Fel igen
När jag trappan ner från schavotten
än en gång med huvudet kvar
leder korridoren backstage
till ditt ansikte
Det här livet är omöjlighet
för en man i min ålder
Ett kalt rum, hårda bänkar
hårda ljud, ett härjat ansikte
Du säger: Nej nej
fel igen
Alltid fel igen
Dina läppar är förseglade
Mina ord studsar mot väggarna
Rätt men fel igen
Den gode allt förlåtande Fadern
har aldrig funnits
Grymmare att tro det än inte
Den nåd som finns här är din handling
din kärlek
Den du är mäktig: dom där munkarna där
går fridsamt i krig mot
Stora trumman
Deras ryggar kröks
Dom dignar under Guds kärlek
Du säger: Nej nej
fel igen
Alltid fel igen
En hora ser det klarare än
och tjuven viskar
Rätt men fel igen
Om allt är gener är religonen
kampen mot generna
Men om allt är gener
om allt är gener...
Kvinnan lockar inte längre
som hon gjorde förr
men ensamheten är för hård att bära
det medger jag
Krämar-radio och tv-idioti
Köp min fitta, köp min skräck
köp dej lycklig, köp en väg
köp ett mål, köp dej ett bättre liv
Schavotten är en tribunal
Tribunalen är en schavott
Du min okända tvillingsyster
med din lugna kärlek
är vi fångna i samma sång?
Ska vi mötas i ett gathörn
av en slump eller en tanke
när den skrikande stjärnan
tvingar våren än en gång?
Du säger: Nej nej
fel igen
Alltid fel igen
Hur du än försöker
får du foga dej till slut
Rätt men
fel igen
Tillbaka till Lundell-Album och texter