KÄNNER NI TILL BOSNIEN OCH HERCEGOVINA?
Namnet på vår
fosterland kommer ursprungligen av det
illyrska namnet ”bosnius”
som betyder rinnande vatten.
Redan år 520 bosatte
sig slavarna i Bosnien.
Under den tiden kristnades
kroaterna. De boende i
Serbien bekänner sig
till den grekisk-ortodoxa läran
med bosnjakerna ansluter sig
till den asketiska
bogomilreligionen.
Bogomil-momenten ”stecci” har
inskriptioner som vittnar
om bosnisk skrift. Pismo
”Bosancica” är en blandning
av gammal kyrillisk och latinsk
skriftstil.
I Bosnien växte religionen
till en nationell
rörelse. En sådan
lära kunde inte tolereras av påven i
Rom, varför det förklarades
korståg mot dem.
Turkarna erbjöd dem militärt
beskydd.
Redan år 1141 existerade
Bosnien i form av ”banat”-
kantoner och på 1300
talet blev Bosnien ett
självständigt kungadöme.
Hercegovina bildades efter
Herceg Stefans borg från
1400-talet. Det var denna
hertig som gav namnet åt
Hercegovina. Det officiella
språket är bosniska.
År 1463 påbörjades
en intensiv turkisk attack mot
Kroatien. Turkarna erövrade
Bosnien och blev kvar där i
nästan fem århundraden.
Teologiskt hittade bogomilerna
vissa bekanta inslag i Islam
och många konverterade
till Islam.
Stjepan Kosaca allias Herceg
Stefans bror Ishak,
som redan konverterat till
Islam, utnämndas till den förste
regenten i Bosnien och Sarajevos
grundare. Bosniens
gränser sträckte
sig i väster till floden Una, i norr
till floden Sava och i öster
till Drina. Dessa gränser
nämns år 1699 på
fredskonferenserna och öven
1718 och 1739 i Belgrad. År
1779 får Bosniens gränser
ett internationellt erkännande.
Krig, emigration
och handel påverkade
nationernas samhörighet.
Förutom bosnjakerna,
vilka är i majoritet, finns
det en blandning av kroater,
serber och judar
som lever ihop i största
samförstånd. Den första ord-
boken på bosniska från
år 1631 finns bevarad på
universitetsbiblioteket i
Uppsala. År 1878 blev Bosnien
och Hercegovina österrikiskt
förvaltningsomrode. År 1908
införlivades Bosnien
och Hercegovina med
Österrike - Ungen.
Bosnien är en multikulturell
civilisation. Tillsammans
verkade Islam, katoliker,
grekisk-ortodoxa, judar och
protestanter sida vid sida.
När den nationalistiska
medvetenheten började
vakna, nådde den sin kulmen med
skottet i Sarajevo år
1914. Första världskriget var ett
faktum. Mellan de två
världskrigen fördelades
Bosnien mellan serber och
kroater enligt geografiska
principer så att bosnjakerna
förblev i minoritet.
Under andra världskriget
utspelades 6 offensiver i
Bosnien. C:a 6% av bosnjakerna
försvann i kriget.
De flesta föll inte offer
för ockupanterna utan
mördades av landsmän-
Ustasa och Cetniker
som
förde en direkt utrotningspolitik.
”Dagens barbari” är
en återspegling av andra
världskriget. Omvärlden
erkände Bosnien. I början
av 1992 bröt kriget ut.
Det bosniska
kriget blev från början
en hänsynslös slakt med terror
och massakreringar. Den muslimska
befolkningen fördrevs.
I Sarajevo föll 1.6 miljoner
granater, över 250 000 invånare
dog. 400 000 sårades,
och antalet våldtagna flickor
och kvinnor uppgick till 30
000. 1 200 moskéer och
katolska kyrkor är förstörda.
Skadorna
beräknas till 160 miljarder
dollar.
Muslimerna i Bosnien
är ättlingar av ”bogomili”
och det kan förklara
den tortyr som serberna har
riktat mot dem. Serberna anser
sig vara
försvarare önskar,
föreslår muslimerna i det
jugoslaviska republikerna.
Det katolska Kroatien har
troligtvis intressen att ingå
i Bosnien på grund av uppfyllda
krav från katolikerna.
Men om muslimerna önskar ta
emot denna hjälp från
de kroatiska katolikerna gentemot
de ortodoxa Serberna, då
kommer de att konvertera
(gå över till kristendom).
Muslimerna vet
att de under andra världskriget
blev
tvungna att byta religion
i en romersk –
katolsk kyrka.
Muslimerna i f.d. Jugoslavien
har
historiska
skäl att ha rädsla för utplåning. När
hjälp kommer till dem
från andra muslimska
länder utanför
Europa så är det sett från historiska
perspektiv och då skulle
hjälp komma från ett
multikulturellt Europa istället.
Muslimerna anser de europeiska
folken som mer fredliga
och konstruktiva.
(Hans Furuhagen, svensk historiker).
Bosniens yta är
51 129 kvadr. km. (20% av
ex. Jugoslaviens yta.
Folk- 1991 var 4 364 650
invånare
( 43,7% Bosnjaker, 32,4% Serber,
17,3% Kroater,
samt 18st. andra nationaliteter
6,6%).
Naturresurser finns 33% skog,
45% malm,
22% vattenkraft i Bosnien.
De viktigaste industrigrenarna
är järn, stål
och metallindustrier.
Varje 4:e invånare är student.
S.Smajl
990216