n´OLBOK

på skelleftemål med läsestycken och ordlista

av Sven Mikaelsson

Sven Mikaelsson, smi@medlefors.fhsk.se

Olboken är på 100 sidor varav hälften bondska-svensk ordlista med ungefär 1000 ord. Resten av innehållet består av läsestycken och en del annat, som talesätt, terrängbenämningar a matn.

Att ge sig till att skriva på ett talspråk med icke utbildad skrivtradition innebär vissa komplikationer. Visst kan man skriva det hela med någorlunda regelriktig stavning och dessutom använda både fetstil, cirkumflexer, versaltecken, såväl akuta som grava accenter och markörer åt alla håll, men det börjar ju se alldeles förfärligt fult och krångligt ut i löpande text. Så vad gör man?

Jag har därför valt att göra mina texter i en slags halvsvensk stil. och har använt enbart apostrof som extratecken. Apostrofen får vara markör för förtydligande och avskiljande.

Bruksanvisningen och ordlistan ger en viss ledning till den som har hört och i någon mån förstår dialekten. Men vill man lära sig skelleftemålet får man nog ta till någon språkkurs på ljudband eller med hjälp av någon urinnevånare. Ska man dessutom läsa mål handlar det om att öva - da fa man ööv.

Lokala variationer...brukar jag kalla det som händer när folk som talar dialekt blir oense om hur man ska säja, bara för att de kommer från olika sidor om någon älv. Den dialekt jag använder hör hemma norr om Skellefteälven - kågedaliskt skelleftemål med inslag från Byskeregionen.

 

I Olboken på sidorna 24-25 kan man läsa följande: Maggåttn

Finns på Lagergrens Bokhandel, Skellefteå eller Skellefteå Museum. Pris 150 kr.

 

Exempel ur ordlistan, sidan 57:

djil fiskrens || -n

djiiv fodergiva, höportion || djiva, -, djiveN, djivåm

djöNing, djöNåm genom

djörrja gyttja (djörrjû/t=gyttjig/t)

drangeN bogsera, släpa ||drangne, drangne

drangeN’ögd tröttögad, med hängande ögonlock

drasut storväxt, drummel || -n, -a, -aN, -åm

dreva drivsnö ||-n, -, -n, -nåm

dröökkt roa,sysselsätta || drökkte, drökkte (drökkteLSneing = tidsfördriv)

dröL rännil || -n, -a, -aN, -åm

döingeN dygn || döingne, döingeN, döingna, döingnåm

döingeNveill dygnvill (om en som tappat räkningen på dagarna)

döingstöveL svinmålla ||-N

dörabaitjeL dörrtröskel ||-n, -baitjLaN, -baitjLåm

dössjk dåsig, krasslig || -are, -est

dûmmsnut Tallbit (fågel) ||-n, -a, -aN, -åm

dûssaN dussin ||-e, -, -a, -åm

e

eenn ända ||-, enna, ennaN, ennåm

eeint intet (VaaL uti eeint = Bli till intet, tappa fattningen)

einn in || einneråm/einnaför, einnersti

eingesjt ingenstans

eingåm Lånnåm inte alls bra

einner’ve inomhus

einmat inälvor ||-n

 

Och här syns en del av sidan 91

Några terräng, plats och ortsbenämningar

Grundform

/bestämd form definion Exempel

aagg/a /an strömvirvel, bakström Oppi Agga, Byske älv

ar/n grund, udde Ön Beill’arn (Billören) i Kågefjärden

ava/n säckliknande vik Söravan

baitj bäck Boströmsbaitjen

bratt brant, lutande Brattliden, Kusmark

brön/et låg höjd Brönet, Kusmark

deger diger, stor Degerberget

dröl-en liten bäck, rännil

flark/en öppet vatten i myr Flarkmira

fraiken fräken Fraikentjänn

Bondska för invandrare

Tillbaka


This page hosted by GeoCities Get your own Free Home Page