Den Minoiska högkultur som uppstod i Egeiska havet, var troligen grundlagd av de civilisationer som levde på de Kykladiska öarna. Den Mykenska civilisationen erövrade den Minoiska högkulturen. Den Minoiska högkulturen uppgick därmed i den Mykenska civilisationen som nu också kan räknas som en högkultur.

H. Schliemann läste de bevarade böckerna Odyssén och Iliaden (skrivna av den blinde författaren Homeros på 700-talet f.Kr.) och reste ner på 1870-talet och grävde med böckerna som kartor. Givetvis så hittade han de dolda städerna Troja och Mykene, och hans fantastiska bedrift inspirerar människor än idag att söka efter forntidens hemligheter.

Kykladerna (cykladerna) är en grekisk ögrupp i Egeiska havet. Öarna är bergiga och skoglösa, bl.a. Naxos, Deols, Melos (Milo) och Thera (Santorini), och konsten som producerades på dessa öar, kallas för kykladisk konst. Arvet från den Paleolitiska konsten är tydligt närvarande i figurinerna, som återfunnits på öarna, en del är gravida. De har hittats i gravar (både hos män och kvinnor), frågan är om de gjordes av de grupper som begravde den döde eller om de var "upphittade" och sparade som fina föremål, som också togs med i nästa liv (vem tillverkade dessa och hur gamla kan de vara, finns det några få original och resten är kopior?). Figurinerna var bemålade i både rött och svart, och man kan fråga sig om figurinerna i den paleolitiska konsten också var bemålad. Figurinerna är oftast runt 20 centimeter stora men det finns figuriner som är 150 centimeter långa. Ansåg de kykladiska filosoferna att graviditeten var det viktigaste och mest uppskattade tillståndet i det mänskliga livet, kanske till och med dyrkade man den gravida kvinnan som en gud. Utan gravida kvinnor så dog ju hela högkulturen ut och försvann, så nog var det något gudomligt över kopiorna som hela tiden dök upp från kvinnornas inre värld.

De mystiska kykladpannorna, består av terrakotta och flatsidan är inristad med ett enhetligt spiralmönster också det är ett arv från den Paleolitiska konsten. Det ser ut som ett slags fat men det är inte funktionen eftersom de krumma benen som finns under den inte tillåter den att stå rakt. Eftersom spiralmönstret är enhetligt så är det troligen själva spiralmönstret som är grundfunktionen. Geometrin och astronomins grundtankar lever vidare genom årtusendena i spiralen som grundform för både filosofi, världsbild, konst och levnadssätt.

Det finns också en tidig form av befästningsbyggartraditioner. Eftersom det fanns mycket berg med bra stenbrott så är det logiskt att invånarna på kykladerna började bygga upp större befästningsverk av sten. Frågan är om de krigade inbördes eller om befästningarna var till för att skydda sig mot andra civilisationer och kulturer.

Generellt kan man säga att den Minoiska konsten är en sofistikerad frisk vind, en harmonisk frihetskänsla som blommar upp i freskerna, en fulländad stil när det gäller skönhet och skildrar en estetiskt fin kultur i ädelt tilltalande händelser. Humor och skönhet är närvarande i formen men också ett syfte bortom dagens betraktares fattningsförmåga. Minoerna var ett semitiskt folk som var mycket fredligt, de hade inga befästningar alls, de var konstnärer och handelsmän. De var långa och slanka människor och hade långt svartlockigt hår. Både män och kvinnor sminkade sig på läppar, kinder och ögon. Kvinnorna gick med bar överkropp och blottade därmed sina bröst hela tiden. Minoerna levde på öar, främst Kreta, och de bedrev handel från sina hamnstäder med Egypten, Syrien och Grekiska fastlandet. Minoerna blev invaderade av mykenarna och hela den minoiska högkulturen gick under (de blev förintade). Det är ett bra historiskt exempel på hur det går när grundfilosofin i en högkultur inte prioriterar en tillräckligt kraftfull krigsmakt.

Det finns fyra olika stilar på labyrinterna, Knossos nära Heraklion, Mallia på nordkusten, Zakros på östkusten och Faistos på västra Kreta. Dessutom finns det en mängd andra byggnader. Knossos är den mest kända labyrinten och även den mest restaurerade.

Labyrinten byggdes 2000 f.Kr men förstördes i en jordbävning 1700 f.Kr. Den byggdes dock upp igen strax efter (cirka 1700 f.Kr). Det är resterna av den labyrinten som vi ser idag. Labyrinten består av flera våningar både ovan och under jord som är förbundna från översta till nedersta våningen med "ljus" schakt, ett slags fönster i vertikal riktning (i dessa schakt finns det inristade dubbelyxor). Labyrinten hade väl fungerande avloppssystem och badrum, hur mycket tror du deras liv skiljer sig från våra? Försök att se sambanden i följande fynd och litteraturkällor:

1. Diadalos var en av forntidens störste uppfinnare, han konstruerade kilen, yxan, vindspelet, hävstången och seglet. Han byggde också statyer som kunde röra sig och som såg alldeles levande ut, dvs. mer avancerade robotar än vad vi kan bygga idag kunde han bygga för 4000 år sedan. Diadalos dödade sin systerson Perdix när denna hade uppfunnit den första sågen, eftersom Diadalos inte ville ha någon konkurrens. Men efter mordet var han tvungen att fly från det grekiska fastlandet till Kreta där han blev väl mottagen av kung Minos. Där byggde Diadalos labyrinten åt kung Minos och hans drottning Pasiphaë. Drottningen var mycket förälskad i en tjur så hon bad Diadalos hjälpa henne att uppfylla sina sexuella fantasier, vilket han villigt gjorde. Hon blev med Diadalos hjälp gravid med tjuren och barnet som föddes var hälften tjur och hälften människa (sodomi förekommer även avbildat som hällristningar i den paleolitiska konsten, var det kanske en vanligt förekommande tradition?). Detta barn eller monster, (vad ska man kalla det?), fick namnet Minotaurus. Kung Minos blev arg och spärrade in Minotaurus i labyrinten. Där spärrade han också in Diadalos och dennes son Ikaros. De byggde dock något som gjorde att de likt fåglar kunde flyga ut genom labyrintens takfönster. Ikaros var dock inte så skicklig flygare så han störtade i havet som sedan fick hans namn (Ikariska havet). Diadalos flög bort och landade i Italien.
1. Dubbelyxor (labryx) som betyder labyrint (vi säger ju yxa och labyrint), var ett ständigt återkommande föremål. Yxorna ser ut som två motställda koner, eller trianglar som kanske är den paleolitiska konstens spiraler, stiliserade och förändrade eller tydligare förklarat. Det finns även sköldar som ser ut som siffran åtta, eller som två hopsatta cirklar. Uppe på bergens toppar finns det helgedomar inne i grottorna och där har arkeologerna hittat rena depåer med yxor.
2. De mystiska guldsigillens miniatyrmästerverk som kräver att guldsmeden har en lupp, vilket inte fanns för 4000 år sedan, eller fanns det? Om guldsmeden inte använde en lupp vad hade de för teknologi istället? Ett exempel på motivval till ett sigill är en kvinna i värdeperspektiv som sitter på en tron med dansande extatiska män och kvinnor framför sig och altaren. I bakgrunden finns det dubbelyxor, solen och månen (både solen och månen var ju extremt viktiga för storstensbyggarna). Eftersom det rör sig om ett sigill så kan man anta att motivet bara tar upp det absolut viktigaste. Kanske är detta ledtråden vi behöver för att förstå högkulturens världsbild och filosofi.
3. Fresken som visar de minoiska tjurhopparna är både förundransvärd och tänkvärd. Människorna står och väntar på en stor tjur som kommer rusande rakt mot dem. Precis när människorna ska bli ihjälstångade och söndertrampade av tjuren så tar de tag i tjurens horn. Instinktivt så stångar tjuren till, dvs. han slänger till med huvudet. Människorna använder då tjurens kraft till att (eftersom de håller fast i hornen) slungas upp över tjuren. De gör en kullerbytta över tjurens rygg och landar med en graciös gest bakom tjuren, helt oskadda. Hur utbredd var tjurkulten, hänger denna verksamhet ihop med drottning Pasiphaë sodomitiska handlingar?
4. Kanske är det i själva tjurhoppet som vi finner förklaringen till de sakralhorn som finns överallt i den minoiska högkulturen. Eller är det Minotaurus som avbildas i en stiliserad form för dyrkan. Sakralhorn är ju två former som står mot varandra i pendang, som varandras spegelbild eller tvillingar. Har de någon funktion som enskilda föremål eller ska de sättas ihop i ett större sammanhang?
5. De pelarkryptor som finns är uppburna av pelare som är tjockast upptill och smalnar mot basen, samt är bemålade i rödfärg. Är det den resta megalitiska stenen som buktar utåt och den sten som buktar inåt som här återfinns i stiliserad form? Eller kom inspirationen direkt ifrån Egypten och deras papyrus och palmkolonner? Själv pelarkryptan är ett litet mörkt rum med nedsänkt golv.
6. Det finns rum som har en två gånger två meter stor fördjupning i golvet. Man kan gå ned i detta hål genom några trappsteg som leder ned till botten. Väggarna på denna fördjupning i golvet var precis som pelarna rödmålade. Den har nog inte innehållit vatten men själva hålet kan ha varit överbyggt med ett tak av något slag.
7. Statyer förekommer inte i den minoiska konsten, men där finns figuriner av elfenben, brons eller fajans. En figurin är den s.k. ormgudinnan som håller två ormar, en i varje hand, och har en uggla på huvudet. Hennes minoiska kläder blottar som alltid brösten. Figurinen är cirka 40 centimeter hög. Det är inte längre den höggravida urmodern som avbildas (paleolitisk konst) utan här är det en ung vacker kvinna. Vilken funktion hade ormarna, var det symboler eller skulle ormarna deltaga i själva riterna, (på vilket sätt då, kan man ju undra?).
8. Dessa figuriner med ormarna i händerna hittades i den tredelade helgedomsfasaden. Där var de nedgrävda tillsammans med värdeföremål och kultutrustning i stora kistor under golvet. Detta rum kan ha haft en rituell funktion, där figurinerna användes, kanske tillsammans med observationer av månen och solen i ett sammanhang med dubbelyxor och sakralhorn.
9. Drejskivan hade kommit till Kreta 2000 f.Kr. och många olika sorters keramik producerades. Kamareskeramiken är kärl med äggskalstunna väggar. Rhyta (djurliknande form med två öppningar, en stor och en liten) är en intressant form av keramik, om man bara använde den för att dricka ur, varför är det så viktigt med två hål ett stort och ett litet? Hade det inte varit mer praktiskt med bara ett hål så man slipper spilla ner sig när man utgjuter det "rinnande offret" Libationskärl är ett kärl för rinnande offer, t.ex. vin och blod. Vilka kopplingar finns det till Egyptens nyckeln till livet som ju var vattnet, det vatten som vi fyller det kärl som vi själva utgör. Minoerna gjorde också enorma kärl som rymmer en hel vuxen person utan problem. Dessa enorma keramikkärl fanns uppställda i rader, i speciella rum i labyrinten.
10. Den dödskult som minoerna utövade var minst sagt komplicerad och syftet med den är svårtolkat. Men genom de bevarade sarkofagerna, (inspirationen kom kanske från Egypten), kan man få en inblick i den döda människokroppens omvårdnad. På en kalkstenssarkofag från 1400 f.Kr. så finns det en fastbunden tjur, en flöjtspelande yngling, tre lyrspelande kvinnor, en kvinna häller en libation på ett altare och tre kvinnor häller innehållet från tre kärl i ett stort kärl som är placerat mellan några enorma dubbelyxor. Andra människor bär fram mera djur och en minibåt, (resan till den andra sidan förutsätts ju ske med båt).

Här finns det en tvetydighet som har sitt ursprung i uppslukandet av den Minoiska högkulturen, och de kulturella skillnader mellan de två folkslagen är som natt och dag. Minoerna var köpmän och konstnärer, mykenarna var krigaringenjörer. Mykenarna var främst krigare och jägare vilket är typiska herremanssysslor och deras konst är en återupplevelse av dessa idealiserade favoritsysslor. Mykenarna satsade mer på vapen än på konst, och många av deras civilisations konstnärer var troligen minoiska slavar.

Deras ingenjörskonst var på en mycket hög nivå, troligen framdriven av många generationers krigande. Befästningsarkitekturen har fått namnet: Cyklopiska murar, eftersom de var byggda med så stora stenblock att cykloper (enögda jättar), måste ha byggt dessa. Avancerade väg- och brosystem gjorde att soldater snabbt kunde förflyttas i riket.

Mykenarna levde på fastlandet och var ett folk av erövrare, med en krigisk tradition. De var så krigiska att de förintade sin egen högkultur med fruktansvärt inbördeskrig. De cyklopiska murarna blir allt tjockare och tjockare och antalet städer i högkulturen blir färre och färre. Till slut så är allt borta och människorna återfaller till en djurisk nivå. Det finns inte längre någon civilisation och ingen högkultur. Möjligen så finns det en kultur, alltså några bönder, men de är analfabeter och kan som sagt inte göra mer än vad djuren kan. Det är ett bra historiskt exempel på hur det går när grundfilosofin i en civilisation är erövring och krig.