Återfinns i Norden i flera former. De s.k fornborgarna torde bl a ha varit tillflyktsorter vid akuta fientligheter som riktats mot ett helt område; inga lämningar av vikingatida bostadsbyggnader har ännu påträffats i fornborgar, vilket anger att de troligen ej användts som befästa permanentbostäder under vikingatid.

Annorlunda synes det förhålla sig med andra försvarsanläggningar, som förefaller vara tillkomna på initiativ av en centralmakt. Så t ex de fyra ringborgarna i Danmark = Aggersborg, Fyrkat, Trelleborgg och Nonnebakken, sannolikt byggda efter kungligt beslut. Fyrkat och Trellebog har daterats med dendrokronologi till ca 980 e.Kr. Här samlades och utbildades krigshärar, samtidigt som ringborgarna användes för krigsflottor. Dessa borgar har en cirkelrund vall med breda portöppningar. Innanför vallen ligger husen, strikt ordnade fyra och fyra i kvadrater. Vissa hus har varit bostäder, andra har varit förrådsbyggnader, medan åter andra har inrymt verkstäder. Borgarna omges på alla sidor av vallen, vilket visar på deras funktion som garnison för landtrupper vid sidan av sjöförsvaret. Den största, Aggersborg, torde samtidigt ha kunnat rymma ca 2000 personer. Sannolikt har borgarna i fredstid även använts för den kungliga administrationen och hovhållningen.

Också strandvallarna, halvcirkelformiga vallar runt de strandbundna tätorterna Birka, Hedeby, Århus m.fl., tycks ha börjat byggas under 900-talet. Man kan tänka sig att dessa jordvallar haft träöverbyggnader, palissader och vakttorn. Som skydd för enskilda orter eller begränsade områden kan också nämnas farledsspärrar.

Ytterligare en känt försvarsanläggning är Danevirke.

Tillbaka till ordboken