|
Tentamen/salsskrivning grundkurs i
arkeologi vid Högskolan på Gotland 961111. Bronsålder 1) Vad är brons? Var fanns varan? Hur tillverkades bronsföremål i Skandinavien? Uppgiften kan ge 5 p. Brons är en legering av kopper och tenn, 90% respektive 10%. Koppar fanns bl a på Balkan, i Tyskland och på Irland, tenn bl a i Polen och Cornwall. I vårat lan var man tvungen att importera metallen. När man tillverkade föremål av brons i Sverige använde man sig av gjutformar som bestod av två halvor som surrades fast vid varandra. Formen kunde användas flera gånger. Svaret var inte fullständigt och gav därför 3 p 2) Med vilka stilar ornerades bronsföremål i Skandinavien? Ange tidsperiod för var och en. Uppgiften kan ge 8 p. Period 1, 1800-1500 f.kr = geometrisk ornamentik Period 4, 1100-900 f.kr = vågband/öpande hund |
 |
|
Svaret gav 8 p 3) Beskriv hur männen kunde vara klädda under äldre bronsålder. Hur kommer det sig att klädedräkten för denna tid är ganska välkänd? Uppgiften kan ge 5 p. Tack vare de danska ekkistgravarna, vilka är otroligt
väl bevarade, vet vi en hel del om såväl de manliga
som de kvinnliga bronsålderskläderna. Kistorna låg
under stora högar som kom att fungera som svampar tack vare torven.
I den fuktiga miljön frigjordes metaller ur den järnrika torven.
Metallerna kom att bilda ett skyddande hölje runt ekkistorna. Bevarandemiljön
blev därigenom mycket bra, liknande de förhållanden
som finns i våra torvmossar. Svaret gav 5 p 4) Vad menas med: a) asbestkeramik b) asbestgods. Ange ungefärlig datering, förekomstområden samt utseende. Vad kan kärlen ha använts till? Uppgiften kan ge 5 p. a) asbestkeramik. 50-60% asbest arbetades in i leran.
Textilornering. Fanns i Norrland runt 1800-1600, äldre metallålder.
Svaret gav 4 p |
|
|
5) Var och när förekommer Lausitzkulturen? Vad är typiskt för denna? Varför har Vistadslokalen i Östergötland sammankopplats med Lausitzkulturen? Uppgiften kan ge 6 p. Lausitzkulturen ingår som en av flera undergrupper till den sk urnefältstraditionen, ca 1300-700 f.kr. Den var huvudsakligen utbredd i östra Tyskland, Polen, delar av Tjeckien och Slovakien. De var åkerbrukare och boskapsskötare. En känd boplats är byn Biskupin på Biskupinön i det centrala Polen. Byn var befäst med en palissad och husen innanför byggda i skiftesverk, vilket är typiskt för denna kultur. Lausitzkulturen grundades först på sin keramik, vilken var facetterad och hade en cylinder- eller konform. Denna typ av keramik har man också återfunnit på andra håll i världen, bl a i Sverige på Vistadslokalen. Vistadslokalen uppvisade också hus som ser ut att ha varit byggda i skiftesverk då stolphålen inte indikerar på några inre uppbärande stolpar (alltså är varken mesula eller sidsule aktuellt). Den svanska lokalen har dessutom varit försedd med en palissad. Likheterna med Lausitzkulturen är alltså många. Svaret gav 6 p |
|
|
6) Redogör för gravskick och gravgåvor i Sydskandinavien under yngre bronsålder. När bronsföremål inte lades i gravarna, hur deponerades de då och varför? Uppgiften kan ge 5 p. I slutet av äldre bronsålder började man
att bränna sina döda allt oftare. Till en början lades
de brända benen i kistor av trä eller sten, men vad tiden
led placerades de i stället i urnor. Det minskade utrymmet innebar
också färre och mindre gravgåvor. En man kunde få
med sig pincett, rakkniv och dubbelknapp, medan kvinnan försågs
med sina smycken. Man uppförde högar och rösen, men använde
sig också av redan resta sådana för sekundärbegravningar.
En sekundärgrav kunde t ex grävas in under jordmanteln på
högens sydsida. Vid sidan om högarna och rösena började
urnegravfälten att växa fram under yngre bronsåldern.
Dessa är vanliga i Skåne, Halland och Bohuslän. Urnan
grävdes ned under flat mark och kunde ibland få ett flackt
röre över sig. Runt urnan kunde en liten stenkista finnas.
I början av "likbränningsperioden" verkar man ha
varit mycket noggrann med att ta vara på de brända benen.
Innehållet i dessa gravar är sorterat och rentvättat.
Senare ser det ut som om man har bränt både kropp och gravgåvor
och sedan öst ner det i gravurnan. Benen i dessa gravar är
sotiga. Lokala variationer förekommer vad gäller gravens yttre
form. På Gotland byggde man t ex skeppssättningar i vilka
man grävde ner urnan/urnorna. Under äldre bronsålder var vapendepåer vanliga, medan yngre bronsålder kännetecknas av den kvinnliga prägeln på offerfynd. Halskragar, bälteplattor, arm- och fingerringar läggs ut, vanligtvis i mossar och sjöar. Det förekommer också offer med både manliga och kvinnliga tecken, t ex Stockhultsfyndet från Skåne. Man offrade dessa rikedommar till de högre makterna för lycka och välgång. De stora föremål som offrades fick inte heller plats i de små gravutrymmena. Trots de många rika fynden märker man att det tidigare överskottet i samhället börjar minska och mot slutet av yngre bronsålder lägger man inte längre ner så många offer. Svaret gav 4p |
|
|
7) Redogör för följande platser. Ange läge,
ungefärlig datering, viktiga fynd/anläggningar samt funktion.
a) Fröslunda vet jag inte var det ligger, men där
fann man iallafall drivna och putsade sköldar som jag tror var
typiska för Hallstattkulturen. De har troligen använts i cermoniellt
syfte. De hörde till yngre bronsålder, period IV-V. b) Hallstatt är en plats där en kulturgrupp
tillhörande urnefältstraditionen höll till. Jag vet dock
inte var platsen ligger, men hallstattkulturen var utbredd över
södra Tyskland, östra Frankrike och Tjeckien ca 1300-700 f.kr.
På platsen i fråga utvanns och bearbetades metall. Bl a
tillverkades det berömda hallstattsväradet, ett grepptungesvärd
med bred klinga. Det kunde tillverkas i både brons och järn.
Hallstattkulturen kännetecknas även av rikt utrustade kungagravar.
De hade kontakt med etruskerna. c) Sagaholm i Jönköpingstrakten her daterats
till äldre bronsålder. Här finns en stor gravhög
med tre kantkedjor och mellanliggande bräm av stenar. Den mellersta
av kantkedjorna bestod av snett utåtlutande kalkstenshällar
och femton av dessa var försedda med hällristningar (hästar,
människor, skepp, kronvilt m.m.) Svaret gav 4 p
|
|
