För oss med ögon känsliga för grönt. |
||||||||||||||
NYTT WEBMAGAZINE
KOMMER VARJE MÅNAD! Vi har blivit en hel del vegetarianer i det här landet på senare år. De flesta av oss basunerar inte ut våra matvanor över gator och torg under buller och bång. Vi spränger inte heller Scanbilar i luften, utan har helt enkelt i all stillhet gått över till grönsaker bara för att det är gott. Mycket godare än kött. Men visst är det synd om djuren, om de behandlas illa. Och om människorna, som Strindberg sa. Fast det här magazinet ska i första hand koncentrera sig på mat och dryck. (Med en och annan utvikning). Nog om detta, nu kör vi igång.
Månadens special!
THE QUORN STORY I slutet av sextiotalet började man inom engelska forskarkretsar oroas över den accellererande befolkningstillväxten i tredje världen. Man misstänkte att inom en tjugoårsperiod skulle maten inte räcka till att föda alla hungriga munnar. Näringsbrist och svältkatastrofer hotade. Så småningom skulle detta även drabba industriländernas befolkning. Det var alltså bråttom att finna ett alternativ till animaliskt protein. Man kontaktade vetenskapsmän världen över och bedrev själva ett intensivt letande efter alternativa proteinkällor. Fanns det någon växt som var mer lättodlad och snabbväxande än sojabönan, vars skördar ibland kunde slå helt fel? Ranks Hovis McDougall (RHM) en brittisk livsmedelsjätte var inte sen att haka på. Snart gick företaget i spetsen för undersökningarna. Förutom att få goodwill på kuppen, skulle man nu kunna experimentera fram nya säljande produkter med hjälp av landets ledande vetenskapsmän. I kölvattnet efter 60-talets Flower Power-rörelse hade en mängd alternativa livsstilar dykt upp i västvärlden. Vegetarianernas antal fördubblades i England och likadant var det på många andra håll i Europa. Här fanns alltså en enorm marknad som formligen skrek efter vegetariska köttsubstitut. Men var fanns växten man letade efter? Jakten påbörjades över hela klotet.Förvåningen blev stor när några entusiastiska engelska forskare påstod att lösningen fanns i det egna landet. Och här växte hur mycket som helst av mirakelgrödan. Ledningen på RHM spetsade öronen. Nå fram med det då, så vi kan börja produktionen. Mögel! sa forskarna. Va??? Ja, inte vilket mögel som helst förstås. Utan ett mycket speciellt vid namn Fusarium graminearum. Trivs bäst på spannmål, majs och potatis. Påminner lite om det där vita trådgegget man kan hitta under linoleummattor i gamla hus. Och det växer med raketfart under gynnsamma omständigheter. Billigt i drift och biomassan fördubblas var tredje timma! Proteinrikt så det förslår. Packar man ihop det påminner det faktiskt lite om kött till strukturen. Nu började det hända saker. Ranks Hovis McDougalls slog sig ihop med ICI, en internationell kemikoncern med omfattande kunskaper i fermenteringsprocesser. Med stora investeringar på laboratoriesidan började man experimentera och forska kring dundermöglet. Det fanns nämligen några minor problems att lösa innan produktionen kunde sätta igång på allvar.Mögel har ju den lite trista egenskapen att de bildar mycotoxiner, svampgifter alltså. I Fusarium graminearums fall heter gifterna Zearalenone och Tricothecen. Det första är ett hormonliknande ämne som kan ställa till med en hel del oreda hos människor och det sistnämnda leder till symptom som illamående, kräkningar och inre blödningar. Egentligen var det ju konstigt att man inte droppade hela projektet efter de här upplysningarna från medicinska konsulter. Men skam den som ger sig, tänkte Ranks Hovis McDougall och fortsatte oförtrutet att experimentera med Fusarium. I hela femton år. Sällan har väl ett blivande livsmedel blivit så genomundersökt, renodlat och vidareutvecklat. Alla resultat var till sist utan anmärkning och produkten godkändes av Brittiska Jordbruksverket. Så bildades firman Marlow Foods Ltd som skulle producera och marknadsföra det nya livsmedlet som döptes till Quorn. I rask takt framställdes alla möjliga varianter av "fusk-köttet". Biffar, entrecoter, färs, hamburgare, kalvfiléer, kycklingbitar...you name it. Det blev en dundersuccée förstås på alla fronter. Snart introducerades produkten i Holland, Belgien, Tyskland och Sverige. Efter galna kosjukans härjningar över den europeiska kontinenten har försäljningskurvorna för Quorn pekat spikrakt upp .Numera är Marlow Foods Ltd uppköpt av Astra-Zeneca, läkemedelsjätten som i dessa dagar kan ståta med två storsäljare i sortimentet: Losec och Quorn. Och i USA lär den sistnämnda produkten vara på väg att bli en minst lika imponerande framgång som här hos oss. Överviktiga amerikaner ser den främst som ett bantningsalternativ till sina fettdrypande hamburgers. Men, vänta ett slag... hur var det nu? Startades inte hela quorn-projektet en gång i tiden för att mätta munnar i utvecklingsländerna? Fast Astra-Zeneca har kanske planerat en lansering där också så småningom, eller?
Källor bl a : Könberg, Kristina - Umeå Universitet: Fusarium gram.(pdf-fil)
2002-07-24
|