Carl Hårleman (1700-53)
Hårleman var en av de första arkitekterna som tog upp den franska rokokon utanför Frankrike. Han ritade det Nedre galleriet på Stockholms slott i rokoko. Vid början av 1730-talet startade Hårleman arbetet med att inreda slottet i Stockholm. Resultatet blev att den tidigare stela klassiska inredningen mjukades upp och blev mer spelande. Hårleman ersätter de klassiska Joniska pelarna med pilastern som bara ikläds grafisk form. 1740 så uppför Hårleman rokokohuset Svindersvik åt affärsmannen Claes Grill, efter en standardiserad planlösning. Influenserna kom från Frankrike.

Gustav III (1746-92)
Han blev kung 1771 och var son till Adolf Fredrik. Gustav III misslyckades med att försona de olika politiska grupperna i samhället (kallade för hattar och mössor) och genomförde därför en oblodig statsvälvning 1772, som gav kungen makten. Han inledde ett framgångsrikt reformarbete, men på grund av flera misslyckanden och ett slösaktigt hovliv växte oppositionen och kom till öppet uttryck under kriget mot Ryssland 1788-90. Med de ofrälses bistånd genomdrev Gustav III 1789 Förenings- och säkerhetsakten, varigenom han blev nästan enväldig. En adelssammansvärjning ledde till Anckarströms attentat på operamaskeraden 16 mars 1792. Gustav III dog av skadorna 29 mars. Den rikt begåvade Gustav III stod i centrum för tidens helt franskorienterade kulturliv. Han skapade Kungliga teatern (Operan) och inrättade Svenska akademin och Musikaliska akademin, han var själv författare. Gustav III gifte sig 1766 med Sofia Magdalena av Danmark.
Gustav III:s paviljong på Haga är från 1780-talets slut och arkitekten är Gustav III själv (med hjälp av Olof Tempelman 1745-1816). Stilen är klassicismens ideal och kungen kopierar medvetet den design som Tessin d y hade skapat på 1690-talet till Stockholms slotts inre borggård. Konstnärerna bryter med rokokostilen och går tillbaka till forna ideal. Kungen reste till Italien 1783-84 och träffade där en fransk arkitekt som kom att återföra den svenska konsten till klassicismens ideal, vid namn Louis-Jean Desprez (1743-1804). Kungen knöt denne konstnär till sin verksamhet i Sverige. Där uppförde Desprez den botaniska institutionen (Botanicum) vid Uppsala universitet omkring 1793. Betraktaren kan direkt se att Botanicums murport har likheter med ett klassiskt grekiskt tempelportik. Portvalvet är en sjunken båge, det är inspirerat från de Romerska triumfbågarna som var till stor del begravda under jord, (eftersom kor betat där i århundraden och fekalierna medfört en avsevärd markhöjning) därmed fick triumfbågarna, mycket, för de klassiska arkitekterna intressanta proportioner. Sedan har vi ju den gustavianska stolen som är både känd och älskad av många.