Zandra färdades med sin mor upp till stockholm för att hämta hem en svart liten krake. brumbrum, bilen åkte och äntligen var vi framme.
Massa snussebäbisar fanns där och så fanns där en liten sak som sprang omkring alldeles själv. "Bara det inte är den där fule, tänkte jag." "Det där är Tyzon" sa Jane och pekade på den ensamme. :)
Å nu, drygt två år senare så är Tyzon ngt av det vackraste som finns, i mina ögon iaf... en härlig, liten (men ganska tjock) krabat som betyder så fruktansvärt mycket för mig! Han är min allra bästa vän och den som alltid inns där för mig... den som slickar mina tårar när jag är ledsen och buffar på mig när jag behöver någon som tar mig i kragen. Vi hör ihop, min gosetos å jag! :) |
