Mayak Guatemalan

Mayas in Guatemala

In this page, placenames from these Maya languages of Guatemala: Mam, Ixil, Q'eqchi', K'iche', Tz'utujil, Achi, and Poqomam.

Learn more about the Mayas here (and see placenames in other languages), and check also the Native American sub-index.

Orrialde honetan, Guatemalako Maya hizkuntza hauen leku-izenak dauzkagu: Mam, Ixil, Q'eqchi', K'iche', Tz'utujil, Achi eta Poqomam.

Mayen inguruan informazio gehiago hemen, eta ikus halaber Ameriketako hizkuntzen azpi-aurkibidea



Quiché

K'iche' or Quiche, the main native language of Guatemala. There were some 925.000 speakers in 1995. The most famous work of Native American literature, the Popol Vuh of the Maya, was written in K'iche' shortly after the Spanish conquest.

->

 

K'iche'

K'iche' edo Quiche hizkuntza da Guatemalako hizkuntza Maya nagusia. 925.000 hiztun inguru zeuden 1995ean. Ameriketako hizkuntzetako literatur pieza ezagunena, mayen Popol Vuh delakoa, K'iche' hizkuntzan idatzi zen konkista izan eta gutxira.


Gaztelaniaz / Spanish

K'iche'

Almolonga

Moloonk

Antigua

Panq'an

Chichicastenango

Chuwila

Chimaltenango

B'okob'

Mixco

Mixkuu'

Momostenango

Santyaag Chwatz'aaq

Olintepeque

Xeekik'eel

Pachipac

Pach'ipaq

Pacorral

Pa Koraal

Patzité

Pa Tzìtee'

Patzún

Pasu'n

Quetzaltenango

Xeelaju'

Quiché [region]

K'iche'

Samayac

Samayaak

San Andrés Xecul

Xeek'uul

San Francisco el Alto

Sampra's

San Martín Zapotitlán

Xeetulul

San Miguel Panan

Samyeel Ponon

Xepiacul

Xeepyakuul



Ixil

Ixil, 71.000 speakers in 1995. The Ixil live in Quiche department. There are three dialects (Chajul, Cotzal, Nebaj). The Awakateko language is close to Ixil.

 

 

Ixil

Ixilak ez daude ixilik: 71.000 hiztun (1995ean) badira, Quiche departamentuan. Hiru dialekto daude (Chajul, Cotzal, Nebaj). Awakateko hizkuntzatik gertu. Jon Sarasuak kontatzen dizkio Andoni Egañari Ixil-en artean bizitako batzuk Zozoak Beleari liburuan.


Gaztelaniaz / Spanish

Ixil

Aguacatán

Tzelul

Chajul

Tx'aul / Tx'avul

Cotzal / San Juan Cotzal

K'usal

Huehuetenango

China'pul

Mazatenango

K'ajb'alchee

Nebaj

Na'b'a

Quetzaltenango

Ixlau / Xe'laju' / Xe'lau

Sacapulas

Chual

San Juan Cotzal / Cotzal

K'usal

Totonicapán

Miq'ina' / Tzi'miq'ina'



Achi

Achi, 58.000 speakers in 1995. They live around Rabinal in the Baja Verapaz department. This language is quite close to Quiche.

Achi

Achi, 58.000 hiztun (1995ean). Rabinal hiriaren inguruan hitz egiten da, Baja Verapaz departamentuan. Quiche hizkuntzatik hurbil dago.

Gaztelaniaz / Spanish

Achi

Antigua

Panq'an

Chichicastenango

Chuwila'

Chimaltenango

Pa B'okob'

Cobán

Kob'aan

Cubulco

K'ub'uul

El Chol

Pa Ch'ol

Huehuetenango

Chinab'jul

Joyabaj

Pa Xo'y

Purulé

Purula'

Quetzaltenango

Xe'lajuuj

Rabinal

Chijaa

Salamá

Tz'alama'

San Cristobal Verapaz

Pa Amaaq'

San Gabriel Pasoj

Pa Suu'j

Sololá

Tz'oloj ya'

Totonicapán

Chwi Miq'ina'



Poqomam

Poqomam, 31.000 speakers in 1995, speaking three dialects. The Poqomam live near Guatemala the capital, and in Jalapa department.

Poqomam

Poqomam, 31.000 hiztun (1995ean), hiru dialektotan banaturik. Guatemala hiriburuaren inguruan eta Jalapa departamentuan hitz egiten da.


Gaztelaniaz / Spanish

Poqomam

Antigua

Panchoo

Cerro Sipagui

Isisyuuq'

Escuintla

Tz'iyuuq'

Jocotán

Uxkutaan

Montaña de el Chilar

Nahyuuq'

Santa María de Jalapa

Panchee'



Mam

Mam. Nearly half a million speakers in Guatemala. In Mexico, there are also 3.500 speakers, in Chiapas.

Mam

Ia milioi erdi Mam bizi da Guatemalan, talde maya nagusietako bat izanik. Mexikon, bestetik, 3.500 hiztun daude, Chiapasen.


Gaztelaniaz / Spanish

Mam

Chiquililá

Chiy'la'

Colotenango

X¨nil

Concepción Tutuapa

Chna'

El Granadillo

Txa Carnada

Guillá

Tuwilla'

Huehuetenango

Chna'jal

Islan

Xlom

Jacaltenango

Xakla'

La Cumbre

Ti'witz

La Vega

Tzia'

Petzal / San Rafael Petzal

Ptez'al

San Gaspar Ixil

Ichil

San Ildefonso Ixtahuacán

Itzal / I'tzal

San Rafael Petzal / Petzal

Ptez'al

Santa Bárbara

Chna'

Santiago Chimaltenango

Chimbal

Tacaná

Takna'



Kekchí

The Kekchí or Q'eqchi' (proper spelling according to Maya ortography) live in several departments in Guatemala: Alta Verapaz, Petén, Quiché and Izabal. There are also Q'eqchi' in Belize and in El Salvador. Speakers: 335,800 in Guatemala (1990 SIL); 15,000 in Belize (1991 census); 12,286 in El Salvador (1987); 363,000 total.

->

 

Q'eqchi'

Kekchí edo Q'eqchi' (idazkera zuzena) herria zenbait eskualdetan bizi da Guatemalan: Alta Verapaz, Petén, Quiché eta Izabal. Handik kanpo, herri batean daude Belizen, eta El Salvadorren ere badira. Hiztunak: 335.800 Guatemalan (1990 SIL); 15,000 Belizen (1991ko errolda); eta 12.286 El Salvadorren (1987); 363.000 guztia.


Gaztelaniaz / Spanish

Q'eqchi'

Actelá

Akte'la'

Antigua

Antiiw

Balbatzul

B'alb'atzuul

Bancab

B'ankab'

Biltitun

B'iltutun

Pacuyté

Paak'uyte'

Chinajá

Ch'ina ha'

Cuajxac

Wajxaq

Cueva de Lanquín

Xb'ele hu'

Chajsel

Chajseel

Chaj Juan Batz

Chajwanb'atz

Chajmacán

Chajmakaan

Bolonco

B'olonk'o

Ubub

Hub'ub'

Ichab

Ichab'

Champeguano

Champewaan

Chamelco

Chameelk

Sierra de Chamá

Chama'



Tzutuhil

Some 80.000 people speak Tzutuhil or Tz'utujil (proper spelling) in Guatemala, in a region south of Lake Atitlán, in Southern Guatemala. This language is quite close to K'iche'.

->

 

Tz'utujil

80.000 lagun mintzio dira Tzutuhil edo Tz'utujil (idazkera Maya zuzena) hizkuntzan Guatemalan, Atitlán lakutik hegoalderantz, Guatemalako hegoaldean. K'iche' hizkuntzatik nahiko gertu dago mintzaira hau.


Gaztelaniaz / Spanish

Tz'utujil

Cambal [river]

Kamb'al

Cerro Quiacasiguán [mountain]

Kaqa Siiwaan

Cerro Ruacajnom [mountain]

Rwa Kajnom

Chicacao

Chikokop

Chichicastenango

Chwiley

Chicuá

Chi' Kwa'

Chimaltenango

B'ookoo'

Chinamaya

Chi Nima Ya'

Chinique

Chinik

Chuacajnom [mountain]

Chwa Kajnom

Comalapa

Komalaapa

Cristalinas [mountain]

K'istalin

Cuyotenango

Yab'akoj

Guatemala [capital]

Armiita / Watemaala

Huehuetenango

Wewetenango

Mazatenango

K'oqol Keej

Pachicoc

Pa Ch'kok

Panajachel

Panajche'eel

Paquip

Pak'iib'

Paruicuá

Pa Rwi K'wa'

Pasajquim

Pasajk'im

Patocor

Pa Tok'or

Patulul

Pa Tuulul

Patzalú

Pa Tz'alu'

Patziac

Pa Tzyaq

Patzún

Pa Su'm

Paxicabal

Pa Xijk'ab'al

Quetzaltenango

Xelaju'

San Marcos la Laguna

Kux

Santa Cruz del Quiché

K'iche'

Santiago Atitlán

Santyaago

Santo Tomás Chichicastenango

Santo Tomaas Chwiley

Sololá

Tzolola'

Tecun

Tukun

Totonicapan

Chi Maq'anaya'



Mapak / Maps

Mapak beste leiho batean irekiko zaizkizu.
Maps will open in a new window.

Mayen kokapen historikoa
Historic range of th Mayas

Guatemalako Maya hizkuntzak
Maya languages of Guatemala



Main page

Table index

Looking for info

Links / Loturak

Your comments

Sarrera orrira

Taulen aurkibidea

New! / Zer berri?

Alphabet Street

Bisitarien iritzia

Zure iritziak, zuzenketak, gehikuntzak
Your comments, corrections, additions

->

geonative@oocities.com


GeoCities© GeoNative [http://geonative.home.ml.org]
Maintained by
Luistxo Fernandez and hosted by GeoCities
Get your own
Free Home Page