Englands kung Georg (George) I delar ut kaparfullmakter för brinnande livet. På detta sätt uppmuntrar han sin inofficiella flotta att plundra spanska handelsfartyg, som fraktar stora mängder silver från Västindien (nuv. Amerika) till den spanska Filip V:s kungliga skattkammare. Kriget mellan de två länderna tog dock officiellt slut redan för tre år sedan.
Den nya kontinentens hamnar byter ägare titt som tätt då engelsmän och spanjorer turas om att erövra dem från varandra. En del av hamnarna är dessutom i sjörövarnas besittning.I frihamnar som Port Antonio kan dock allehanda skepp finna sig en fristad, oberoende under vilken flagga de seglar eller vilket språk besättningen talar. Här får man höra nyheter om sjöslag som ägt rum för ett par månader sedan, och andra viktiga händelser. Frihamnarna böjer sig för ingen kung, och de varken gynnar eller avvisar en välbärgad vandrare.
Redan länge har spanjorerna brandskattat aztekernas rika städer med styrkan av sina musköter, och deras skepp fylls med skatter – främst silver, men även glänsande guld. De flesta av södra Västindiens (nuv. Sydamerikas) hamnar ligger under spanskt välde, och så gott som alla engelska kapare lurpassar längs de rutter som leder bort från dessa hamnar. Englands taktiska och välskyddade hamnplatser i Nordamerika är inte alls lika lockande mål för lycksökare. England har dessutom hamnar i Mexico, på Jamaika och i Panama, och i dessa kan de flitiga kaparna känna sig hemma och fylla på sina förråd.
Det är alltså en sann guldålder för såväl den engelska flottan som de spanska upptäckarna. De senare har dock gång på gång råkat ut för hungriga skattjägare. Tiden gynnar den modige – som man av den kungliga flottan kan en skicklig sjöfarare vinna stor ära, kaparna har chansen att bli rika över en natt, och även sjörövarna kommer säkert att hamna i historieböckerna och i oförglömliga vilda berättelser.
De sistnämnda börjar dock få varmt om öronen. England har fått nog av sjörövarnas attacker på såväl skepp som hamnstäder. Enligt rykten var de engelska handelsmännens högljudda klagomål inför kronan den sista droppen som fick bägaren att välla över. Självaste kung Georg I har sänt den beryktade kapten Woodes Rogers med ett antal örlogsfartyg för att sprida ut en kungörelse om att varje sjörövare skall få förlåtelse för sina brott – bara de kapitulerar och lovar att fortsätta sina liv som hederliga och stillsamma medborgare. Den 5. september 1718 är den sista möjligheten att ge sig, efter det skall varje sjörövare skoningslöst sökas upp och hängas.
Vackra gamla kartor över Karibiska havet finner man i adressen
http://www.gracegalleries.com/Carribbean_Listings.htm#General
Modernare (och tydligare då det kommer till ortnamnen) finner man i sin tur i adressen
http://go.hrw.com/atlas/norm_htm/caribean.htm
Vi blev även tipsade på denna utmärkta sida:
http://alabamamaps.ua.edu/historicalmaps/middle_america/caribbean/caribbean.html
Meddela gärna spelledningen ifall länkarna inte tycks leda rätt!