![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
||||||
Hissa flaggan! Ett fartyg till havs kan man känna igen på nationalflaggan som vajar i aktern. De påminner dock föga om de bekanta flaggorna från 2000-talet, då de ofta är dekorerade med diverse vapenbilder och fantasifulla mönster. Färggranna och stora (10x3m) signalflaggor och -fanor använder man då man vill medla sig med ett annat skepp – vid god sikt syns de t.o.m. 10 kilometer! Varje flotta har sina egna kodnycklar, så att fienden inte skall kunna tyda flaggsignalerna. På natten kommunicerar man med hjälp av lyktor. Naturligtvis kan såväl sjörövare som ärligare sjöfarare vid behov lura sina fiender genom att segla under falsk flagg – men i ögonblicket före en strid hissas dock alltid den egna, ärofulla flaggan. Att stryka flagg är ett tecken på att man ger sig. Ett skepp som hissat alla sina flaggor upp i masterna för att hedra en högt uppsatt gäst är alltid en ståtlig syn. Även sjörövarna har sina egna flaggor – många kapteners flaggor är som groteska efterapningar av sjömakternas vapenfanor – i dem avbildas såväl bloddrypande hjärtan som händer som svingar en sabel. I början av århundradet sågs de första svartvita flaggorna med dödskallar och lårben vaja i masterna på sjörövarskepp, och Jolly Roger har snabbt blivit en verklig modefluga. Den mest fruktade sjörövarflaggan är dock fortfarande den helröda ”blodflaggan”, vars meddelande är tydligt: i den kommande striden ges ingen nåd – de som förlorar kommer att dödas till sista man. |
||||||