"Matija Gubec"

Våra uppmaningar och protester har frambringat ett visst resultat under senare år, men på det hela taget har våra krav antingen nonchalerats eller inte observerats. Så sänder t ex Sveriges Radio programmet Dnevnik avsett för både bosnier, kroater och serber, medan andra större invandrargrupper har skilda radioprogram, vilket är klart diskriminerande. Här är det inte endast frågan om skillnaden i språket, utan också om kultur-historiska, geo-politiska, socio-religiösa och en rad andra, för var och en av dessa tre folk, specifika frågor.

I landets bibliotek finns fortfarande skyltar med beteckningen "serbokroatiska". Den stora skylten "Serbokroatiska" på Stockholms stads huvudbibliotek uppfattas särskilt provokativt, med ständigt bittra reaktioner som följd. Med anledning av dessa och liknande fall har vi arrangerat en namninsamling till stöd för de krav och förslag vi framställer i detta brev. Namninsamlingen kommer att presenteras för diskrimineringsombudsmannen.

Historisk återblick. De bosniska, kroatiska och serbiska språken har under historiens gång haft var sin specifika utveckling. De olika språken har sedan århundraden benämnts "bosniska", "kroatiska" och "serbiska", även med andra språknamn, dock aldrig "serbokroatiska", en term som myntades av en slovakisk professor först på 1790-talet. Sedan 1800-talets mitt har försök gjorts för att överbrygga skillnaderna mellan dessa språk, vilket misslyckades. Språk följer sina egna utvecklingslagar.

Språkens status i fd Jugoslavien. När den socialistiska staten Jugoslavien konstituerades under andra världskriget, fastställde dess högsta organ AVNOJ att "alla beslut och proklamationer /…/ skall offentliggöras /…/ på serbiska, kroatiska, slovenska och makedonska. Alla dessa språk är jämställda över Jugoslaviens hela territorium" (1944). Under efterkrigsperioden, däremot, påtvingades landet språkbenämningen "serbokroatiska" av politiska skäl. Detta ledde, särskilt i Kroatien, till protester som besvarades med förföljelser, t ex under "den kroatiska våren" 1971. Det är av den anledningen som termen "serbokroatiska" är så starkt politiskt laddad. Dess användning väcker motstånd och bittra minnen. Efter Jugoslaviens sönderfall försvann också den centralistiskt styrda språkpolitiken, vilket resulterade i att bosniskan, kroatiskan och serbiskan idag snabbt går sina egna vägar. Skillnaderna blir allt större, både vad gäller ordförråd och grammatiska regler.

International Organization for Standardization (ISO), Genève, specificerar i sin senaste normgivande publikation (ISO 639:2:1998) det kroatiska språket för sig och det serbiska språket för sig. Eftersom "serbokroatiska" inte längre existerar, omnämns det inte heller bland världens drygt fyra hundra största språk i denna publikation, där språkens stavning på engelska och franska samt koder för användning i bibliotek, informationstjänst, förlag osv. är specificerade.

De aktuella ländernas gällande författning. Begreppet "det serbokroatiska språket" omnämns inte längre, varken i Bosnia-Hercegovinas, Kroatiens eller Jugoslaviens författning. Enligt "Förordningen med laga kraft om språkets benämning i Republiken Bosnien-Hercegovina under krigstillstånd"(1993) heter det: "I Republiken Bosnien-Hercegovina är litteraturspråket med ijekaviskt uttal /…/ i officiellt bruk. Språket betecknas med en av tre benämningar: bosniska, serbiska, kroatiska"(Art.1). I Kroatiens författning heter det: "I Republiken Kroatien är det kroatiska språket och det latinska alfabete i officiellt bruk" (Art.12). I Jugoslaviens författning heter det: "I Förbundsrepubliken Jugoslavien är det serbiska språket med det ekaviska och det ijekaviska uttalet och det kyrilliska alfabetet i officiellt bruk" (Art.15).

Inget land kan ta sig rätten att frånta sina nya medborgare någonting av deras kulturarv, av vilket språket hör till det viktigaste. Kroater i Sverige och andra länder har rätt att kräva att deras identitet, även vad språket beträffar, respekteras i enlighet med vad deras eget suveräna parlament har beslutat.

I väntan på svar och åtgärder, Högaktningsfullt,

Pero Pusic Styrelseordförande i Kroatiska kulturföreningen "Matija Gubec" Barrstigen 46, 167 31 Bromma. 08-26 06 69. Framställningen stöds också av andra kroatiska föreningar i Sverige.

Erik Amkoff Styrelseordförande i Svensk-Kroatiska Vänskapsföreningen

Borislav Arapovic På kroatiska författares i Sverige vägnar.

Stockholm den 20 april 1999.

Kopia till: Bosnien-Hercegovinas, Kroatiens och Jugoslaviens ambassader Diskrimineringsombudsmannen Pressen. Övriga berörda instanser

Stockholm den 20 april 1999. Bilaga.

Rosenbad fredag 21 maj 1999:
Dr. Borislav Arapovic,Håkan Arapovic,Pero Pusic och Erik Amkoff överlämnar en framställan om det kroatiska språkets status i Sverige till Demokrati- och förvaltningsminister Britta Leijon.

Delegacija u sastavu Dr.Borislav Arapovic ,Håkan Arapovic, Erik Amkof i Pero Pusic primljena je kod ministrice Britta Leijon i urucila joj Pismo za Priznanje hrvatskog jezika u svedskoj

Pismo je upuceno i SVIM zastupnicima svedskog parlamenta.

Back - Tillbåka

Statsrådberedningen-Lena Skymne svar

Vänsterpartiet Gudrun Schymans svar

Utbildningsdepartementet svar

Talmannen svar

1998 - Valdebatt på KKF "M.Gubec" - status av det kroatiska språket i Sverige

Interpellation av Mats Sahlin Stockholms komunfullmäktige.