Landsfakta
Kambodja har under de senaste åren hetat demokratiska Kampuchea respektive Folkrepubliken Kampuchea för att nu kallas för Staten Kambodja.
Kambodja gränsar i nordväst till Thailand, i nordöst till Laos och i öster till Vietnam. Landet har en yta på 181 035 km2 som är hälften så stor som Sverige, men har ungefär lika stor befolkning, drygt nio miljoner människor.
I centrala Kambodja ligger Tonle Stap (stor sjö) och väster om denna sjö ligger floden Mekong, som rinner förbi huvudstaden Phonom Penh. På den sydvästra sidan om Tonle Stap ligger Kravahnbergen (kardemummabergen) och Damreii (elefantbergen). Landet har även en kortare kuststräcka mot sydöst vid Siamviken.
Sjuttio procent av Kambodjas yta är täckt med skog men tyvärr håller skogen på att försvinna i rask takt. I den norra delen av Kambodja är växtligheten lövskog och städsegröna växter. Växtligheten utmed kusten är tät tropisk regnskog. På låglandet överväger glesa skogar och grästäckta savanner. I de fuktiga områdena kring floderna finner man risfält, vass och bambusnår. Kambodjas klimat är varmt med hög luftfuktighet Det ihållande regnet kommer med den årliga sydvästmonsunen från mitten av maj till början av november. Torrperioden sträcker sig från början av november fram till maj och då är fuktigheten låg. Det leder till minimal nederbörd och milda nordöstvindar.
Det officiella språket i Kambodja är khmer, men man talat även franska. Khmer är även namnet på landets största folkgrupp som utgör 94 procent av befolkningen. Kineser 3,1 procent, Charm 2,3 procent och övrig befolkning 0,5 procent.
Religionen som lever kvar i Kambodja är buddism, trots röda khmerernas förbud. Nittio procent av befolkningen tillhör theravadabuddismen, det är samma typ av buddism som finns i Thailand, Laos, Burma och Sri Lanka. I varje by finns det buddisttempel och munkar. De flesta kineser och vietnameser som bor i Kambodja tillhör mahayanabuddismen, chamfolket, sunnimuslimer och förbuddistiska naturreligioner som dyrkas av khmerloeubefolkningen. Det finns även en liten majoritet i Kambodja som är kristna, katoliker och protestanter. Befolkningen i Kambodja, oavsett religion, tror på övernaturliga krafter som åkallas i svåra tider.
Industrisektorn i Kambodja har aldrig varit stor eftersom den aldrig har haft tillfälle att utvecklas. Det beror på att landet har haft en dålig infrastruktur. Bristen av elkraft, reservdelar, råmaterial och utbildad arbetskraft har också bidragit till en dålig industriutveckling. När ekonomin i landet stabiliserades fick flera av statens industrier fria händer. De statliga fabrikerna som gick dåliga hyrde staten ut till privata entreprenader. Sedan 1989 är utländska och samriskföretag tillåtna, men det har tecknats väldigt få kontrakt med utländska företag.
Jordbruket, gummiplantage och fisket är de arbetsområden som sysselsätter den mesta av befolkningen i Kambodja .
Jordbruket är Kambodjas huvudnäring, ungefär 85 procent av befolkningen arbetar inom denna sektor. Framförallt producerar man ris, det produceras även majs, socker, kassava, potatis, böner, tobak, bomull och bananer. Årsproduktionen idag är 2,5 miljoner ton, men bristen på teknik, konstgödsel och utbildad arbetskraft resulteras i dåliga årsproduktion. Ett stort problem i Kambodja är alla minor som finns gömda.
Gummiplantagerna i Kambodja har gjort så att landet har en ekonomiskt balanserad gummiindustri som bland annat tillverkar däck för cyklar, bilar och lastbilar.
Produktionen har sjunkit på grund av markbrist, om man jämför med 1960-talets produktion. Det positiva i det hela är att exporten av gummi är ungefär 130 miljoner kronor.
Fisket i Kambodja bedrivs av tre samhällsgrupper ;kambodjaner, etniska
vietnameser och chamfolket. Denna årsproduktion har också sjunkit
om man jämför med 1960-talets produktion, just nu ligger årsproduktionen
på 850 000 ton per år.