kvinnor och homosexuella och alla andra grupper som Bibeln säger något fult och fruktansvärt om. Den lutherska bibeltolkningen ser ju den röda tråden genom hela Bibeln, frälsningshistoriskt, det är ju det som är huvudsaken. Inte om kaniner idisslar eller inte. Bibeln är ingen naturvetenskaplig avhandling eller någon regelbok i sexualetik rakt av bara så där.

När du första gången såg Ecce Homo, var det en sexualiserad Jesus du mötte då?

Nej... Det var många tankar som for i mitt huvud då... Det märkliga var att den kända handen som man talat så mycket om, Johannes Döparens hand, jag såg inte handen från början. Utan jag stirrade på Jesu kön och tyckte att det verkligen var häftigt! Man är inte van att se Jesus naken. Det var det som förbryllade mig. Men vi har ju Bålsta här i ärkestiftet, och där i kyrkan finns en stor bild på Jesus, som Olof Hellström, en uppsalakonstnär har gjort. Och Jesus är likväl helnaken på den.

Som vissa personer påpekat, var Jesus oomskuren i Elisabeths bild, så även i Bålstabilden. När det bara för någon vecka sedan var som mest bråk kring bibelmeditationen i Uppsala domkyrka var jag i Geneve i kyrkans världsråds centralhus. I kapellet där finns en stor mosaik där Jesus döps spritt språngande naken.

Nej, jag såg inte Jesus som speciellt sexualiserad i Ecce Homo. Jag tyckte att han var väldigt traditionell, med lakan på och långt hår, precis som man hade sett i söndagsskolplanscher… Och dessutom var det olika jesusar varje gång, och det fanns också en poäng i det… Jag uppfattade inte detta med att Jesus skulle varit så otroligt sexualiserad. Det kanske är därför att man passerat klimakteriet, för andra har ju BARA sett handen och BARA sett annat. Men det är ju bara ett bevis på att våra bilder finns i första hand i vårt huvud och gör en egen tolkning vid första påseendet.

Hur har du tolkat huvudsyftet med Ecce Homo?

Jag har tolkat det som en kristen homosexuells vittnesbörd gentemot de homosexuella om sin kristna tro, och en kristen homosexuells vittnesbörd gentemot sin kyrka om sin homosexualitet. Men all god religionsutövning är ju också provocerande! Budskapet om Kristi kors är provocerande. Det är ju ett av poängen med kristendomen att den skall provocera, att Gud som i alla religioner är ouppnåelig, att han blir som vi, en människa. Det är väl en provokation? Att han dessutom dödas och tar alla våra synder på sig själv för att vi skall vara fria, det är en ännu värre provokation!

Om Jesus hade vandrat på jorden i våra dagar, tror du att han skulle ha besökt en gayklubb då?

Jesus besökte ju ställen dit personer i hans ställning, han var ju en judisk lärare, som inte var vanligt, varför skulle han inte besöka en gayklubb? Jag tycker det vore väldigt naturligt för honom.

Jag tänkte just att jag aldrig själv har besökt någon sådan klubb, man skulle kanske göra det i Jesu efterföljd! Men han skulle besöka många andra ställen dit prästerskapet inte skulle bege sig... Jesus har ju inte bara kommit för de homosexuella, han skulle vistas i andra miljöer också.

Hur har din Jesus-bild förändrats genom Ecce Homo?

Min Jesus har kommit närmare mig eftersom jag under årens lopp har låtit Jesus träda i bakgrunden till förmån för Gud. Jesus har blivit en nära person - igen - som han var för länge sedan. Så jag funderar väldigt mycket nu kring Jesus.

Har du något favoritmotiv bland Elisabeth Ohlsons foton?

Ja, favoritmotiv är det väl inte, men det som jag faktiskt predikade över vid en kvällsgudstjänst redan långt innan utställningen var korsfästelsebilden. Jag visste ju då om att när homosexuella knivmördas blir det väldigt många fler hugg än när personer knivmördas då homofobiska motiv inte är inblandade.

Det finns mycket ångest och aggressivitet i fotot, man har lämnat den knivhuggne mannen och de går bort, inte bara skinheads utan kostymklädda också. Nu så här efteråt känner jag att Elisabeth gott kunde ha låtit en präst stå där också. En del av prästerskapets och en stor del av frikyrkopastorernas åsikter och yttranden legitimerar faktiskt det här våldet. Det var den bilden jag blev mest gripen av.

Sedan är det det en väldigt rolig bild, som man blir glad av, med de båda lesbiska prästerna som träffar den uppståndne. Där finns de alldeles fantastiska bergen någonstans i Bohuslän. Det var det enda fotot, sade Elisabeth, som inte var taget i Stockholm.

Ja, den sista bilden har väl inte väckt någon större uppmärksamhet, det såg ut som någon kalsongreklam, tycker jag. Men det vågar man väl nästan inte säga, nu när man givit sitt liv åt att försvara Elisabeths bilder! Det var en bild av himmelriket där killarna stod två och två. Sedan fanns det några stycken killar som var tre. Jag sade till Elisabeth att det inte är den bibliska föreställningen om himmelen, för där är man inte längre två och två, vare sig man är homosexuell eller heterosexuell.

Jag tycker det var lite stötande för en ensam levande person som jag att man skulle behöva ha en partner i himlen. Men som sagt, det har varit så mycket osaklig kritik, så jag har hållit min kritik inom mig!

Hur har du fått försvara ditt beslut om att visa Ecce Homo i domkyrkan?

Det har varit så mycket, så mycket...! Jag har försökt förklara, jag har haft samtal med de värsta kritikerna, försökt att prata med folk i telefon, har försökt att besvara brev... Jag har haft en något naiv uppfattning att det går att förklara för folk, det har kanske varit att kasta pärlor i onödan... Dels vill jag diskutera bibelmeditationen, men jag vill gärna också diskutera homosexualitet, men de flesta har inte velat diskutera, de har bara velat tala om för mig hur det förhåller sig... ”Det är synd och det är skam och det är fruktansvärt...”

Vad säger du till dem som är kränkta av visningen av Ecce Homo i Uppsala domkyrka?

Jag säger till dem: Ni borde ha varit där. Ingen som har varit där har ännu kommit och påstått för mig att det var en hädelse. Utan det var en andlig upplevelse, de flesta blev starkt gripna. Ingen kan påstå att det varit någon hädelse i Uppsala domkyrka. Om det finns hädelse i deras huvuden, hos dem som inte var där, får de stå för det själva.

Igår tog domkapitlet upp alla dessa anmälningar mot mig och de avfärdades med kortast möjliga formulering: Det finns inget att erinra mot gudstjänsterna eller mot mig. Och där sitter ändå den biträdande biskopen med som var en av mina värsta kritiker från början, Tord Harlin. Jag har sett beslutet!

Vad ska kyrkan göra för att homosexuella ska känna sig välkomna? Ska man kanske sluta tala om homo- och heterosexuella?

Vi talar väldigt sällan i Svenska kyrkan om homosexuella i kyrkliga sammanhang. Jag tror att om man slutar att tala om homosexuella så blir osynliggörandet ett ännu värre fenomen i Svenska kyrkan. Vi är på rätt väg, fast det går alldeles för långsamt!

R.H.



Har du frågor? Behöver du prata av dig? Det finns någon som lyssnar och förstår! Ring EKHOs jourtelefon 0200-11 04 44 måndag och tisdag kl. 19-21, fredag kl 10-12. Naturligtvis får du vara anonym. Du får prata med någon man eller kvinna som själv är kristen homo-/bisexuell.

Du kan bli medlem/stödmedlem i EKHO-Stockholm! Det är enkelt. Betala in 250 kronor på postgiro 19 51 28-4 och märk talongen "Medlemsavgift" så får du bland annat vårt medlemsblad hemskickat med all medlemsinfo som vi inte tar med på denna sajt.



KONTAKTA OSS: ekhosthlm@yahoo.com | BOX 19047, 104 32 Stockholm | 08-643 74 45