freds tuffa filmer redux

italien asien snusk sverige annat intervjuer länkar index

 

Night of the devils (1972)
Regi: Giorgio Ferroni

Den där Leo Tolstoy ska vara framme överallt…och detta är väl mig veterligen den andra filmatiseringen av hans kända vampyr-novell The Wurdalaks (?). Mario Bava filmatiserade samma historia i sin episodfilm Black Sabbath, snyggt och välspelat, men otroligt tråkigt. Se den här hellre.

En mustaschprydd hunk, den evige Gianni Garko, råkar ut för en bilolycka i djupaste Jugoslavien. Han söker hjälp på en ensligt belägen bondgård där familjemedlemmarna minst sagt beter sig konstigt. Eftersom bilen blivit en aning tilltygad vid olyckan så erbjuder sig sonen på bondgården att fixa felet, problemet är bara att han inte kommer att kunna att göra det förrän nästa dag. Garko erbjuds att sova över och får sin livs natt – för runt huset så smyger familjens släktingar, förvandlade till onda vampyrer!

Det här var sannerligen en överraskning. Att såna här små mästerverk kan figurera så länge utan att bli speciellt uppmärksammade…ja, det förstår jag inte. För detta är överlägset det bästa jag sett i vampyr-genren, och jag har sett mycket.

Ferroni har mycket, mycket kompetent regisserat en klassisk historia och fått det betydligt läskigare än vad jag ens kunnat förvänta mig. Det bygger för det mesta på ren stämning, stämning så tajt att man kan skära i den med kniv (för att använda en klyscha utan dess like). Men för gore-fantasterna så finns det att hämta också. Carlo Rambaldi har tyvärr hamnat lite i skymundan för den likaså skickliga Gianetto De Rossi och den överskattade plast-fetischisten Sergio Stivaletti. Det dyker upp ett exploderande ansikte, en obduktion, en fantastisk pålning och en del annat mycket fint splatter.

Här är den mina vänner, filmen som kombinerar blod och stämning perfekt!

FA