Yrjö Viktor Johansson (senare Gärdemalm)
Viktor föddes i Kurkkio i Pajala församling den 12 mars 1908. Med sina föräldrar flyttade han sedan till Kuokso där han tidigt fick börja hjälpa till med jord- och skogsbruket. Det var inte tal om att fortsätta studera, trots att rektorn på Viktors skola fann honom så studiebegåvad att han lovade att bekosta hela hans utbildning om han bara ville fortsätta.
Viktor träffade den åtta år yngre Saima från grannbyn Lainio, förmodligen då hon konfirmerades i Vittangi. Sommaren då Saima var 15 år och Viktor 23 kom han en natt och hämtade henne på sin cykel. När Saimas mor Hilma såg att dottern var borta från sin sovplats i stolpboden blev hon orolig och trodde att hon gått ner till älven. Men lappgubben Ollakka som övernattade på gården hade varit ute och sett alltsammans och berättade hur det egentligen förhöll sig. Hilma var emellertid inte så glad över sina döttrars friare.
Viktor och Saima flyttade ihop i Kuokso. De fick en son i december 1934. Ett halvår senare gifte de sig. Viktor fortsatte med jord- och skogsbruket. När samerna kom ner till skogslandet varje vinter brukade de få slakta renar på Viktor och Saimas gård.
Fotografiet av Viktor är taget av en annan inkallad under andra världskriget.
När Viktor och Saima skilde sig 1951, bodde han kvar i det ljusblå huset i Kuokso, och det ända till sin död den 28 maj 1990. I huset återfanns blad utrivna ur 1931 års almanacka där Viktor skrivit ned följande dikter:
En enda dag av en sommar
hade jag bett dig om,
du hörde inte min fråga
då plötsligt oktober kom.
Oktober med regn och kyla
och fallande röda blad.
En enda dag av en sommar
så hade jag blivit glad.
Viktor
Ur dikter om kärleken:
Vart ord av dig
Vart ord av dig är ligt ett frö
Det borrar djupt sin rot
Jag vaknar av en hemlig värk och finner ingen bot
Då tär mig som en bitter tröst var rörelse du gjort.
Vart tonfall och vart andetag blir nära, klart och stort.
Min dag är grå av mig och mitt, som grumlar din gestalt,
Men spegel-klar är nattens värld där du är allt allt.
V.G.
Den sistnämnda dikten är dikt 4 i Karin Boyes "Tillägnan" ur diktsamlingen "Härdarna" (1927). Den är dock inte helt korrekt återgiven, förutom stavningen av "likt" samt viss kommatering säger originalversionen "som grumlar min gestalt".
Den första dikten har jag inte lyckats spåra. Han kan förstås ha skrivit den själv men med Norrbottensperspektiv borde det nog ha varit september och inte oktober som kom med fallande röda blad…
Åter till antavlan