hemFriidrottOm migbilderVännerGästbokLänkar

Vem är Niklas? - Hela storyn

Det var en gång en man och en kvinna som hette Ove och Gunilla som trots att dom hade allt emot sig (han kom ifrån Göteborg och hon ifrån Stockholm) blev så kära att dom beslutade sig för att gifta sig och flytta ihop. Toffel som han var Ove så erbjöd han sig att bo i Stockholm i början men efter ett tag när han samlat mod till sig så frågade han om Gunilla möjligtvis skulle kunna tänka sig att kanske så småningom flytta till Göteborg. Gunilla som hela livet önskat att få bo på framsidan sade givetvis att det kunde hon absolut tänka sig så flyttlasset bar till Mölnlycke ca en mil utanför Göteborg. När dom hade bott där ett tag så tyckte dom att det började bli lite ensamt i huset så dom bestämde sig för att skaffa tillökning. Ove hade ju iochförsig tänkt sig en hund men när sedan Patrik föddes 1973 så tyckte han att det var väl OK. Tiden gick och Patrik blev äldre och Ove och Gunilla märkte att Patrik kanske inte var allt för kul så dom bestämde sig för ytterligare en baby. Så den sjunde juni nittonhundrasjuttiosex kom då Niklas till denna jord. Nu blev han ju iochförsig inte så himla mycket roligare än sin bror men det är ju sånt man får räkna med (ingen kan ju lyckas med allt alltid). Nu ville det sig så illa att han var så busig och jobbig att Ove och Gunilla insåg att dom inte skulle klara av en till för att väga upp tidigare misslyckanden. Men allteftersom tiden gick så blev Patrik och Niklas allt stiligare och trevligare. Niklas började spela fotboll i Mölnlycke IF vid sex års ålder och fortsatte i tretton år tills han började med friidrott(visserligen höll han på ett år med båda sporterna parallellt men det gick inte i längden). Niklas klarade dessutom av grundskolan (Furuhällskolan och Djupedalskolan) utan problem och beslutade sig för att läsa teknisk linje (kanske bara för att inte vara sämre än Patrik) på Katrinelundsgymnasiet. Efter att mer eller mindre ha slöat sig igenom tolv skolår väntade då högskolan. Det var då Niklas förstod varför man skulle plugga på gymnasiet men det var lite för sent. Att sen friidrottsträningen började ta upp mer och mer tid av hans liv gjorde ju inte det hela bättre. Tenta efter tenta klarades med endast ett fåtal poängs mariginal. När han sen under sommarlovet märkte hur skönt det var att koppla bort allt som hade med skolan att göra så blev det ju inte bättre när skolan började igen. Då insåg Niklas att hans liv bestod av att gå upp på morgonen, åka till skolan, åka och träna, komma hem och sova. Efter andra året på Chalmers var det så dags för det största mandomsprovet av dom alla...LUMPEN. Eftersom Niklas inte såg nån större mening i att krypa runt i skogen och leka krig så sa han vänlig men bestämt till på mönstringen att han ville bli flygplatsbrandman, och så blev det. Efter en sex veckors lång utbildning i Stockholm var det dags att inta Landvetter Flygplats. I början var det jobbigt med många övningar men efterhand att han steg i graderna avtog de allra jobbigaste sysslorna och TV'n upptog allt mer tid ute på Brandstation. Alla såpor följdes med skiftande intresse...

...to be continued