27/1 2000
Idag vaknade jag upp förvånads värt pigg och glad. 
Nästan bara nästan så att jag kände för att gå till skolan.
Dan i skolan blev en besvikelse men är ändå mycket bättre än dagarna som vart denna veckan.
Hanna, vilken är egentligen den enda personer och det enda som jag bryr mig om i skolan, 
såg som vanligt bra ut. Sista lektionen riktigt bra ut. Hon gjorde mig lite ledsen och besviken idag. 
Första var när hon upptäckte Marias hål i tungan. Hon sa att hon tyckte det var snyggt och också ville 
ha det så och så skulle hon tatuera sig när hon fyllt 18 sa hon. Vet inte om jag är omodern eller var 
det är men jag tycker varken piricing och tatuering är snyggt.
Det andra var när hon kom in i ett av skolans TV rum och Maria satt i mitt knä. 
Hon sa nåt i stil med "åå nu igen" till oss. Jag sa "nu blir hon svartsjuk". Hanna "nääää". 
Jag "jag menar på Marias tunga". Hanna "ja men inte för att hon sitter i dit knä". Jag "tack för den". 
Hanna tystnad. Kändes ganska knäckande men får trösta mig med att hon skojade. 
I morse i bussen på väg till skolan funderade jag på varför min känslor inte blivit starkare 
för henne som dem var för Nina.
Kom på teorin om att när jag insåg att jag var kär i Nina så trodde jag alvarligt att jag hade 
en chans hos henne.
Jag menar hon är inte så där jätte snygg. Hon var inte så säker på sig själv som Hanna.
Men med Hanna vet jag att jag egentligen inte har någon som helst chans. 
Därför har jag medvetet inte låtit min känslor spridas fritt runt i min kropp.
Om Ulrika har jag inte så mycket att skriva om idag. Bara en sak. Idag hade hon en väldigt 
rymlig träningsoverallsjacka på sig så jag fick inte se mycket av hennes former. 
Vad jag mer reagerade på var hennes byxor eller vad man ska kalla att. 
Först hade hon några svarta byxor och över dem hade hon något som skulle likna en byxa som såg 
ut att vara av regnställs material. Undrar om det skulle vara så eller om hon inte orkat ta av 
sig sina regnbyxor? Men varför ha regnbyxor idag? 
Lite fuktigt i luften har det väl varit men inte så det regnat.
Idag har jag lärt mig att jag nog aldrig kommer att förstå mig på tjejer, 
deras stora passion för tatueringar, deras Piericingar deras kläder och deras sätt att vara. 
Förstod där i mot att alla tjejer har olika smak när det gäller killar.
Idag när jag gick igenom stan för att komma till min cykel så gick jag förbi en frisörsalong. 
Efter staden jag bor i nog tillhör en av dem städer i Sverige som har mest pizzeria och frisörsalonger 
per invånare slog mig tanken att man egentligen skulle gått in och frågat varför jag skulle 
klippa mig just där. När jag passerade frisörsalongen och tittade in igenom fönstret så såg 
jag den finaste frisörska jag sett. Jag tänkte för mig själv "där är anledningen". 
När jag kommit till min cykel och började cykla hemåt så passerade jag en tjej som har 
lagt märke till förr.
En stackars jävel som antagligen fått dem sämsta odds man kan få utseende mässigt. 
Hela ansiktet är blått av en födelsemärke. Vad har en sådan för framtid? 
Kan ju inte få jobba med något som har med folk att göra. 
Hon får nog bli städare så att hon inte syns. Vem vill vara ihop med en sådan? 
Jämfört med henne ser ju jag ut som Brad Pitt eller någon. 
Fördelen med sådana som hon är att man tvingas känna sig nöjd med sitt eget utseende.