![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
![]() |
min längtan bor i en liten blå grop den krymper eller växer i takt med tiden det beror lite på hur mycket föda den får liten eller stor det spelar ingen roll min längtan trivs i sin lilla blå grop |
|||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
där ingen ser mig går jag tyst följer skuggorna som smyger längs ödsliga stigar söker träget målet det avlägsna men ändå så ständigt närvarande när så dagen klarnar ser jag hoppet vid trädstammarna blåklockorna och gärdsgårdarna ser hopp i livet i sången och ljuset om än så avlägset där ingen ser mig går jag tyst följer skuggorna längs livets stigar det är inte lätt så många taggiga snår som slår sina klor runt mitt hjärta river upp de sår jag sedan länge trott var läkta men mörkret renar tystnaden helar natten ger mig mod den näring jag behöver för att kunna orka fortsätta vara för att underhålla och vårda den lilla blå grop som är min ständigt trogna följeslagare när skuggorna lagt sig skall vi stå redo att vara att finnas att andas och kanske en dag våga se inåt och minnas |
|||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
...tillbaka | |||||||||||||||||||||||||
en dag skall ondskan försvinna från den lilla blå grop jag vårdar så ömt då skall frid och stillhet råda och tystnaden fylld av lugn och tillförlitlighet en dag med innerligt lugn i hjärta och sinne jag vet att det finns där någonstans vid horisontens slut en dag skall vågorna stillas och min blå grop skall frodas i värmen |
|||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
förstod du vad jag menade när jag sade det blåser på månen förstod du vad jag menade när jag sade min blå grop är så stor förstod du vad jag menade när jag sade jag är trött visste du vem jag var när du såg min spegelbild gjorde du det? I så fall, snälla vän berätta för jag vet det inte själv bara lite |
|||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
du där vännen i min blå grop min längtan min önskan lyssnar du till vad jag har att säga begrundar du så mina ord mina tårar i natten fylls du av vemod eller måhända lättnad för du växer ju du blir ju stark min smärta ger dig näring min bedrövan ger dig ro men varför? du vet ju att du är min vän du vet ju att du har en plats i mitt hjärta jag behöver ditt stöd snälla lyssna ge mig råd hjälp mig utan dig finns jag inte |
|||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
![]() |
|||||||||||||||||||||||||
den där jävla gropen knäcker mig! du borde fyllas med betong!!! blå eller ej, betong säger jag, betong!! härdad betong! då blir det kanske tyst på dig din lilla skit! |
|||||||||||||||||||||||||