| Home |
Bryssel den 15 maj 2000 Europeiska universitetsinstitutet
i Florens
Kommissionens ordförande Romano Prodi och Michel Barnier, kommissionär med ansvar för reformering av EU-institutionerna, mottog i dag en utredning om omredigering av fördragen. I utredningen, som utförts av Robert Schuman-centrumet vid Europeiska universitetsinstitutet i Florens på kommissionens uppdrag, föreslås det att de grundläggande bestämmelserna om EU skall samlas i ett "grundfördrag", välstrukturerat och begripligt för medborgarna. Institutet har utarbetat ett utkast till ett sådant grundfördrag för Europeiska unionen som i mindre än hundra artiklar samlar bestämmelserna om institutionerna och unionens verksamhet, samt de politiska målen. Utkastet innebär inga juridiska ändringar. Ordföranden har överlämnat utredningen för granskning inom kommissionens avdelningar. Kommissionen kommer att lägga fram resultatet av granskningen för regeringskonferensen. Första gången en utredning av detta slag genomförs Tanken på att omredigera fördragen är inte ny. I kommissionens yttrande 1996 inför regeringskonferensen som utarbetade Amsterdamfördraget underströks behovet av att göra åtskillnad mellan de artiklar i fördraget som är av grundläggande karaktär och övriga bestämmelser. Denna tanke togs upp på nytt av Jean-Luc Dehaene, Richard von Weizsäcker och David Simon i deras rapport om utvidgningens institutionella följder (18 oktober 1999). Kommissionen önskade att denna fråga för första gången skulle fullständigt utredas. Europeiska universitetsinstitutet fick i uppdrag att utföra utredningen. Resultatet presenteras idag. Enklare fördrag Europeiska unionen har byggts upp undan för undan under de senaste femtio åren. De olika fördragen med protokoll utgör idag en komplex samling texter. De fyra grundfördragen (EG-fördraget, Fördraget om Europeiska unionen, EKSG-fördraget och Euratomfördraget) innehåller tillsammans över 700 artiklar. Till detta skall läggas olika anslutningsfördrag och 38 protokoll som fogats till fördragen. Även om Amsterdamfördraget medförde vissa förenklingar, uppfyller inte strukturen kraven på insyn och förenkling från medlemsstaternas och kandidatländernas medborgare. En omredigering skulle göra det möjligt att lyfta fram EU:s mål och medel på ett enklare, mer logiskt sätt. Rationellare ändringsförfaranden Vid en omredigering skulle man också kunna införa nya bestämmelser om ändring av fördragen. Ändringsförfarandet skulle variera beroende på hur viktiga bestämmelser det gäller. Det formaliserade ändringsförfarande som gäller idag, där parlamenten i varje medlemsstat måste ratificera ändringarna och där det ibland krävs folkomröstning, är helt berättigat när det gäller grundläggande bestämmelser. Men efter utvidgningen kommer det att bli alltför tungrott att företa ändringar på det sättet i fråga om enkla tillämpningsbestämmelser. Av metodskäl har kommissionen dock valt att inte koppla ihop omstruktureringen av fördragen, som är en lagstiftningsteknisk fråga utan juridiska konsekvenser, och den mer politiska frågan om ändringsförfarandena. Universitetsinstitutet kommer före sommaren att lägga fram en kompletterande utredning om förfarandet för fördragsändringar. En djupgående utredning Utredningen har författats av en samling internationellt erkända juridikprofessorer från olika länder och rättssystem. Arbetet har samordnats av Yves Mény, direktör vid Robert Schuman-centrumet vid Europeiska universitetsinstitutet, och Claus Dieter Ehlermann, professor vid institutet(1). Av undersökningen framgår att ett grundfördrag kan utarbetas inom dagens rättsliga och institutionella ram. Gruppen föreslår att Fördraget om Europeiska unionen (Maastrichtfördraget såsom det ändrats genom Amsterdamfördraget) skall ersättas med ett grundfördrag om Europeiska unionen. Fördraget skulle samla viktiga bestämmelser som för närvarande återfinns i EU- och EG-fördragen. Grundfördraget skulle, enligt gruppens förslag, innehålla bland annat fundamentala bestämmelser om EU, grundläggande mänskliga rättigheter och unionsmedborgarskapet. Grundfördraget skulle även innehålla de viktigaste bestämmelserna om institutionerna (sammansättning, uppgifter, omröstningsregler) och unionens politiska mål. I utredningen anges att man på politisk nivå måste ta ställning till huruvida bestämmelser skall tas med som mer detaljerat beskriver EU:s politiska mål och åtgärder i stället för att bara räkna upp dem. Gruppen föreslår att bestämmelser om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken respektive om polissamarbete och straffrättsligt samarbete samlas i två protokoll som fogas till grundfördraget. Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen skulle finnas kvar, men utan de bestämmelser som överförts till grundfördraget. Gruppen har vinnlagt sig om att göra förslaget konkret. I bilaga I finns ett kommenterat utkast till grundfördrag om Europeiska unionen, med 95 paragrafer, samt protokollen om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken respektive om polissamarbete och straffrättsligt samarbete. I bilaga II finns en konsoliderad version av EG-fördraget. För läsbarhetens skull har gruppen också bifogat en okommenterad version av grundfördraget. Uppföljning Juridiskt sett verkar det vara möjligt att redigera om fördragen. Därutöver måste man ställa sig frågan om det är politiskt genomförbart. Kommissionen kommer att informera medlemsstaterna och Europaparlamentet om utredningens resultat, och därefter lägga fram egna slutsatser vid regeringskonferensen. Utredningen är offentlig: Den kan läsas på webbplatsen Europa
|