Hon simmade dom sista längderna när badhuset egentligen var stängt.
Badvakten hade lämnat simhallen, som vanligt, hon simmade så ofta att
dom litade på
varandra.
Hon gick upp ur bassängen, ställde sig under vid bassängkanten
för att skölja bort klorlukten så fort som möjligt.
Hon gick upp till omklädningsavdelningen, öppnade sitt skåp, tog av sig
baddräkten, och lade den på skåpets golv, tog duschtvålen och handduken,
glad att badhusets handdukar är stora och bra, så hon slipper ta en egen.
Hon gick och duschade , torkade sig, kastade handduken i
tvättnedkastet, lättad över att slippa ta hem den och gick och låste upp
sitt skåp.
Hon öppnade skåpet och såg att det var fel skåp, där hängde bara en
guldfärgad simbaddräkt, en med huva och långa ärmar..
Hon stängde skåpdörren och börjar titta efter sitt skåp.
Kollar numret på nyckeln, ser på dörren.. det ÄR rätt skåp.
Hon öppnade igen, som om kläderna skulle hänga där nu.. bara dräkten
hängde där..
Hon tänkte.. nycklar, pengar, hur kommer jag hem, ingenting att ta på
mig, handduken är kastad.
Bara den där.... och sen då?
Hon tittade i skåpet, sträcker på sig och ser att det blänker på
hyllan..
Bilnycklarna, och i bilen finns nyckeln hem gömd.. en reservnyckel
under askkoppen...
Men kläder då.. kan man verkligen?
Hon tittade på dräkten där den hänger, klämmer på tyget, det känns
tjockt.. Hon drog i
ärmtyget.. Elastiskt i sidled.
Hon tar ner dräkten.. Känner på fodret, som siden, fast stretch. hon
undrade varför.. Ska hon
vänta ut personalen, nåt fel måste det ju ha blivit..
Fast hon måste ju hem också.. men ta på sig ett okänt klädesplagg,
någons, bli tvungen att ha
det..
Om det vore en träningsoverall eller nåt..
Hon suckade lite..
Tittade på tyget, tummade det, nagelfor sömmarna, det ser inte konstigt
ut alls. Sömmarna i
fodret går i och för sig inte igenom yttertyget alltid men det sitter
fast, som om det vore ett lager till emellan..
Hon ler.. "Det borde ha varit kaninöron och svanstofs.. och vitt
istället för lejongult.. " Hon
ler.. en playboybunny skulle hon nog velat vara någon gång, en stund.
Hon betraktade baddräkten noga.. letade efter en öppning.. hoppades
nästa slippa hitta den..
där var den... där? Tvärs över magen strax under naveln, mellan dom
högt skurna sidorna.. om
hon inte stängde det skulle hennes kön vara bart, och grenen hänga som
en svans..
Hon suckade..
Hon öppnade och stängde blixtlåset ett par gånger..
Inga problem.
Blixtlåset var så nätt att det inte kändes genom tyget när det var
stängt.. bara den lilla
tygremsan som var handtag stack ut och avslöjade att det fanns där.
Hon tänkte, jag tar INTE på mig den.. nåt lurt är det..
Hon kände i öppningarna, ärmöppningarna var inte så stretchiga som
resten, men en hand verkade den öppna sig lagom för.. benöppningarna var
helt oelastiska, precis som kanten runt ansiktet.
Hon kände på handledsmudden, stack in en hand utifrån.. den gled in
precis, och ut igen..
Inget konstigt med den, eller med andra handen.. den gled in och ut
utan problem..
Hon tittade in genom ansiktshuvan, den täckte hakspetsen, den var
figursydd för hakan kände
hon när hon höll den ut och in mot ansiktet, och öppningen nådde precis
över ögonbrynen.
Hon gick fram till spegeln på änden av skåpsraden.
Hon tog tag i tyget på ryggen nerifrån så att hon kunde ha tummarna inuti
huvan i nacken och fingrarna vid öronen ungefär..
Hon drog upp tyget i nacken och tittar ut genom huvan, lät kanten på
öppningen smita åt runt ansiktet..
Betraktade sig i spegeln... försökte tänka sig bilden med hela dräkten
på sig.
Ett infall... hon ser i kanten av dräkten efter ett tillverkarmärke..
hon hittade en liten lapp...
Casall. Hon ler, det märket känner hon igen, Arena och Casall, två av
dom etablerade.. hennes egen dräkt hon hade lagt in i skåpet var en Panos,
men hon kände till dom andra.
Hon rullade upp dräkten till strax under armarna, sticker in höger hand i
ärmen.. till armbågen ungefär.. känner på fodret.. sticker in den ända
till handleden tvekade inför muddens motstånd, och trycker igenom handen.
När hon ska dra tillbaka den sitter hon fast!!
Hon försöker kränga den av handen men den låser.
Hon greppade i muddens kant och drog med den fria handen och kommer
loss.
Hon stoppade i ärmen igen, lugnare nu, och tittade i spegeln hur det
ser ut.. som en andra hud, solbränd...
Hon drog ut armen och provade den andra ärmen, glider (I) i och ur utan
problem, vanare och säkrare nu.
Sen stoppade hon i båda ärmarna och ser i spegeln hur dräkten hänger
framför henne.
Hon rullade upp den och tittade in i den.. mörkt..
Hon lyfter armarna över huvudet, tittade in underifrån.
När hon lyfter huvan utifrån ser hon ljuset i slutet av tunneln.
Hon greppade tyget i huvans hals.. och drog ner den hot hjässan....
tvekade.. drog lite till.. kände att det stretchade ut över pannan och
bakhuvudet.. tänkte att ”det kan ju inte vara farligt, jag har ju armarna
fria.. nästan i alla fall”, drog ner lite till och plötsligt gled huvan
på plats..
Hon kände av lite panik och försökte dra ur höger arm ur ärmen... tänkte
lite på att om hon inte kom in den vägen med huvan på så kommer hon inte
ur.. hon provade vänstra armen.. samma resultat..
River i tyget i pannan, får inget grep alls.
Stack in tummarna vid varsin tinning, under tyget, för upp dom i
pannan och drog uppåt...
Huvan lossnade utan problem. Hon drog ur armarna och andades häftigt..
Hon tänkte lite.. undrade varför hon är så feg inför det okända..
Hon stoppade resolut in armarna, greppade dräktryggen, och drog på sig
huvan.. den känns redan van.
Hon såg dräkten passa precis fast bara ner över axlarna.
Hon stod en stund och betraktade sig med dräkten upprullad ovanför
brösten...
Med huvudet som en skyltdockas, utan hår och öron.
Och ansiktet som en liten flickas... eller pojkes..
Hon tittade sig i spegeln, hon är klädd från axlarna och uppåt,
plötsligt kände hon sig naken ut.
Hon började dra ner tyget över kroppen.. Magen är lite tight att få
över bysten, hon lirkade lite och kommer förbi. Det känns lite ovant, så
hon sticker in ena handen och rättade till brösten, hon känner att det är
olika stretch just där. Att det blir en pushup-funktion som hon
inte väntat sig. Dräkten sluter sig om och till och med emellan brösten är
den lite tight, så dom står ut lite.
Så brukar inte hennes baddräkter se ut. Hon drog upp den igen ovanför
bysten och tittade, som för att få en minnesbild av med och utan, sen drog
hon ner dräkten igen, och rättade till ännu en gång.
Hon stod där och tittade sig i spegeln.. rullade sakta ner dräkten mot
naveln... svansen/grenen släppte från sin inrullning i ryggen och hängde
ner bakom låren..
"Bäver" tänkte hon, "bäversvans", och log.
Hon såg mer och mer av sin klädda torso ju mer hon rullade ner.. Till
slut så gick den en knapp decimeter under naveln.. hon böjde sig fram för
att greppa svansen/grenen och märkte hur tight den blivit.. den kändes
lite trång när hon stod, men det var svårt attböja ryggen.
Hon gungade fram höften och svansen slängde fram, hon greppade den och
drog den uppåt mot magens blixtlås..
Lite kort kändes den, men den räckte precis.
Hon fumlade lite med blixtlåset men kunde haka ihop det och dra det ett
par centimeter. Hon reste på sig för att se sig i spegeln, och blixtlåset
gled isär och svansen hängde ner igen.
Hon intalade sig att det var hennes eget fel. Andades djupt, ville
därifrån, ville gå ut till bilen starta den,
åka hem och ta på sina egna kläder..
Hon greppade svansen ännu en gång... kopplade ihop blixtlåset och drog
det tills det var en centimeter kvar.. höll i blixtlåssnodden av tyg,
tittade sig i spegeln. som en skyltdocka tyckte hon, en utan peruk, och
utan öron.
Hon vred sig runt i spegeln. det var svårt att se ryggen, huvan gav
inte så stor rörelsefrihet.
Hon tänkte att hon nog kommer att fä en del blickar när hon går till
bilen, hon log för sig själv, men ingen kommer att känna igen henne. Inte
så här ”klädd.”
Hon sträckte armarna ut åt sidorna som vingar för att se hur hon skulle
se ut som kylarprydnad på en Rolls, och genast gled blixtlåset isär när
hon släppte dragbandet.
Hon greppade blixtlåset, kopplade ihop det, lite irriterat, drog igen
det ända till slutet och stod med dragbandet mellan tummen och
pekfingret... den lilla metalldelen som höll bandet föll i golvet med ett
klirr. Hon kände på blixtlåsets stängare.
Den var liten och platt och alldeles slät. Hon försökte peta den bakåt med
nageln men fick inget grepp.
Hon försökte dra isär tyget vid slutet av låset men det satt fast. Hon
stoppade fingrarna under tyget på båda sidor om blixtlåset för att dra
isär det.
Inget resultat, utom att tyget i grenen hade blivit svårare att dra i
sidled när det blivit sträckt.
Och nu när det var på plats kändes det bredare.. en dryg handsbredd
ungefär.
Hon mindes en bild av ett kyskhetsbälte hon sett en och tänkte leende,
i ett försök att lätta uppstämningen, att hon är ju i alla fall säker.
Hon stod nära spegeln för att se blixtlåset ur en bättre vinkel,
tittade på sin mage i spegelbilden..
Såg andningen i kanten av synfältet medan hon försökte se blixtlåset
bättre.
Rädslan gjorde att dräkten kändes trängre.. lite panik tänkte hon.. ”lugn
bara så känns det inte”.
Hon tänkte "Jag SKA ur den här, fast jag måste ju hem också. och inte
naken.. men jag ska bara öppna och stänga blixtlåset en gång först... "
Hon kastar en blick på magen. som en liten kudde under tyget verkar
det..
Hon sätter fingret på den, en tunn luftkudde är det, eller två avlånga
kuddar, den ena ovanför naveln, den andra under, storleken som en hand
vardera.
Hon kände på båda kuddarna, dom verkade hänga ihop på nåt sätt.. och
dom stretchade uppåt med hennes andning.
Hon höll ett finger på varje kudde och insåg att det är en luftpump
kopplad till hennes andning, varje andetag trycker luft från den nedre
till den övre, men varför?
Hon kände runt den övre kudden, fina kanaler är invävt i tyget, hon
följer dom uppåt..
Kuddar under brösten.. hon skrattade till, det är en automatisk pushup?
Finns sånt?
Hon andades ett par tag och känner trycket öka lite när brösten trycks
uppåt mot det inte fullt så stretchiga tyget på ovansidan.. och det känns
inte illa..
Om hon skulle ta bilnycklarna nu och åka hem innan hon ser ut som...
Någonting går sönder under höger arm.
Hon lyfter armen och tittade i spegeln och ser att sidsömmen under
armen har delat sig till midjan. Det finns en glipa på en knapp
centimeter.
Samma glipa finns på undersidan av ärmen ner till armbågen, och när hon
tittade närmare ser hon att dels var sömmen en sån där virkad
elastisk söm som bara försvinner. Dessutom finns det ett tunt blixtlås
som skulle kunna förenavärmen till hennes sida om man drog ner det..
Hon känner igen känslan under vänster arm, men för sent, med ett litet
'zzzzz' är blixtlåset nerdraget till midjan.. hon ser den tunna gula
kevlarlinan som bara väntar på att få dra ner låset under höger ärm också,
bara hon sänkte den..
Hon står alldeles still ett bra tag..
Hon stod där, en arm neråt, fast vid midjan, en arm horisontellt utåt..
vågade inte röra sig..
Hon tänker "bilnyckeln" och andas så försiktigt hon kan, hon böjer ner
huvudet och betraktade magen, pumpkuddarna som rörde sig, och försökte
andas och röra magen så lite som möjligt för att vinna tid.
Hon går fram till skåpet och häver sig på tå för att nå..
famlade på hyllan efter nycklarna och får tag på dom, håller dom i
handen..
"Fort ut nu bara.." tänker hon. Hennes händer går ner till skrevet som
en ren reflex.. det känns kallt och vått? Har hon kissat på sig? Vänster
hand når inte att känna under linningen, hon släpper bilnyckeln med den
högra för att känna innanför grentyget..
”zzzzz”.
Hon hör ljudet av blixtlåset och inser att höger armbåge sitter fast
vid midjan, den också..
Hon stod där.. armbågarna fast mot sidan.. hon kunde röra dom lite fram
och tillbaka, underarmarna var fria.. och hon kände att hon var blöt och
kall iskrevet.
Hon försökte dra tyget åt sidan men det satt för tight och var för
brett och styvt.. men hon kände att hon fick nåt på fingrarna.. hon gned
tummen mot pekfingret och kände hur halkigt det var.. det påminde om
glidmedels tuben i byrålådan därhemma!.
Hon försökte lukta på fingrarna men framsidan på halsen var för
stel och hon kunde inte ens titta ner.. En ampull hade brustit.. eller
flera, i grenen..
Hon undrade vad som skulle hända nu.. hon stod med munnen stängd och
tänkte.. vad hade dräkten i beredskap åt henne härnäst? Någonting i
grenen, hennes intimaste delar.. Hon vägrade tänka tanken färdigt..
Den hade styvnat runt nacken utan att hon märkt det.. hon kände efter
var det hänt nåt mer.. hon kände att det klämde om brösten, hon öppnade
munnen för att protestera men hakan pressades upp mot ansiktet av tyget..
som om det också blivit spänt tillsammans med nacken.
Hon tittade sig i spegeln och försökte öppna munnen, riktigt tog i..
och plötsligt gav hakan efter.. hon såg i spegeln hur hakan sjönk, men
tyget under munnen sjönk inte undan, det höjde sig och gled in över
underläppen i samma takt som hon sänkte underkäken.
Hon kände den sydda kanten mot tungan.
Hon pressade ut den och den gav efter lite, hon tryckte för allt vad
hon var värd för att få bort den och hon lyckades.. men den hade dragits
upp så högt att den lade sig över överkäkens tänder i stället för att
glida ner.
Hon tittade närmare i spegeln och såg att dräkten var sydd så att
kanten på sömmen som förut gått under hakan nu ville gå strax under näsan.
Nederkanten av öppningen låg nu mot framtänderna, pressade upp överläppen
och pressade mot tandköttet.
Hon ville INTE ha den sömmen i munnen.. absolut inte.
Hon grimaserade lite och plötsligt fick hon ner överläppen under
tyget.. Nu var munnen täckt när hon såg sig i spegeln, men hon kunde röra
hakan upp och ner och öppna munnen fritt..
Hon stod och tittade förundrad på den lilla del av ansiktet som
fortfarande var fritt.. och hon undrade vad det handlade om..
Köra bil.. nääe, jo, om hon tog sig ut och bad om hjälp, hittills hade
hon skämts lite, men nu kände det allvar, nu måste hon.
Hon kastade en blick på pumpen på magen och undrade var luften tog vägen
nu? Nåt i grenen? Hon kunde inte avgöra vad hon kände inför den
möjligheten.
Hon kände att nåt på insidan av tyget framför munnen rörde sig. Som en
liten korv på tvären mot läpparna, hon kunde inte låta bli att känna efter
med tungan och korven rullade upp sig in i munnen under tungan.
Hon drog undan tungan och korven la sig ovanpå den.. ett par tre
centimeter in..
Hon försökte knuffa ut den igen men det var redan för mycket luft i
den.
Hon försökte komma åt att bita i den, men den var för seg för
tänderna..
Materialet påminde om... en plastfilm som hennes förre pojkvän hade
visat, en seg film som man kunde tejpa på undersidan av jeepar. Den
skyddade lacken även om man körde på en sten..
Sån måste det vara.. hon kände den växa, andades snabbare bara för att
få det gjort.. för att få veta hur stor den skulle bli.
Hon betraktade sin spegelbild och såg hur käkarna pressades isär tills
tyget under hakan var spänt och blåsan bildade en liten upphöjning på
tyget.
Nu kunde hon inte röra käkarna alls... tungan hade lite frihet bakom
blåsan, det var allt.
Hon undrade vad som skulle hända härnäst... om det fanns nåt mer, och
insåg att samma typ av korv hade börjat bildas i grenen.
Hon försökte protestera ljudligt men förgäves.
Hon stod där och hände det trycka på i grenen.. Hon visste inte vad hon
skulle göra... såg i spegeln hur det svällde och undrade var det skulle ta
vägen, ut i linningen i sidan eller... eller in.
Hon förstod plötsligt vad glidmedlet var till för.
Hon knep emot för att inte släppa in ens ett hörn av det som svällde,
hon klämde ihop benen så gott det gick, men grenen var bred, och hårdare
nu.
Antagligen gick det någon sorts kanaler i sidled som styvade upp det..
Hon kände att det gick att hålla emot, försökte andas så nätt det gick.
Hon undrade var trycket
skulle ta vägen härnäst men hon tänkte INTE sluta knipa.
Det var hennes sista motstånd, hon kände trycket öka runt handlederna
men struntade i det..
plötsligt brast båda sömmarna samtidigt runt handlederna och tunt tyg
rullade ner ända till fingertopparna. Hon försökte spjärna emot men det
var förgäves.. tyget rullade ända förbi fingertopparna och hon såg att den
tunna linan som dragit ner blixtlåset gick in i en dragsko och drog ihop
mudden så att den stängdes.
Linorna gick sen in till armbågen och in i varsin kanal tvärs över
magen. Hon kände igen linan nu, det var gul kevlar, tunn och stark, och
mjuk. Hennes ex hade visat att just sån lina fanns runt innerkanten av
cykeldäck i stället för ståltråd.. stark som stål och mjuk som
sytråd. Han igen, både plastfilmen och kevlarlinan. Hade HAN preparerat
det
här?
Hon stod där.. med munnen full... kroppen stel.. armarna fastlåste vid
armbågarna.. kände hur
det slöts lite till om brösten vid varje andetag samtidigt som trycket
av det halkiga mot könet blev större.. det letade sig in med ett hörn av
blåsan mellan blygdläpparna.. hon tänkte att de
måste ha varit vikt väldigt noga för att kunna expandera dit det
ville..
Hon tänkte på exet som visat henne filmen blåsan i munnen ar
gjord av, trodde hon, och kevlarlinan…
Hon mindes att han ville ha sex när hon var bunden..
Att hon lockats och skrämts..
Mest skrämts över att tappa kontrollen.
Och hon mindes sin egen kommentar.. samtidigt som det mellan benen till
slut letade sig in.
Ganska slappt när trycket släppte men hon visste att det snart skulle
öka och fylla henne..
Hon funderade fortfarande över sin egen kommentar när hon var fylld..
och undrade var luften skulle ta vägen härnäst..
Hon tänkte över konsekvenserna av vad hon sagt när hon såg midjesömmen
dela sig och linan från vänster hand gick till höger armbåge och tvärtom
och underarmarna började dras in mot kroppen.
Hon tänkte fortfarande när hon stod med armarna orörliga pressade
horisontellt mot midjan och hennes kön var fullt.
Hon insåg konsekvenserna när överskottsluften passerade ett munstycke
just på hennes clitoris och det började vibrera med varje andetag.
Hon hade sagt: "Du, Grabben, den dag jag binder mig själv, den dagen
får du göra vad du vill med mig. Tills dess, glöm det!!"
Efter ett par minuter började hon försöka le bakom munkaveln, och
väntade på att han skulle dyka upp.
(
geocities.com/eddy_agraiter)