Rodolphe Kreutzer

Violinens Mästare

Alla violinister har någon gång under sin studietid stött på namnet Kreutzer och då framförallt hans 42 etyder och kanske en och annan konsert. För resten av världen förknippas hans namn mest med Beethovens sk. "Kreutzer-sonat" som egentligen först skrevs med tanke på den polske mulatten George Bridgetower. Men vem var egentligen Kreutzer?
Så här står det i ett av mina musiklexikon:

Fransk violinist och tonsättare levde mellan 1766-1831. Skrev 19 violinkonserter och över 40 operor.

Jaha, inte mycket men alltid något.
Fransk violinist, född i Versailles faktiskt, son till en tysk militärmusiker som trätt i fransk tjänst. Hmm, vilka kan ha varit hans lärare tro... Sin första undervisning fick han av sin far men hans egentliga lärare blev den från 1770 i Paris verkande Anton Stamitz (1754-1820 son till Johann Stamitz (1717-1757) och bror till Karl Stamitz (1746-1801)) Enligt vissa lexikon står det att Kreutzer var till största delen självlärd och att studierna med Stamitz inte var så omfattande. Hur som helst blev Kreutzers spel påverkat av italienska mästare som Viotti och Mestrino som båda vistades i paris vid denna tid. Han fick anställning som soloviolinist hos Napoleon, och turnerade Europa med stor framgång. 1798 träffade han Beethoven i Wien och fick dennes violinsonat, den sk "Kreutzer sonaten" i A-dur op 47 tillägnad sig.

    Det har skrivits en hel del om denne, Beethovens 9:e violinsonat och hur Kreutzer blev inblandad i den. Den skrevs mellan 1802 och 1804 i Wien. Kreutzer befann sig just då, 1803 i Paris, där han efterträdde Pierre Rode som konsertmästare vid Stora Operans Orkester. Överallt och framförallt i Paris firades han som en av de största violinisterna och hade även en proffesur vid pariskonservatoriet. I Wien befann sig däremot den Polsk-Engelske mulatten George Bridgetower. Denne mörke mycket skicklige violinist befann sig på en mycket lyckad turné och träffade Beethoven 1803 i Wien. Den 33 årige Beethoven blev mycket imponerad av den 23 årige violinisten och och överlämnade den nya (kanske) färdiga sonaten till honom och uruppförde A-dur sonaten tillsammans, Bridgetower spelandes violin och Beethoven improviserandes vid pianot, då pianostämman inte var riktigt färdig. Beethoven insåg att de här sonaten var kanske det bästa han någonsin skrivit för kombinationen violin-piano och ville inte att den nu skulle falla i glömska när Bridgetover fortsatte turnéen. Då dedikerade Beethoven sonaten till den då kändaste violinisten i Europa - Rodolphe Kreutzer i Paris. Tyvärr ansåg Kreutzer sonaten alltför modern för sin smak så han spelade den aldrig offentligt.

    I Paris utvecklade sig Kreutzer till en av sin tids mest produktiva tonsättare och skrev då sina ca 40 operor. Under denna tid syntes ofta Kreutzer och Rode tillsammans på scenen spelandes dubbelkonserter. När det nya Pariskonservatoriet trädde i kraft (1805-1810?) föll lotten på Kreutzer tillsammans med Rode och Baillot att utforma institutets violinundervisning. Redigerade gjorde den sistnämda.

    1807 publicerades de berömda 42 etyderna. Sevcik sade angående dem "den som fulländat behärskar Kreutzer's etyder har rätt att säga att han kan spela violin". Joseph Joachim hade samma åsikt och spelade dem under hela sitt liv och sa ofta till sin elever att de skulle spela någon av Kreutzer's etyder för honom. Wieniawski övade dem flitigt under sin konsertresor och sade "de är mycket svårare än de flesta anar". Carl Flech betecknar dem som "Encyklopedie des vorpaganinischen Geigenspiels". De publicerades första gången 1807 i den av Cherubini, Mehul, Kreutzer och Rode utgivna Magasin de Musique.

    Kreutzer bröt vänstra armen 1810 och drog sig tillbaka som violinist men behöll kapellmästarplatsen vid Stora Operan i Paris till 1826. Han avled i Geneve 1831.



Detta är en icke komplett verkförteckning men den innehåller det mest kända som kreutzer skrev för violin och lite till... Hans kända 42 etyder utgavs först som 40 etyder och i början på 1900-talet fanns det även pianostämma att köpa till.

Verkförteckning
Metod
	Méthode de violon (1803) [Med Rode & Baillot]

Etyder
	40 (42) Études ou caprices pour le violon 
			(1796 (40 tryckta ca 1807 de andra 2?))
	18 (19) nouveaux caprices ou études (ca 1815)
	Études des diverses positions et démanchés pour violon (1804)

Violinkonserter
	1 G-dur op 1 (1783–4)
	2 A-dur op 2 (1784–5)
	3 E-dur op 3 (1785)
	4 C-dur op 4 (1786)
	5 A-dur  op 5 (1787)
	6 E-moll op 6 (ca 1788)
	7 A-dur op 7 (ca 1790)
	8 D-moll op 8 (1795)
	9 E-moll op 9 (1802)
	10 D-moll op 10 (1802)
	11 C-dur op 11 (1802)
	12 A-dur op 12 (1802-3)
	13 D-dur op A (1803)
	14 A (E?)-dur op B (1803-4)
	15 E(A?)-dur  op C (1804)
	16 E-moll op D (Över teman av Haydn)(1804)
	17 G-dur op E (1805)
	18 E-moll op F (1805-9)
	19 D-moll op G (1805-10?)

Duo 2 violiner
	Duos (1783)
	3 Duos op 11:2 (ca 1800)
	3 Duos op 3 (1800-1809)
	3 dous op "A"? 
	3 duos op "B"? (ca 1820)

Sinfonia Concertantes
	1 F-dur (2 vl)(ca 1793)
	2 F-dur (2 vl+vc)(ca 1794)
	3 E-dur (2 vl)(1803)
	4 F-dur (2 vl)

2 violiner och cello
	3 trios brilliantes op 15

Sonater
	Grande sonate (1799)
	3 Sonater op 1 (1790-1799)
	3 Sonater op 2 (1800-1809=
	3 Sonater op B (1790-1799)
	3 Sonates Faciles (före 1804)
	
Hem Biografier