Pressmeddelande från
Utrikesdepartementet
Skriftligt svar av utrikesminister
Anna Lindh på fråga av Eva Zetterberg (v) om mänskliga
rättigheter i Peru
FRÅGA
NR 1999/2000:323
Svaret lämnas torsdagen
Den 9 december 1999
Eva Zetterberg har frågat
mig om vilka åtgärder den svenska regeringen avser att vidtaga
för förbättra situationen när de gäller politiska
fångars mänskliga rättigheter i Peru.
Beträffande de politiska
fångarna situation i Peru åligger det först och främst
den peruanska regeringen att följa de konventioner som finns
på detta område, framför allt FN:s konventionen om medborgerliga
och politiska rättigheter samt FN:s konventionen mot tortyr och annan
grym, inhuman förnedrande behandlig eller bestraffning, som Peru ratificerat.
Vår ambassad i Lima
har meddelat att den inledda hungerstrejken upphörde efter en månad.
De fängslade får vistas utomhus en timme dagligen. Internationella
Röda Korset (ICRC) tillåts sedan februari i fjol att besöka
de fängslade vid marinbasen i Callao varannan månad. Vid
dessa besök kan en representant för ICRC och organisationens
läkare tala i enrum, en timme var, med de fängslade. Det
senaste besöket av denna typ skedde den 2 december i år.
Trots att situationen för
de mänskliga rätigheterna i Peru generellt sett har förbättrats
under de senare år kvarstår allvarliga problem. Detta gäller
framför allt att utbredda bruket av tortyr och förhållandena
i landets fängelser. Den svenska regeringen följer noga
situationen gällande de mänskliga rättigheterna i landet
och denna fråga utgör också en viktig del av den kontinuerliga
svenska dialogen med peruanska regeringen.
Sveriges utvecklingssamarbete
i landet koncentreras på att främja respekten för de mänskliga
rättigheterna, bl. a. Genom stöd till enskilda organisationer
som Diakonia (7,1 miljoner kronor), CARITAS (668 000 kronor) och Rädda
Barnen (1,2 miljoner kronor), Stöd ges också till ICRC
uppgående till 4 miljoner kronor och det peruanska Ombudsmannaämbetet,
vilket erhöll 560 00 kronor. Ombudsmannen följer i fängelserna,
och anmäler bl. a brister i sjukvården samt obehörig förflyttning
mellanfängelserna. Viktiga insatser bedrivs bl. a. Till förmån
för personer om oskyldigt fängslats för terrorism.
Denna verksamhet har resulterat i att omkring 500 personer har kunnat frisläppas
under de senaste tre åren.
Situationen beträffande
mänskliga rättigheter i Peru aktualiserades ytterligare i juni
innevarande år, då peruanska regeringen genomförde ett
partiellt tillbakadragande från OAS domstol för mänskliga
rättigheter efter denna krävt en ny prövning i ett mål
gentemot fyra personer som dömts för terrorism. EU:s medlemsländer,
däribland Sverige, beklagade djupt det peruanska agerandet i ett gemensamt
uttalande den 19 juni i år och underströk att detta förfarande
även stod i strid med den s. k. Riodeklarationen, vilken betonar vikten
av de mänskliga rättigheterna och som undertecknades i samband
men topmötet mellan EU och Latinamerika/Västindien i juni i år.
|