arkiv "Kött eller inte?" (OSA nr 5 1996) Det fanns två köer i matbespisningen när jag gick på lågstadiet för ungefär femton år sedan. I den långa kön fick man järpe och brunsås. Vegetarianernas kö var lång vid terminens början, men inskränkte sig efter några veckor till ett fåtal tappra. I den kön serverades bara brunsås. Dag efter dag. Varken roligt eller näringsrikt. Drygt ett decennium senare har antalet vegetarianer ökat drastiskt, och utbudet för vegetarianer har blivit större. Debatten för och emot kött har också blivit livligare, ibland också brutalare, som när någon bränner ner en korvkiosk eller förstör transportbilar. OSA träffade två vegetarianer, Anja, 16 och Susanna, 21, samt två köttätare, Theodor, 19 och Anna-Mia, 20, för att reda ut begreppen. -Finns det något ni inte äter? SUSANNA: Jag äter inte kött men fisk. Att dra upp en fritt simmande fisk är inte samma sak som att föda upp en kalv, injicera den med hormoner och slakta den när den är som mörast. Jag identifierar mig hellre med en ko än med en fisk, för kor har större hjärnor och andra instinkter än fiskar. ANNA-MIA: Det är konstigt hur man rangordnar levande varelser efter deras intelligens. I Kina äter man katter vilket vi tycker är märkligt. Men bläckfiskar, som vi gärna äter i Europa, är lika intelligenta som katter. ANJA: Jag är vegetarian, men äter fisk än så länge. Om vi använder jorden till att odla grönsaker istället för att föda upp boskap så räcker kanske maten till fler människor. THEODOR: Jag äter allting. Kanske inte inälvor. Jag ser inga värden i att skippa köttet. Om man bestämmer sig för att bli vegetarian, måste man ha en massa bakomliggande åsikter för det. Jag har ingen övertygelse och känner inte att det skulle förändra något i stort. -Har rapporter om t ex "galna ko-sjukan" och antibiotika i kött styrt era val? ANJA: Djuren far t ex otroligt illa i djurtransporterna, men när "galna ko-sjukan" uppmärksammades i media blev det allmänt OK att inte äta kött. För då handlade det om ens egen hälsa helt plötsligt! ANNA-MIA: Jag bodde i England under värsta hysterin och undvek att äta kött tills jag kom tillbaka till Sverige. -är det hälsosammare att vara vegetarian? ANJA: En vanlig föreställning är att vegetarianer är anemiska och har bristsjukdomar, men det går att variera en vegetarisk kost hur mycket som helst med bönor och linser. SUSANNA: Kött kan verkligen vara ohälsosamt. Köttdisken är en smittohärd där både trikiner och salmonella frodas, det vet ju alla. ANNA-MIA: Trots att jag äter kött tror jag nog att det ur hälsosynpunkt är klart bättre att vara vegetarian. Men om man är vegan måste man nog äta vitamintabletter. -Gör själva industrin och paketeringen av mat att vi glömmer vad det är vi stoppar i oss? THEODOR: En inplastad bogrev mindre i disken gör ju ingen skillnad, men det är klart att om man ser djuret innan det slaktas så blir det mer påtagligt. En biff är odefinierad medan en lever är konkret och därmed läskigare att äta. Man relaterar till sin egen anatomi. ANNA-MIA: När jag äter en biffstek och tänker på var den har suttit så mår jag illa. ANJA: För mig handlar det inte om att djuren är heliga, utan att man kommit så långt från ursprunget, idag går man inte precis ut i skogen och klubbar ner ett fritt djur. -Föder vegetarianism ett generellt miljömedvetande? ANJA: Det är klart att det ena ger det andra. SUSANNA: Jag försöker köpa ekologisk mjölk och ägg från fria höns, annars känner jag mig rätt passiv. ANNA-MIA: Man tvingas ta ställning. Kan man köpa läderskor och djurtestad kosmetika om man är vegetarian? -Finns det något som skulle få er köttätare att sluta äta kött? ANNA-MIA: Det är bara en gammal vana för mig, och jag funderar på att sluta just med tanke på hur illa man behandlar djuren. THEODOR: Jag kan inte se mig själv sluta äta kött. Jag apploderar inte djuruppfödningen som den ser ut, men jag känner inte att mitt avståndstagande skulle räknas. Det är en samvetsfråga som man kan projicera på tusentals andra företeelser, som att t ex inte köpa handknutna mattor tillverkade av barnarbetare i Pakistan. Man måste känna att ens del i det hela räknas, att det är meningsfullt. tillbaka till arkiv index. tillbaka till index.