Amir Muhammed

När kom du första gången i kontakt med fisk?
Mitt fiskintresse har växt fram, kan man säga. Jag är född i Iran och där kom jag sällan i kontakt med fisk. Jag såg fiskbilder ibland, men så mycket mer var det inte. Jag kommer ihåg att jag tänkte mycket på fisk. Såg jag en fiskbild lagrade jag den i huvudet och kunde tänka på den i flera veckor. Jag tänkte på fisk i sängen när jag skulle sova, i skolan, när jag var ute och så vidare.

Har du någon favoritfisk?
Extremfisk har alltid varit nummer ett för mig. Klassisk fisk tycker jag också om, aborre, lax, sill och så vidare. Om det är någon fisk jag tycker mindre om så är det så kallad "kvalitetsfisk", svår fisk. Jag har alltid tyckt att fisk ska vara lättillgänglig. Jag gillar omedelbarheten hos en wahoo och det kompromisslösa i formerna på en piraya. Det är sådana saker som går rätt in i hjärtat. Det är väl klart att det finns trevlig kvalitetsfisk också, det är inget fel på gös, stör och nors, men jag blir bara deprimerad när allt ska vara vara så mörkt, djupt och svårtillgängligt hela tiden. Det är synd att sådan fisk ska anses finare och mer exklusiv bara för att den är mer svårtillgänglig.

Vilket är ditt bästa fiskminne?
När jag och min fru var på fisksemester första gången. Hon spjärnade emot in i det sista, hon ville absolut inte bli fiskälskare, men så besökte vi en laxtrappa i Norge och hon blev frälst direkt!

Vad är det bästa med fisk?
ALLT!!!

Hur ser dina vänner och bekanta på ditt val att viga ditt liv åt fisk?
I Iran var det aldrig några problem. Situationen där skiljer sig markant från den i Sverige. Det finns nästan inga fiskhatare, men inte fiskälskare heller. Jag är den sista som skulle försvara fiskhatarna, men det hänger ändå ihop på något sätt. Folkgrupper som blir förtryckta och förföljda av andra, till exempel judar, kompenserar det med att skapa ännu mer gemenskap internt. Så har det varit för fiskälskare också. Polariseringen har bidragit till att ena fiskälskarna. I Iran finns det inga fiskhatare och inget behov av organiserade fiskgemenskaper. För unga fiskälskare är den situationen bättre, de slipper bli retade för sitt intresse. Men för äldre fiskälskare tror jag att det är svårt. När man kan sin fisk vill man gärna komma i kontakt med andra fiskälskare för att lära sig mer och det är svårt i Iran. Jag har nog fått det bästa av två världar, jag bodde i Iran när jag var liten och i Sverige när jag är vuxen.

Har du några råd till unga fiskälskare?
Ja, låt hjärtat styra! Fisk ska inte upplevas med hjärnan, den ska upplevas med hjärtat, med själen! Låt er inte styras av vad andra säger att ni ska gilla för fisk, strunta i vilken fisk som anses fin. Känn efter själva. Låt instinkten styra!

Vad kan göras för att fisk ska få den uppmärksamhet den förtjänar?
Vi måste stå upp för vår sak! Det är vi som har rätt, inte fiskhatarna. Dialog och diskussion är bra, men vi får inte vara undfallna, rädda, fega och så vidare. Fiskhatarna har dikterat villkoren länge nog nu.

Hur mycket tid lägger du ner på ditt fiskintresse varje vecka?
Det blir inte så jättemycket. Mellan åtta och tio timmar tror jag.

Tack för intervjun, har du några slutord?
Jag tror att jag har fått med det mesta, man jag kan säga som En som gillar fisk: Full fisk framåt!