Saima Selina Pudas
Denna berättelse skrev jag ned efter ett möte med min farmors systrar, Eva och Terese, i Masugnsbyn den 18 juli 1998.
I alla papper står att Saima är född den 14 december men egentligen föddes hon den 24. Saima var lillgammal. Hon var inte ens fyllda två när hon fick en lillasyster och föräldrarna bestämde att hon skulle heta Eva. "Se on helpun nimi", det är ett lätt namn, sade hon vist.
När Saima var mycket liten och precis lärt sig gå tog hon sin ett år äldre bror Arne i handen och förklarade sturskt att hon inte ville flytta till "stugan", Tupa. Med det menade hon det nya hus som Hilma och Hjalmar byggt inne i byn. Flytten dit ägde rum i början av oktober 1918 när Eva var två månader gammal. I dag bor brodern Arthurs änka Ester där.
Huset de flyttade från var Hjalmars föräldrahem i Allanpää, ett gammalt hus med pörte och mjölkkammare som sedan länge är rivet. De enkla fönsterrutorna isade igen på vintern men barnen brukade göra hål i isen med tungan för att kunna kika ut. Alla barn hade varsitt hål. En stor händelse var den vinterdag på året då samerna kom skidande nedför älven med sina jättelika renhjordar.
Uppväxt hos morföräldrarna
Saima växte emellertid inte upp där. Redan som mycket liten fick hon flytta in hos morföräldrarna, Helena och Petter. Enligt Eva och Terese berodde det på att yngsta dottern Fanny ville ha Saima som "docka". De valde Saima för att hon var så snäll. De klädde henne alltid mycket fint. Men enligt systrarna var morföräldrarna, i synnerhet Helena, elaka mot Saima. Bland annat fick hon äta fil som stått länge i muggar av bleckplåt och nästan blivit giftig. Hon blev sjuklig och fick under långa perioder äta fiskleverolja.
Hennes syskon som växte upp hos sina föräldrar var däremot kärnfriska. Men de hade ju också en stor gård och fick alltid ordentligt att äta.
Duktig i skolan
Eva var mycket fäst vid sin två år äldre syster Saima. Hon var också mycket envis och lyckades tjata sig till att få börja skolan ett år tidigare för att kunna gå i samma klass som Saima, som började senare eftersom hon var sjuklig.
Saima var duktig i skolan och alltid välkammad medan Eva var mindre noggrann och hade svårt att få ordning på håret. Fröken brukade säga till henne: "Titta på Saima, så ska du vara".
De hade en lärare som hette Halldén. Senare en fröken Thelander. Skolan var sex år lång och efteråt kunde flickorna fortsätta i skolköket. Terese gjorde det och minns att skolan då, någon gång på 20-talets andra hälft, hade 84 elever.
På söndagar fick Saima och Eva räkneuppgifter hem som storebror Abner ibland hjälpte till med.
Saima träffar Viktor
Viktor gick i skola i Juonosuando så han och Saima träffades först i Vittangi, när Saima och Eva konfirmerades och bodde hos Rovan Isko. Kompisarna Albin Fors och Viktor var, säger Eva, "ute efter flickor".
Eva var inte intresserad av Albin eftersom hon var kär i John Hedlin, men följde ändå med eftersom Saima inte ville gå och träffa pojkarna ensam. När John fick veta det gjorde han slut. Han trodde att Eva gillade Albin. Först långt, långt senare när de möttes å yrkets vägnar, de blev tandläkare respektive tandsköterska, i södra Sverige fick Eva förklara hur det egentligen legat till. Och John visade en dikt han skrivit om henne. Men vid det laget var de båda sedan länge lyckligt gifta.
Hämtades på cykel
Men nu åter till konfirmationssommaren, det bör ha varit 1932 eftersom Eva var 13 år och Saima 15. De båda systrarna sov i stolpboden hemma på gården. En natt kom Viktor och hämtade Saima på cykel, förmodligen hade de stämt träff. Men lappgubben Ollakka som övernattade på gården såg vad som hände.
När Hilma upptäckte att Saima var borta fruktade hon att hon gått ned till älven. Men Ollakka sade: "Det var en pojke som kom med cykel och det var han som knyckte en flicka". Hilma blev inte så mycket lugnare av det. Hon var emot alla döttrarnas friare.
När Harry föddes bodde Viktor och Saima tillsammans i Kuokso men de var inte gifta. När han föddes var det osäkert om han skulle klara sig varför han förmodligen blev nöddöpt, kanske av Johan Fredriksson.
Åter till antavlan
Åter till Saima