Historien om Helgonets Volvo

I början av 1965 släppte Corgi Toys ut en alldeles ny variant av sin modell av Volvo P1800. Den var vit och hade Helgonets berömda logotyp i form av en streckgubbe på motorhuven. På registreringsskylten kunde man läsa ST1.

Idag går denna modell att få tag på på bl.a. auktions-siten www.ebay.com till skyhöga priser för ett repigt sönderlekt exemplar. Detta var ju bilen som Simon Templar körde – The Saint, Helgonet.

Att modellen kom ut visade sig vara ovanligt försigkommet ur produktplacerings- och merchandising-synpunkt - detta var ju långt före hysterierna kring Batman, ”E.T.”, Star Wars och alla tecknade barnfilmer, där det ju nuförtiden förekommer mycket stor kommers ikring sidoprylarna. Corgi var helt enkelt lite grand före sin tid när de drog nytta av en TV-serie för att sälja en leksaksbil. Intressant är också att Corgis modell baserar sig på prototyperna av P1800 som tillverkats i Italien och premiärvisades 1960 – bl.a. finns V-märket i grillen med, och andra sorters kofångare än vad som sedan skulle monteras på de serieproducerade bilarna från Jensen i West Bromwich, England. Corgi hade tidigare haft modellen i sitt sortiment – men då som röd. Beslutet att måla dem vita och sätta en ”Helgonet-streckgubbe” på motorhuven säger något om TVs genomslagskraft vid den här tiden.

Helgonet var en av 60-talets mest populära TV-serier i England. Volvo P1800 var nästan en lika viktig del av serien som Roger Moore, som spelade huvudkaraktären.
Serien baserar sig på böckerna av författaren Leslie Charteris (1907-1993).

Sammanlagt skrev Charteris ett 50-tal böcker och nästan hundra noveller (den första så tidigt som 1928) med Simon Templar i huvudrollen.
Vem var då denne Templar? Han beskrivs som ett slags modern välgörare, rättviseskipare, Robin-Hood-figur, naturligtvis mycket brittisk och gentlemannaaktig, likaså kvinnokarl, äventyrare, globetrotter… Helgonet-karaktären blev en riktig långkörare inom 1900-talets deckargenre. Templars initialer ” S T” och hans karaktär sägs ha givit honom smeknamnet ”Saint” (S:t). Själva figuren, streckgubben med glorian, sägs ha skapats av Charteris själv som barn och får väl anses var ett av världens mest igenkända ”varumärken” idag.

Karaktären har gestaltats på vita duken ett flertal gånger, redan 1938 gjordes den första Helgonet-filmen i Hollywood. Vincent Price, George Sanders och Louis Haywood har alla spelat honom. Första gången Helgonet dyker upp i en TV-serie är emellertid i Roger Moores gestalt 1962 (fastän skådespelaren Patrick McGoohan var påtänkt först). Moore var en relativt ung och okänd skådespelare, med ett 10-tal mindre och medelstora roller inom film (”King’s Thief”, ”Diane”, ”Sins of Rachel Cade”) och några TV-serier (”Maverick”, ”Ivanhoe”, ”The Alaskans”) bakom sig. Efter ”Helgonet” skulle han för evigt vara en av världens mest kända skådespelare.
118 timslånga episoder och 7 år senare gick Moore vidare till andra roller, bl.a. i TV-serien ”The Persuaders” (som fick heta ”Snobbar Som Jobbar” i svensk TV) mot Tony Curtis och sedermera som efterträdare till Sean Connery som James Bond, agent 007, med början i långfilmen ”Live And let Die” 1973.

TV-serien om Helgonet lades på is, för att komma tillbaka i slutet av 1970-talet, men då med den yngre (men Roger-Moore-liknande) Ian Ogilvy som Templar.

I böckerna kör Helgonet Templar omkring i först en bil av märket Furillac, sedan en Desurio och slutligen en Hirondel. Problemet för TV-producenterna var att denna bil inte fanns i verkligheten, utan hittades på av Charteris. För TV-serien måste då Helgonet ha en modern sportig bil. Produktionsbolaget ITC sökte efter ett fordon som kunde matcha karaktären såsom den gestaltades av Moore. Det skulle vara någon spännande sportbil som på ett bra sätt kunde understryka rollfigurens stil, elegans men också styrka. Enligt produktionsledaren Johnny Goodman kontaktades varenda engelsk tillverkare av ”prestigebilar”, och senare t.o.m. utländska dito, bl.a. Mercedes-Benz. På den tiden var som sagt medvetenheten om värdet av reklam i media mycket mer begränsad än idag. Goodman blev förvånad över den generellt njugga inställningen som han mötte hos de olika billeverantörerna. I USA hade man vid samma förfrågan förmodligen knappt hunnit lägga på luren förrän en fritt disponibel bil hade stått utanför dörren, om man nämnt att den skulle användas i en film. Men i England möttes man av ointresse.
Förstahandsvalet till Helgonets bil var Jaguars nyligen introducerade modell XK-E (mer känd som ”E-Type”).

När ITC emellertid försökte förmå Jaguar att låna dem en sådan bil, fick man kalla handen. Jaguar sålde alla bilar de kunde tillverka vid denna tid, och såg föga nytta i att få mer ”onödig” uppmärksamhet. Dessutom ville man från TV-produktionens sida ha mer än bara en bil; man behövde delar av inredning, kaross och kupé som skulle plockas ner och byggas om till en fristående kupé, i vilken interiörscener från bilen skulle kunna filmas, något som Jaguar också var mycket ovilliga att medverka till. Slutligen sade Moore att han själv skulle ringa upp Jaguar, och be om att få köpa en Mark 10 istället, en bil som han även ämnade använda privat, men Jaguar var fortfarande inte särkilt intresserade av att ge TV-inspelningen någon som helst förtur till de åtråvärda fordonen. En av Goodmans vänner, som var trafikpolis, tipsade honom om den nya sportiga bil han sett på gatorna i London, av märket Volvo. TV-bolaget skickade Moore till en Volvoåterförsäljare, där han blev oerhört vänligt bemött, och imponerad av bilen. En P1800 utlovades och kupé-delarna skulle inte heller vara något problem att skaffa fram.

Bil #1: P1800 1962 – 71 DXC

Volvoåterförsäljaren i London försåg inspelningsteamet med en blank vit P1800 (registreringsnumret var 71 DXC, men skylten ”ST1” hängdes på över ordinarie nummerplåt under inspelningarna). Föga anade Volvo då att man skulle få det största genomslag en bilmodell någonsin kunde få genom denna TV-serie. T.ex. krävdes TV-bolaget enligt legenden på full betalning för de Volvobilar som levererades, inget tal om reklamrabatter!
Naturligtvis var alla Volvobilar som levererades till England högerstyrda.

Redan i allra första avsnittet, ”The Talented Husband”, (inspelat 1962 i svart-vitt), dyker bilen upp när Templar dundrar ut på engelska landsbygden. TV-serien blev snabbt en succé i hemlandet, och slog sedan igenom även i stora delar av övriga världen. Den tål att ses även idag, även om den med dagens mått skulle anses som väldigt ”snäll” ur action-synpunkt, men med otroligt charmig 60-talskänsla, förstås. Seriens signaturmelodi (finns utgiven på en del samlingsalbum med diverse TV-signaturer) är väldigt suggestiv och karaktäristisk, och låter som de flesta ”deckar-låtar” från den här tiden, inte minst ”James Bond theme”, ”Mission Impossible” och ”Mannen från U.N.C.L.E”…

I de första 26 avsnitten användes den först levererade Jensen-byggda bilen. Under seriens gång körde Helgonet sin P1800 bl.a. i Tyskland, Frankrike och t.o.m. på Bahamas – något som borde krävt en förklaring, eftersom han i avsnittet de facto FLYGER dit… I verkligheten lämnade bilen aldrig de brittiska öarna, en del trickfilmning användes för att det skulle se ut som att bilen kördes någon annanstans – man projicerade helt enkelt filmbilder på olika utomhusmiljöer bakom den uppbyggda fejkade kupén för att det skulle se ut som att Moore & co befann sig på någon annan plats på jorden än i studion i Elstree... Alla interiörer från bilen var röda genom seriens gång (även om detta naturligtvis inte blev tydligt förrän färg-TV kom).

I episoden ”The Rough Diamonds” (avsnitt #22) jagas Templar genom centrala London av några banditer i en Ford Zephyr 4, scenen filmades faktiskt i London i riktig trafik, förmodligen både omöjligt och otillåtet idag.

Bil #2: 1800S 1963 – 77 GYL

Under 1963, flyttades som bekant P1800-monteringen från Jensen i England till Volvofabriken i Göteborg och bilen bytte modellnamn till 1800S. En ny bil levererades till TV-produktionen från Sverige; denna bil fick det brittiska registreringsnumret 77 GYL och blev förutom sin medverkan i TV-seriens nya avsnitt, dessutom Roger Moores privata bil flera år framöver. Vid det här laget hade nog Volvoledningen förstått hur populär och (med dagens vokabulär - ”kultförklarad”), P1800 hade blivit, om inte annat av försäljningssiffrorna. Ett smärre problem med den nya bilen var att den inte hade exakt samma kulör som den första; den första hade varit ”vit” (färgkod 69), medan den nya var ”pärlvit”, (färgkod 79), vilket är en mer gräddvit nyans än den första. Å andra sidan filmades TV-serien i svart-vitt, så detta kanske inte framgick särskilt tydligt. 1800S hade dessutom andra navkapslar: Volvos standard i krom med ett V i centrum. Det beslutades dock att bil nr 2 ändå skulle förses med Jensen-kapslar. Ändå syns standardkromkapslarna i flera scener i TV-serien – de filmades innan man hade hunnit montera Jensen-kapslarna.

Under bilens produktionstid ändrades naturligtvis detaljer hela tiden. Småningom kom man till en punkt när TV-serien visade en ”gammal” bil med föråldrade detaljer, såsom grill, kofångare, navkapslar. Det bestämdes då att Simon Templar skulle förses med en uppdaterad bil så att den var hypermodern igen, fr.o.m. 1965 års modell. För att åstadkomma detta, skrevs en historia in i TV-seriens avsnitt nr. 61 (”The Crime of the Century”) , där Helgonets Volvo sprängs i luften (naturligtvis utan att Helgonet själv befann sig i den). Efter explosionen (som förstås inte var på riktigt), skaffar sig helgonet i historien en ny bil, vilket då blir en modern 1800S. Detta var i själv verket den ”uppfräschade” 77 GYL, där alla gamla Jensen-detaljer nu hade korrigerats till ’65 års 1800S-standard istället. En tredje bil skall ha levererats till TV-produktionen, men kraschat snart efter ankomst. Delar av den sägs ha använts till uppfräschningen av bil #2.

Bil #4: 1800S 1967 – NUV 647E, Bil #5: NUV 648E

I slutet av 1965 hade 71 avsnitt spelats in av serien, och nu övergick man till färg-TV-inspelning istället (även om TV-utsändningar i färg skulle dröja ytterligare några år). Efter 14 avsnitt i färg kom två nya bilar, återigen målade i pärlvitt. Bilarna hade röd respektive svart inredning. Bilen med den svarta inredningen var främst avsedd för Roger Moores privata bruk. 1967 års modeller skiljer sig en hel del utseendemässigt från tidigare; bl.a. har kromlisten på dörren rätats ut, och hjulen fick återigen nytt utseende.
Dessa bilar skulle sedan användas hela TV-serien ut (till 1969). Sammanlagt spelades det in 43 avsnitt i färg, samt två längre episoder. Efter ”blundern” med bilen på Bahamas som nämndes tidigare, har helgonet alltid använt inhemska bilar när han befunnit sig utomlands. Men de har alltid varit vita, oavsett märke.

För evigt Helgonets bil…

Totalt gick det alltså åt 5 stycken P1800/1800S under hela inspelningen av TV-serien Helgonet 1962-1969. Nästan av en slump hade Volvo plötsligt alltså fått en bil med kultstatus utöver det vanliga, fullt i klass med James Bonds Aston Martin. Men det kunde ju lika gärna ha blivit Jaguar E-Type som blev ”Helgonet-bilen”. Volvos skapelse skrev raskt in sig bland de klassiska bilarna från samma tidsepok, med samma kultstatus, som Volkswagen Karmann-Ghia, Mercedes-Benz 300 SL (måsvingen), nyss nämnda Aston Martin DB5 och Jaguar E-Type…

Ännu idag är vita P1800 starkt förknippade med just Helgonet och Roger Moore, det är ofta det första folk säger eller tänker när de ser en sådan bil. Under alla år efter succén med Helgonet, har det alltsomoftast stått en Volvo och väntat på Roger Moore närhelst han anlänt till en flygplats. Han har oftast föredragit att köra dem själv.

Bilarna 71 DXC och NUV 647E verkar vara försvunna, men NUV 648E såldes på auktion för svindlande summan 50 000 pund efter seriens slut, och finns numera att beskåda på ”The Cars of the Stars Motor Museum” i Keswick, England, där också den andra bilen, 77 GYL (numera dessutom med Helgonet-logotypen målad på motorhuven efter Corgis modell, något som ju aldrig förekom i TV-serien) också finns utställd, fullt renoverad till originalskick.

Helgonets Återkomst

När en ny omgång av TV-serien spelades in i slutet av 1970-talet, med Ian Ogilvy som Simon Templar, hade Jaguar lärt sig läxan. Denna gång var bilen med registreringsnumret ST1 en vit Jaguar XJS. Corgi gjorde även en version av denna bil. Men denna gång blev inte programmen om Helgonet någon större succé - Ogilvy byttes sedermera ut mot Simon Dutton i längre men mörkare episoder innan serien slutligen lades ner. Dutton som helgonet körde en mörkblå Jensen Interceptor, med registreringsnumret omkastat till ”1 ST”.

1997: Helgonet som långfilm

Val Kilmer (känd från bl.a. ”Batman”, ”Top Secret” m.fl. filmer) spelade huvudrollen i den av kritiker sågade långfilmen ”The Saint” från 1997, (2 plus i Aftonbladet, t.ex.). Motspelerska var Elisabeth Shue (”Farväl Las Vegas”). Filmen kom till efter flera års förhandlingar med rättighetsinnehavarna till figuren. I filmen kör Helgonet, i Kilmers skepnad, en röd Volvo C70 Coupe. Påpassligt nog lanserades C70-modellen som ”Volvos första sportbil sedan P1800” ungefär samtidigt.

Idag

Så sent som 2000 ryktades det att TV-serien Helgonet skulle komma tillbaka igen – denna gång med Christian Bale (”American Psycho”, ”Reign Of Fire”) i huvudrollen. Några uppgifter om ev. bilval finns emellertid inte. Flera av de gamla 60-tals-avsnitten av serien finns återutgivna på VHS och DVD, bl.a. av Carlton video och A&E Entertainment, vilka kan köpas hos flera välsorterade skiv/film/diskleverantörer, inte minst på Internet (men utan svensk textning…).

Roger Moore fick sitt stora publika genombrott i och med Helgonet. Efter James-Bond-filmerna (det blev allt som allt 7 stycken för Moore, där den sista var ”View To A Kill” 1985) har han medverkat mer sporadiskt i filmer (den senaste, ”Boat Trip”, premiärvisas under hösten 2002).
Idag arbetar han sedan många år som ambassadör för UNICEF. 1999 adlades han till CBE (Commander of the British Empire) för sina välgörenhetsinsatser av drottningen. 2001 kom han (som f.ö. är tillsammans med svenskan Christina Tholstrup och regelbundet vistas här i landet) till Sverige för att lotta ut en P1800 i programmet Bingolotto. På väg från Landvetter till TV-studion i Göteborg i en modern Volvo var sällskapet med om en bilolycka, som emellertid slutade lyckligt med endast lättare skador, varvid Moore utbrast ”Thank God it was a Volvo!”.

Fredrick Beste

Uppsala

Medl. Nr 5236

Länk till vår egen bil: 1966 1800S (vit såklart)