Gunvor Heed

Namn: Gunvor Heed
Ålder:
87
Bostadsort: Tvegefors
Yrke: Pensionerad hemmafru
Civilstånd:
Änka sedan tolv år
Stjärntecken: Fiskarna

 

Beskriv dig själv med tre ord!
Ack ja, det är inte så mycket bevänt med mig längre, jag är bara en stollig gumma som gillar fisk. Men när jag var ung var jag både flink och flitig. Ni må tro att jag har haft ett fantastiskt liv!

När kom du första gången i kontakt med fisk?
Håhå jaja, hur ska jag komma ihåg det? (skratt) Nej, nu narras jag minsann, jag minns det som det var igår! Det var magister Lönnmar i småskolan. Barsk och sträng var han, det vill jag lova, men han var rättvis och fiskälskare, det var han! Jag var ju bara en liten tös på den tiden, men fisken kände jag till. Så jag och Lotten nästgårds smög in i magister Lönnmars fiskgalleri om kvällen, när han inte var där, och tittade på hans tavlor, vi visste ju inte bättre. Så en kväll när vi där och tittade som bäst kom han instormande, Godtemplarmötet hade blivit inställt! Huj uj uj, ja nog vi att vi skulle få slita rotting, men så blev det då rakt inte! Magister Lönnmar sken upp som en sol, och började genast visa oss sin samling. Aldrig på tiden hade vi trott att magistern skulle bjuda på bullar och lingondricka när vi hade smugit oss in, men det gjorde han. Och efter det var vi där varenda söndag, det kom sig till och med så att vi åt söndagsmiddag hemma hos magistern ibland. Tro't om ni vill, men så var det!

Har du någon favoritfisk?
Braxen och den lilla lilla mörten.

Vilket är ditt bästa fiskminne?
Det var när vi åkte på utflykt till Göteborg med Husmodersförbundet. Jag och Lotten, vi var i lag i många år vet ni, kilade iväg till fiskarna och försökte stoppa dem. Vi köpte fisk för alla våra pengar och kastade i dem geschwint! Fiskargubbarna tyckte att vi var alldeles tossiga för de hojtade och skrek, men vi räddade många stackars krakar den dagen. När vi var klara blev Lotten biten av en krabba, hohohoh, det var allt en lustiger dans!

Vad är det bästa med fisk?
ALLT!!!

Hur ser dina vänner och bekanta på ditt val att viga ditt liv åt fisk?
Jo jag och Lotten var oskiljaktiga i många år, men det blev svårt när hon gick bort, det blev det. Hon blev inte äldre än 72 år, jag minns hennes glädjestrålande ansikte när vi var hemma hos magister Lönnmar. På den tiden passade sig inte att elever umgicks med sina lärare, så vi kände oss som himskans lyckostar. Det var kräftan som tog henne till slut, det var det, men jag är glad för de år vi fick. Anders (Gunvors framlidne make /red.) förstod sig aldrig på fisk och det hände att jag smög med mitt intresse, det gjorde det. Men Lotten stod mig alltid bi!

Har du några råd till unga fiskälskare?
Nej, jag vet då rakt inte vad jag ska säga till de små gossarna och jäntorna. Men kom förbi i stugan vet jag, så bjuder jag på bröstsocker och visar fiskbilder!

Vad kan göras för att fisk ska få den uppmärksamhet den förtjänar?
Den behöver ingen uppmärksamhet, jag tror fisk mår dåligt av det.

Hur mycket tid lägger du ner på ditt fiskintresse varje vecka?
Jag är en gammal gumma nu så jag sover väldans mycket, men när jag är vaken så tittar jag på fisk när jag inte virkar. Ibland är det naturprogram på TV, där kan man allt få se en och annan snitsig bralle, det var så jag och Lotten kallade braxen. Men jag önskar att Lasse (Berghagen /red.) hade lite fler sånger om fisk, det gör jag. Men annars är det ett fint program!

Tack för intervjun, har du några slutord?
Jag säger som min gamla farmor i Norrland brukade säga: "Nock kläfte göbba med schlanera, men fesk, hä hatte man schlage på hjortjur!" Det betyder ungefär att om man slår en fisk så får man mångfalt igen, det får man!

Tillbaks till Veckans Fiskälskare

Tillbaks till huvudsidan