7. Järntorget

Järntorget har fått sitt namn från den närbelägna järnvågen. Vågen flyttades 1781 från det Nuvarande Brunnsparken, vilken hade anor från 1600-talet.

Järnvåg
Verksamheten gick ut på att allt järn som fördes till Göteborg från järnbruken, skulle avlastas och förvaras där tills det utskeppades. Vid den tiden var Göteborg exportort för nästan hela Värmlands och en stor del av de andra bergslagens järnproduktion. Verksamheten vid vågen lades ned 1892.

Arbetarcentrum
Torget var förr en av Göteborgs livligaste öppna platser och bildade en gränslinje för stadsdelarna Masthugget och Majorna.
Här är det nya Göteborgs (1919-23) arbetarcentrum, för Arbetareföreningen var belägen här. Föreningen bildades 1866 och efter ett år hade den 3 000 medlemmar, och året därefter 3 450.
1874 invigdes Folkets hus och 1876 inreddes en teater i ena flygeln, allmänt benämnd för Folkteatern.
Under fredagar, lördagar och söndagar samlades arbetare vid torget före och efter sammanträdena i Folkets hus. Här samlades arbetarna på 1:a maj för att tåga till Heden.
"Är det kravaller och upplopp i staden nog är Järntorget huvudskådeplatsen" säger Fredberg i sin Göteborgskrönika.
Runt omkring torget fanns teatrar, biografer, restauranger och kaféer, därför var torget det kroppsarbetande folkets öppna plats i Göteborg.

Röda bryggan och kåkgytter
Tidigare gick från torget mot staden inom vallgraven en högvälvd gråstensbro som kallades Röda Bryggan och ersattes med en rullbro på 1830-talet.
I området runt omkring i gyttret av bodar och kåkar fanns det gott om gömställen för tjuvar och rånare, så ensamma vandrare tordes inte färdas där efter mörkrets inbrott.

webbmakare
Mats Savolainen
msa@home.se

7 juni 1998