Paleolitisk konst (äldre stenåldern)
De första kända konstnärerna som vandrade på jorden levde för cirka 300.000 år sedan, det finns det bevis för. Arkeologerna har hittat ett fynd, ett revben (från en uroxe) med ingraverade halvcirklar på. Detta konstverk skapades i övergångstiden mellan Homo- Erectus och Homo- Sapiens (den vise människan, infört av Carl von Linné 1707-78). De äldsta figurframställningarna av människor vi känner till är de s k modergudinnorna, eller Venusstatyetterna, från ca 32.000 f.Kr. Vi ser dessa figurer just som ett uttryck för föreställningen om tillit och stöd inom gruppen. Den del av kvinnokroppen som framhävs särskilt är brösten. Denna typ av figurer har också påträffats tillsammans med halvmånsformade föremål. Sammanhanget mellan kvinnans menstruationscykel och månfaserna tyder på att venusstatyetterna kan ha varit rituella.
Venus statyetterna från cirka 32000 f.Kr
När dessa statyetter tillverkades levde fortfarande Neanderthalarna i en samexistens med Cro-Magnonmänniskorna, de båda grupperna parade sig med varandra. Det är intressant att se hur olika Neanderthalsmänniskan ser ut i förhållande till Cro-Magnonmänniskan (som skiljer sig obetydligt från den nutida människan), de är som två olika sorters varelser. Vi ska försöka tolka venusstatyetterna och försöka förstå konstverket genom att ställa ett antal frågor till oss själva, och sedan tänka själva och / eller diskutera i grupp.
Konstens födelse
Den senpaleolitiska europeiska konsten (30.000-9.000 f.Kr.) frambringade enastående fina konstverk, däribland ristningar, reliefer, målningar i grottor, abri (överhängande klippblock) även föremål av ben, elfenben eller sten. Mest spridda är de flyttbara småföremål som hittats från Atlanten till Sibirien, från Belgien till södra Italien.
Konstens betydelse
Beroende på vilken forskare man frågar så får man olika svar, och själva betydelsen av denna paleolitiska europeiska konst har varit föremål för debatt. Här är ett urval av möjliga tolkningar:
Konstens utformning
De färger som konstnärerna främst använde sig av var rött (från järnoxid), svart (från manganoxid och träkol) och vitt (från porslinslera).
De motiv som främst förekommer är olika djurmotiv som bison och häst. Bilderna visar upp stora kunskaper om djurens anatomi (läran om levande organismers byggnad), vilket tyder på ingående studier av döda kroppar. Men andra motiv som människor, mystiska oidentifierade varelser och föremål samt en tidig geometri. Denna geometri består av linjer, prickar, rutmönster och fjäderliknande strukturer som kanske ska ses i ett sammanhang med de andra motiven.
Ofta används den naturliga volymen som finns i grottväggens ojämnhet till att ge bilderna en reliefverkan som förstärker upplevelsen av faktisk kroppsvolym.
Platons berättelse om Atlantis (427-347 f.Kr.)
Platon för (enligt honom själv) bara vidare berättelsen om Atlantis som ursprungligen härstammar från en Egyptisk präst. Denna präst hade läst berättelsen om Atlantis som fanns inhuggen i ett Egyptiskt tempel, denna text väntar ännu på att bli upptäckt av framtidens arkeologer. Den ö som Atlantis låg på sjönk i havet för 12.500 år sedan och därmed försvann allt, men kanske framtidens arkeologer kommer att hitta Atlantis. Men när Atlantis gick under så flydde några av Atlanttiderna (invånarna på Atlantis) på sina skepp och grundlade kolonier runt om i världen, Egypten var en av kolonierna som de anlade.
Neolitisk konst (yngre stenåldern)
Den största revolutionen som någonsin inträffat i mänsklighetens historia inträffade för cirka 12.000 år sedan. Hittills så hade människan varit nomad nu övergick människan till att odla marken och tämja djuren och därmed bli bofast. Därmed är grunden till civilisationernas begynnelse grundlagd (förutsättningen till vårt samhälle som vi lever i idag). Denna samhällsförändring medför en ökad tillgång på föda, vilket leder till en befolkningsökning. Nu lär sig människorna att tillverka jordbruks- och djurhållningsredskap, lerkrukor (keramik) som matförråd och vävda produkter (vävkonsten). Krukmakarkonsten utvecklas och det motiv som konstnärerna väljer att dekorera krukorna med är geometriska mönster. Samt storstensbyggandet (Megalitkulturen) börjar, människorna börjar flytta runt stenblock på 350 ton och ställa upp i olika geometriska former.