Släktkrönika Frödingesläkten
Amanda Carolina Jacobsdotter f 1850.04.15 i Ulrika död 1905.03.23 i Frödinge
Ludde i Frödinges mormor som kallades för Mor Amanda
kom till Frödinge från Ulrika för att gifta sig med Karl - Johan Andersson född.1845.12.14 död1885.10.16 i "hjärtbesvär", han söp ihjäl sig.
Hon fick 7 barn.3 söner och 4 döttrar varav 6 uppnådde vuxen ålder.
Elin Sofia Karlsson född 1872.02.11
Hilda Karolina Karlson född1875.02.01 död 1936.06.02
Johan August Karlsson född 1876.05.04 död 1876.12.25
Johan August Karlsson född 1877.10.11 död 1956.10.03
Anna Katarina Karlsson född 1879.10.17 död 1959. 10.09
Jenny Cecilia Karlsson född 1881.07.09 död 1967.01.16
Hugo Fröström född 1889.05.10 död 197?
Hilda, Ludvigs mor , var gift med Carl-Albert Carlsson född.1873.05.02 död 1963
De fick barnen
Ludvig född 1/2 1893 död 16/10 1979
Edit . född.10/1 1895 död............gift med Wilhelm Karlsson född 1/2 1893 död
Elsa född.1897.12.21 död..........gift med Oskar Johansson, Grinderum född 1883 död 1963
Ingemar född1911.04.01död 1993 gift med Greta född 1916
Ludvig gifte sig med Rut Risberg 1924 Rut var född 3/1 1889 på Vinö i Lofta död 31/3 1982
De fick barnen
Marielouise född.1926 död1927
Anna-Greta född 1928.10.18
Knut född1933.08.04
Anna-Greta gifte sig nyårsafton 1948 med Nils Svensson f 1927.03.15 i Nybble , Vimmerby
De fick barnen
Bo född 1949.06.13
Sören född 1952.05.26
Leif född 1958.07.10
Leif gifte sig den 5/1 -81 med Eva Molin f .Hoffsten född 1950.08.11 i Västervik
De fick barnen
Jonas, född 1980.03.25
Anders född 1983.10.23
Eva hade från ett tidigare gifte döttrarna
Helen Molin född 1968.06.05
Carina Hoffsten född 1970.06.08
Berättelse:
Efter Ludvig Karlsson som han berättade det för mig det sista året före sin bortgång 1989 och efter ett brev från Amerikasläkten som de fått från Helge Jarkman son till August Karlsson, Gästgivare i Frödinge
nedskrivet av Eva Svensson gift med Leif Svensson vilken är barnbarnbarnsbarn till Karl- Johan Andersson och Mor Amanda
När mor Amanda 1870 kom som brud till Frödinge hade det föregåtts av att en gårdfarihandlare, som besökt Frödinge hade fått i uppdrag att åt Karl Johan Andersson, vilken bodde på den mellersta gården i Oppbyn, leta reda på en lämplig flicka att gifta sig med. Gårdfarihandlaren trodde nog att han visste en duglig flicka uppe i Ulrika och han lovade att han skulle lägga ett gott ord för Karl-Johan när han kom till Ulrika nästa gång. Då gårdfarihandlaren kom tillbaka efter något år hade han med sig goda nyheter. Amandas svar var positivt, och de kom överens att träffas i Kisa.
När hon kom som brud från Lilla Farsbo i Ulrika till Frödinge hade hon med sig en stor hemgift,16 000 kronor en mycket stor summa på den tiden, den skulle ha räckt till 3 normalstora gårdar då. Karl Johan köpte två gårdar i Frödinge by. Först Andersonsgården i Nerbyn och så småningom (troligen 1881 då Anton utvandrade till Amerika)Antonsgården i Oppbyn. Han ägde nu tre gårdar i Frödinge by.
Emellertid berättas det att det på 1800 talets andra hälft hade förekommit att bönderna i Frödinge skulle ha skrivit på växlar sinsemellan så att när en kvarnrörelse i Tuna gick överstyr, så drog det med sig många bönder, så att dessa blev tvungna att sälja av de gårdar de ägde. Många hamnade på bar backe. Det gällde för mor Amanda också. Hennes make Karl Johan dog i den vevan, han hade då supit upp en hel del av hemgiften Mor Amanda fört med sig och hon stod ensam med alla barnen. På våren 1886 höll hon auktion på djur och husgeråd för att kunna behålla gårdarna Hon hade vid tiden för Karl Johans död stora skulder.
Bönderna i Frödinge söp förskräckligt på den här tiden och Bränneriet i Högebro hade en glansperiod. Det brann ner så småningom och en skröna säger att det var några hustrur som tröttnat på fylleriet och en natt bestämt sig för att tända på för att få ett slut på eländet.
Då Amanda var ett driftigt fruntimmer, så tog hon sig an gårdens skötsel , de bodde i Mellangården i Oppbyn då. Hon och sonen August, som sedermera blev Gästgivare i Frödinge, åkte med enbetshäst och vagn varenda onsdag och lördag till Västervik och "torgade" det som gården framställde. De fick ge sig iväg kvällen innan torgdagen , för att kunna vara framme i Västervik i tid på morgonen. Hon drev också med hjälp av sonen August gästgiveri i Mellangården. Mor Amanda gjorde alla på en gård förekommande sysslor. Hon kastrerade smågrisar åt både sig själv och andra. Det sägs att hon arbetade som en hel karl och lite till. Genom detta kom så mor Amanda på bestånd igen, förmögenheten växte.
August som kallades "August Gästgivare" köpte år 1900 Frödinge Gästgiverigård (mellangården i Oppbyn) och Antonstomten av Amanda för 20 000 kr och 1901 sålde hon Anderssonsgården till Karl Albert och Hilda för 11 000 kr inklusive ekonomibyggnaderna på Antonsgården. Karl Albert och Hilda hade arrenderat Hildas farmor Annas gård i Nerbyn, Anders Nicklassons gård = Anderssonsgården 1895 - 1901. Emellertid så trivdes inte Hilda där och när Ludvig var 8 år flyttade de 1901 upp till Antonsgården, som ligger granne med kyrkan. vi vet inte säkert, men Amandas man Karl Johans broder hette Anton och det sägs att han bodde i huset på Antonstomten innan han emigrerade till Amerika 1881.
Hildas syster Jenny och hennes man Verner köpte Anders Nicklassons gård för 9500 kr vilken Karl Johan ärvt eftersom Anders Nicklasson var hans riktige far.
Mor Amanda fick även en son efter äktenskapet: Hugo Fröström som fick en för den tiden dyr och fin utbildning, som folkskolelärare, vilken enligt släktens berättelser skulle ha betalats av hans "okände" far. Det sägs att Mor Amanda gifte sig med en Peter Fröström för att få en far till sitt barn, men det är inte sant. Peter Fröström var troligen en person från Ulrika. Vem han verkligen var och vart han tog vägen vet ingen.
Sina sista är levde Mor Amanda på Antonsgården, där hon bodde på övervåningen dit hon flyttat på hösten 1901 med dottern Anna och sonen Hugo.
August drev gästgiveriet till omkring 1920. Hans son Johan "Jocke" kallad tog över gården efter sin far i början tillsammans med brodern Per-Birger. Gården styckades av delvis på 1960 talet då Ludvig köpte en del av den, bl.a. byggnaderna. (Jocke och hans hustru Kristina byggde sig ett hus i Frödinge öster om Fahlströms.) Boningshuset revs 1968, då det var för dåligt, att renovera. Lillstugan är också borta, men matkällaren och ladugården finns delvis kvar, samt en berså.
Även enligt muntliga berättelser vilka inte kan styrkas, så skulle fadern till Hugo Fröström ha varit nämndeman i Grinderum. Denne nämndeman skulle efter Mor Amandas make Karl Johans bortgång ha hjälpt henne så att hon kom ekonomiskt på fötter och kunde behålla gårdarna och börja om från början.
Mor Amanda dog 1905.03.23 knappt 55 år gammal i levercancer.
Hon begravdes nära klockstapeln invid Frödinge kyrka lördagen den 1:e April vid helgmålsringningen efter eget önskemål.. Hon hade sagt till Hilda: "Jag vill bli begravd en lördag kväll vid helgmålsringningen . Vid den tiden är det så tyst." Hon hade inte så många stunder med vila i sitt liv. I hennes grav vilar även hennes barnbarn Ingemar Karlsson, yngste bror till Ludvig.
Först fick Carl-Albert och Hilda inte gifta sig, han var inte fin nog. Han var ju bara dräng, men när Hilda väntade barn så gav mor Amanda med sig och då fick de hennes välsignelse.
Efter att de flyttat till Antonsgården så fick Ludvig från tidig ålder bidraga till familjens försörjning, då hans far inte var så driftig. Blott 12 år gammal gjorde han sina första affärer med att köpa och sälja oxar.
Det tillgick så att han fick låna 200 kronor av August för att kunna komma igång.
När han kom hem till sin far och mor och visade pengarna så tyckte Hilda att hon skulle ha dessa, men August fick reda på det och gick in till Hilda och sa till henne att pengarna skulle pojken (Ludvig) ha för att kunna handla med oxar och det var en affär mellan Ludvig och honom själv August
Det gick ganska bra för Ludvig, när han var 19 år lät han bygga en ny stor ladugård för de pengar han förtjänat på sina ox- och hästaffärer. Hans far Carl- Albert var en ganska lat person, som tidvis helst inte gjorde någonting, mer än körde med sina undersåtar och familjemedlemmar, så det föll på Ludvigs lott att försörja familjen, och det gjorde han med besked, så att systrarna Edit och Elsa kunde gifta sig samtidigt som Ludvig gifte sig med Rut Risberg1924.
Carl - Albert blev sedermera kyrkvärd i Frödinge. Han bodde till sin död på övre våningen på Antonsgården, han blev 93 år gammal. "En elak snål gammal gubbe, som gärna tog sig en eller annan hutt." Ludvigs bror Ingemar , som var hela 18 år yngre än Ludvig blev så småningom ägare och Chefsredaktör på Vimmerby Tidning. Så länge Ludvig levde talades de två vid en stund varje dag oftast per telefon.
Ludvigs dotter Anna - Greta gifte sig med Nils Svensson från Nybbletorpet, Vimmerby nyårsafton 1948 De flyttade 1964 tillbaka till Antonsgården efter att ha bott på flera olika ställen. Först efter giftermålet bodde de i Storebro, där Nils arbetade på bruket. De flyttade sedan till Kisa där Nisse arbetade i några år innan de flyttade till Frödinge, där de bodde i Furuliden, som ligger sist mot Frödinge sågverk på gamla Västerviksvägen, fram till 1964.
De hade tagit över lantbruket redan år.........., men eftersom det inte fanns plats för familjen på gården, så fick de bo kvar i Furuliden fram till 1964. Övervåningen på boningshuset hade då genomgått en större renovering efter Carl - Alberts död. Det hade inte blivit något egentligt gjort på många årtionden, så det behövdes verkligen. Undervåningen hade fått en genomgång hösten 1948 då särskilt köket hade renoverats inför Anna - Gretas och Nisses bröllop. Det hade t.ex. inte funnits vatten indraget tidigare och vattenklosett sattes även in det var troligen 1952, men bara i undervåningen , se Carl - Albert han trodde sig inte behöva såna nymodigheter, så han fortsatte att gå på dasset som låg bakom ladugården. Han höll sig också med potta, som han tömde på samma ställe varje morgon utanför huset.
Anna Greta har berättat att Carl - Albert var rysligt rädd om frukten. Hon och hennes bror Knut fick inte under några omständigheter röra dessa . Fast de brukade "palla" ett eller annat äpple i alla fall. Frukten skulle säljas på torget, för att inbringa en del kontanter till hushållet.
En tid var det affär i Lillstugan på Antonsgården. Det var Otto Hörberg d.ä. som hade affär där medan han byggde sitt nya hus. "Hörbergshuset" i korsningen av Kyrkgatan och Kvarngatan.
Otto Vilhelm Hörberg var gift med Mor Amandas och Karl Johans dotter Anna Katarina Karlsson
Boningshuset på Antonsgården
har gamla anor, men vi vet inte hur gammalt det är exakt. Troligen från 1600-talet.
Övervåningen byggdes på år 1853, när Ludvigs morfar Karl Johan Andersson var barn, årtalet står inristat på murstocken.(Att Karl Johan hette Andersson beror på att han var egentligen äldste son till Karl Magnus Nicklassons(Karl Nicklas) halvbror Anders Nicklasson som hade 10 barn, men adopterades av Karl Nicklas och hans hustru Brita Stina ) Innan dess var huset bara en våning. Huset är också tillbyggt på längden, men vi vet inte när men troligen före påbyggnaden av övervåningen. Huset köptes 1881 av Karl Johan, som bodde i granngården (mellangården i Oppbyn) med hustrun Mor Amanda.
1901 flyttade Hilda och Karl-Albert Carlsson in.
1903 målades taket inne i salen på övervåningen med blommor och annat. Detta skedde under tiden Mor Amanda bodde där. ( 1901 - 1905)
I mitten på 1920- talet byggdes trapphuset till, eftersom trappan inne i hallen tog för stor plats och Ludvigs hustru Rut ville ha en egen ingång till undervåningen då hon inte kom så bra överens med sin svärmor Hilda. Huset var då utvändigt brädklätt med halvrunda springlattor och gråmålat med brunröda spröjsade fönsterbågar. Uppvärmning skedde i kakelugnar och rörspisar.
Elektricitet drogs in i slutet på 30-talet.
Vatten drogs troligen in 1948 eftersom Rut ville ha köket renoverat till dottern Anna-Greta och Nils bröllop. Då gjordes köket i undervåningen om till modernt med rinnande vatten och avlopp. Köket ser i stort sett likadant ut idag, men har fått några extra skåp och blivit ommålat några gånger. Vedspisen som byttes ut 1948 byttes senare ut mot den som finns där idag, innan dess var det en jättestor spis med kåpa och en särskild bakugn. Den murades igen 1948
1964 när Anna-Greta och Nils som köpte gården ………..skulle flytta in på övervåningen efter Carl-Alberts död, renoverades huset och det grävdes ut en källare under knappt halva huset där det inrymdes pannrum, matkällare och tvättstuga. Centralvärme drogs också in då.
Hela övervåningen gjordes om, kaminer kalelugnar och rörspisar revs ut, men man sparade takmålningarna i salen.
Badrum installerades i hallen nere i trapphuset.
När källaren skulle grävas ut, rasade golvet i kammaren i nedervåningen in, och som tur var kom ingen till skada, men det ledde till att renoveringen blev betydligt kostsammare än det varit tänkt från början.
Den yttre brädklädnaden revs och ersattes med revetering som målades ljusgul. Fönstren byttes också ut mot kopplade fönster utan spröjs. Taket som tidigare haft röda tegelpannor fick nu svarta betongpannor.
1979 på våren flyttade Leif och Eva in i salen i undervåningen. Evas flickor Helen och Carina bodde då i lilla kammaren hos Nisse och Anna-Greta på övervåningen. Drängen "Nippe" (Håkan Nilsson) bodde i lillstugan.
Ludvig bodde då kvar i resten av undervåningen. Han flyttade till långvården i Vimmerby i augusti samma år. Hans hustru Rut vistades där sedan tidigare, och Leif och Eva fick då hela undervåningen.
1980 i januari delades salen i undervåningen, så att det blev två sängkammare i stället. 25:e mars det året föddes Jonas.
1981.10.01 när Sören och Annika skulle flytta in efter Leif och Eva , som köpt villa på Stjärnstigen i Frödinge, iordningställdes ett badrum i undervåningen i ett utrymme som tidigare inrymt både skafferi, städskåp och toalett !
1983 flyttade "Nippe" Håkan Nilsson in i undervåningen eftersom Sören och Annika köpt ett eget hus på Kvarngatan.
Den 23:e oktober 1983 föddes Anders
1991.03.01 bytte Anna-Greta och Nisse husrum med Leif och Eva, vilka 1987 köpt halva gården och 1990 den andra hälften och nu disponerade hela huset, eftersom "Nippe" samtidigt flyttade ut.
Övriga byggnader på Antonsgården.
Boden
En bod ligger som en flygel sydöst om huvudbyggnaden. De är väldigt gammal, troligen från 1600-talet. Den har använts till visthus och sädesmagasin. Under finns det en potatiskällare.
Numera används boden som förvaring av trädgårds möbler, cyklar etc. Delen som användes som visthus används i huvudsak till frysboxarna.
Boden som är rödmålad är byggd av liggande timmer och tidigare var det utstickande knutar på den. Dessa sågades bort och vita knutbrädor sattes på.
Taket som tidigare var av röda tegelpannor byttes på 80-talet ut mot rödmålad plåt.
Lillstugan
En mindre rödmålad stuga ligger som en flygel sydsydväst om huvudbyggnaden.
Den är byggd av liggande knuttimmer i en våning. Vinden har rejäla fönster.
I halva lillstugan är inrymt ett garage sedan början på 50-talet. I den andra halvan är inrett ett rum som är vinterbonat. En mindre "hall" och ett ekonomiutrymme finns där också.
Ladugården
Den byggdes 1912 av Ludvig och den gamla ladugården som låg precis väster om den revs då. Även stutladugården som låg på andra sidan om bygatan revs då.
Ladugården som är 50 m lång och 10 m bred innefattade häststall koladugård svinhus och fårhus samt loge. Där fanns en körbro upp på skullen. Det var för den tiden en riktigt rejält tilltagen ladugård.
1970 revs den gamla inredningen ut och hela ladugården gjordes om till ko- och ungdjursladugård. Ett mjölkrum byggdes också till.
Körbron revs också och en elevator och transportör sattes in på skullen. Trapetstorkar och fläktar sattes också in då.
Jockesladugården
Ladugården till Gästgiverigården, mellangården, vilken inköptes på 1960 talet tillsammans med övriga byggnader på den gården tillika tomtmarken som därtill hörde.
Ladugården var redan på den tiden ganska dålig i brist på underhåll. Det har varit höns och grisar i den tidvis fram till mitten på 80-talet. En del av ladugården revs i mitten på 1990-talet för att ge plats åt grannen Kjell Johanssons svämgödselbrunn.
Under ett par år hade Leif ungdjursavdelning på logen som ligger i vinkel mot ladugården.
Övriga hus på gården finns på andra sidan bygatan.
Ett garage neråt bäcken, där tidigare Bäckstugan låg.
En gammal svinladugård som ligger utmed gamla Frödingehultvägen. Den används numera som gårdsverkstad och kommer att rivas framöver.
1994? köptes ytterligare mark in och lades till Antonsgården. Det var Anna-Lisa Gustavsson i Nerbyn som sålde av sin mark. Hon behöll då husen och en del mark.
1999 sålde hon ytterligare mark och numera består den fastigheten endast av husen och några mindre åkerlyckor.
1999 var det en stor ombildning av fastigheterna och gränserna i Frödinge.
Eftersom det aldrig skiftats ordentligt i byn så var ägorna väldigt spridda och hopblandade. En hel del s.k. sämjebyten hade förekommit under åren och 1999 bestämde sig bönderna i Frödinge för att lantmäteriet skulle få i uppgift att rita om kartan. Så skedde och numera är all mark lagfaren och det har blivit lite bättre för de flesta så att markerna hänger ihop mer.
Antonsgården är numera en gård som innefattar totalt 120 hektar varav 70 ha skog och 40 ha åker och resten beten och impediment.
Sedan 1998 bedrivs ingen mjölkproduktion på gården utan endast ungdjursuppfödning. Det var direkt olönsamt och väldigt tungarbetat i koladugården.
Det odlas i huvudsak endast vall på gårdens åkrar. Skogsbruk bedrivs i mindre skala.
Det går inte enbart att försörja sig på det gården ger utan både Leif och Eva arbetar utanför gården.
| Till Eva| | Till Familj| | Till intressen| | Till Mitt Arbete|