Anna Pettersson

Namn: Anna Pettersson
Ålder:
22
Bostadsort: Uppsala
Yrke: Student
Civilstånd:
Singel
Stjärntecken: Fiskarna

 

Beskriv dig själv med tre ord!
(Skratt) Jag visste att den frågan skulle komma, men jag vet inte om jag har något bra svar. Jag är nyfiken, lite för teoretisk ibland, och fiskälskare, såklart!

När kom du första gången i kontakt med fisk?
Det var för fyra år sedan, på ett gymnastikläger i Norrköping. Jag jobbade som funktionär och hade hand om många barn. Jag märkte att en grupp av dem drog sig undan från de andra, som om de bar på en hemlighet, men de sa inget om det. Under helgen försökte jag ta kontakt med den, av ren nyfikenhet tror jag, jag misstänkte att de hade något fuffens för sig. Jag fick luska lite men till slut berättade de att de var fiskälskare. I början trodde jag att de drev med mig, jag hade ju aldrig hört talas om varken fiskälskare, Svenska Fiskgenskapen, TBRG eller något annat, men sedan fattade jag att det var allvar. Efter det har det bara fortsatt och jag blir bara mer och mer intresserad av fisk.

Har du någon favoritfisk?
Alla sorters simpa gör mig knäsvag. Ska jag säga en sort säger jag Cottus gobio, stensimpa, med Triglopsis quadricornis, hornsimpan, som bubblare.

Vilket är ditt bästa fiskminne?
Jag har inget enskilt, eller vad man ska säga, sådär. Varje stund jag är i mitt fiskrum, varje kongress och varje safari är speciellt på sitt sätt.

Vad är det bästa med fisk?
ALLT!!!

Hur ser dina vänner och bekanta på ditt val att viga ditt liv åt fisk?
Ja, vad ska man säga? Det har varit blandat, men ibland har det gått över gränsen. Som humanist och samhällsvetare kan jag inte fatta hur civiliserade människor kan bete sig så illa mot fisk, bara för att de inte begriper sig på den. Fast det är klart, man ska ju inte bara fokusera på det negativa. Många unga människor är mycket mer öppna mot fisk. De har en helt annan, mycket mer nyfiken, attityd. Jag hoppas och tror att vi får se ett paradigmskifte inom några generationer. Faktiskt.

Har du några råd till unga fiskälskare?
Håll informationsträffar! Sprid budskapet! Det behöver inte vara något stort i början. Samla ihop kompisarna, bjud på lite snacks och läsk och prata med dem. Efter det kan man ta lite större steg och kanske få låna aulan i skolan och hålla större möten. Det behöver inte vara så svårt, det är egentligen bara att ta kontakt med agenten på orten. Vi har ju folk i de flesta skolledningar och kommunstyrelser, de brukar vara väldigt hjälpsamma och kan säker fixa samlingar i skolan. Ni kommer märka att det finns fler fiskälskare än ni tror på era skolor, det lovar jag!

Vad kan göras för att fisk ska få den uppmärksamhet den förtjänar?
Information och upplysning. Jag är liberal i grunden så förbud tror jag inte på. Det skulle bara göra saken värre. Jag har följt förbudsdebatten ganska länge och jag tror inte att det är rätt sätt. Det är fel att försöka bota rädsla och isolering med ännu mer rädsla och isolering. Jag tror på öppenhet och är inte fiskhatarna intresserade av att ta kontakt så får vi fiskälskare ta första steget. Men man får ju inte förenkla det för mycket.

Hur mycket tid lägger du ner på ditt fiskintresse varje vecka?
Som student kan man disponera sin tid ganska fritt, så det blir en hel del. Just nu försöker jag testa så mycket som möjligt och så mycket som jag hinner med. Eftersom jag är ganska ny fiskälskare har jag inte valt inriktning än och det tänker jag inte göra än på ett tag. När man blir äldre och har familj och ett jobb att sköta måste man nog välja, men det är ingen brådska.

Tack för intervjun, har du några slutord?
Ja, det är väl här man ska säga att man förvånad över att ha blivit utsedd till Veckans fiskälskare, men det är inte sant. (skratt) Jag har ju vetat om att jag har varit på tal ett tag. Det var väldigt trevligt att få vara med! Jag har ingenting emot att ni som läser det här kommer fram och pratar med mig om ni ser mig på stan eller så. Det finns inget roligare än att träffa nya fiskälskare!


Tillbaks till Veckans Fiskälskare

Tillbaks till huvudsidan