
15/11 1999
Idag var jag riktigt förbannad när jag åkte till skolan.
Det blev inte bättre av att dem sa att vi skulle stanna kvar idag också pågrund av det här med öppet hus vi hade i helgen.
Jag tog snabbt det kloka beslutet att sticka hem efter maten.
Vilket jag gjorde och är nog hemma imorgon också. Måste om inte annat få sova lite.
Har inte gjort det på en vecka. Alla i klassen tjatade om varför jag var tjurig.
När man är arg så vill man inte höra frågan "vad är det med dig idag?" efter tre eller fyra
sådana var mitt beslut att åka hem helt övertygande.
Jenny var en av dem som frågade frågan gång på gång. Därför var jag arg på henne också även
om jag aldrig sa det till henne. Men Hanna däremot kom in till mig när jag satt vid en dator i
ett klassrum på rasten och la sina armar om mig och la sitt huvud mot mitt och frågade vad det var
för fel. Jag vet inte vad jag svarade eller om jag svarade men jag vet en sak att det hela kändes
väldigt härligt. Hon är verkligen snäll.
Om det snart inte ändrar sig med mitt förhållande till några i klassen vet jag
inte hur jag ska stå ut 1½ år till.
Vet inte om dem som jag tycker illa om tycker likadant om mig.
Har nu på senaste tid börjat bli väldigt attraherad av Ulrika igen. Hon ser väldigt bra ut.
Hon ser väldigt Nina lik ut. Att hon har finare kropp än Nina gör inte det hela sämre.
När jag gick ifrån skolan till busshållsplatsen så körde bussen förbi mig påväg till hållplatsen.
Jag blev väldigt irriterad för jag fick vänta på nästa buss i en timma i ca -2grader.
30min innan bussen kom så kom det en annan fjonte som skulle åka med en annan buss som gick 15min innan
min. Han började genast fråga vad klockan var och vart jag skulle.
Innan han kom dit så hade jag tänkt för mig själv att bara inte någon idiot kommer nu så man måste prata.
Som tur var höll han tyst sen. Men det gick liksom inte sitta där och filosofera för sig själv när han satt där.
Känner mig ensam ikväll. Kan inte låta bli att känna lite grann skuldkänsla för att jag inte kommer gå till skolan imorgon.
Men jag behöver verkligen sova och slippa min klasskamrater så det kan väl vara själ nog?
Det är väldigt många som är oerhört noga med att gå till skolan eller jobbet och aldrig
skulle kunna tänka sig vara hemma om man inte är riktigt riktigt sjuk. Förstår inte dem.
Men dem förstår kanske inte mig heller.
Hade velat ha Nina jämte mig och tröstat mig. Men var är hon?
Väldigt trött på att vara ensam men tror att jag föredrar att vara ensam än att vara ihop med
någon som tex hon som var med på festen i lördags eller som Jenny.
Dem kanske se bra ut men vad spelar det för roll när man inte kan umgås med dem.
Tillbaka