För att nå bra resultat krävs väl balanserad träning och planering. Här
kan du läsa om
olika träningsmetoder och hur man planerar sin träning utifrån hästens anatomi
och
uppbyggnad. På flertalet punkter så skiljer sig hästens och människans fysiologi
åt.
Vi kommer till det längre fram. Men till att börja med så ska vi räkna upp de 4
faktorer
som ligger till grund för effektiv träning.
Aktivt träningsarbete innebär att skelett, leder, muskler, nervsystem och
andra organ
stegvis utsätts för ökad belastning. Detta resulterar i hästens ökade
prestationsförmåga.
När man tränar hästen hårt så är det viktigt att man håller hästens
fysiska hälsa under extra
uppsikt, så att man upptäcker eventuella skador/överbelastningar i tid och inte
fortsätter att
träna en häst som bär på en skada!
En vältränad häst är inte mer infektionskänslig än en otränad, men
eftersom hästen ska utföra
topprestationer så märks det tydligare om hästen bär på någon infektion. Det är
en missuppfattning
att tävlingshästar är ömtåligare än andra hästar.
Innan träningen
Känn alltid på hästens ben innan och efter ett träningspass! Leta efter gallor,
svullnader och
känn om hästen har puls eller känns ovanligt varm någonstans på benen. Ta tempen
innan ett
hårt träningspass.
Uppvärmning
Onödiga skador kan lätt uppstå om man slarvar med uppvärmningen. Stora
muskelgrupper måste
användas minst 15 min för att bli uppvärmda. Tempot ska vara måttligt. En puls
på 140-160 slag/min
räcker för att höja kroppstemperaturen, vilket leder till att
prestationsförmågan förbättras, genom att de
kemiska processerna går snabbare och energiomsättningen ökar. Därför är det
också viktigt att hästen
inte står och blir kall efter uppvärmning innan start. Uppvärmningen brukar även
göra att nervositet hos så
väl häst som ryttare släpper, och det är ju alltid önskvärt.
Nedvarvning
Nedvarvningen är lika viktig som uppvärmningen, och något det slarvas med! Vissa
kör/rider hästen
och gör sen en tvärnit i stallgången, detta händer allt för ofta inom travet
t.ex. Långsam skritt och trav i
10-15 minuter är allt som behövs, och vilken nytta det gör! Det reducerar
avsevärt tiden för avkylning,
bortförsel av mjölksyra och andra slaggprodukter som uppstår vid kraftig
syreskuld. Risken för stelhet,
träningsvärk, muskelinflammationer och andra skador minskar.
Kuriosa: I USA träcker man (går med) travhästarna i ca
1 timme efter ett hårt arbetspass.
I Sverige har man på senare år börjat använda sig av skrittmaskiner till
hästarna. Att själv gå med hästen
är helt klart att föredra, det är viktigt att ge hästen av din tid till mer än
bara träning.
Efter träningen
Verkar hästen tröttare än vanligt och har högre puls efter passet, så bör det
ses som en varningssignal.
Kyl benen efter avslutat träningspass! Massage och stretching kan göra underverk
och bör läggas in i
den dagliga rutinen!
Dricker hästen dåligt efter träningspasset?
Hästar dricker hellre ljummet vatten än kallt. Eftersom det är viktigt att
hästen, om den så önskar, snabbt
ska kunna täcka vätskeförluster som uppstått när den arbetat och svettats är det
betydligt bättre att
servera hästen en eller ett par hinkar ljummet vatten efter ett träningspass i
stället för att tvinga den dricka
det mindre smakliga iskalla vattnet för att släcka sin törst. Hästar vill gärna
"klunka" i sig vatten i stora
mängder och dricker därför hellre i öppna vattenkar än ur vattenkoppen,
speciellt om denna har lågt
vattenflöde. Man vet också att hästar dricker sporadiskt och mycket olika
mängder, allt från en eller ett
par liter under en dag till upp emot 50 liter vid ett tillfälle. Om du släpper
ut din törstiga uppvärmda häst
just en sådan dag när den önskar dricka 50 l och detta endast finns tillgängligt
i iskall form, mår din häst
inte speciellt bra. I korthet alltså; se till att den bjuds helst ljummet vatten
efter träningspasset och släpp
därefter ut den i hagen.