Guldrupe |
|
1994/95 höll
Guldrupe hembygdsförening studiecirkeln Fornminnesvård
i skogen, under vilken man bl a bedrev fältstudier i den egna socknen.
Under dagarna i fält upptäcktes ett antal intressanta objekt som troligen
kunde klassas som fornlämningar, varför föreningens ordförande Sven
Larsson inkom med en skriftlig redovisning över gruppens fältdokumentation
till Länsstyrelsen i Visby. Med förteckningen följde utdrag av den ekonomiska
kartan där de återfunna lämningarna markerats ut. De aktuella kartbladen
är 6J3b (Krasse) samt 6J4b (Viklau). Christian Runeby från Länsstyrelsen
besökte ett antal av de förmodade fornlämningarna och konstaterade att
en inventering av samtliga objekt skulle genomföras. Under några dagar
i februari och mars 2000 besöktes Guldrupe, eller Gulldrop som det stavades under 1700-talet (se Skattläggningskartan
1702), av deltagare ur inventerings-projektet ”I trädgudars land” från
Skogsvårdsenheten vid Länsstyrelsen för att följa upp hembygdsföreningens
uppgifter. Det rörde sig om tidigare ej registrerade lämningar intill
eller i närheten av redan kända fornlämningar. Objekten är belägna på
Krasse 1:30, Västerby 1:1, Bjärs 6:4,
Bjärs 1:25 samt Hallbjäns 7:1. Förutom de objekt
som hembygdsföreningen dokumenterat, återfann och registrerade inventeringsgruppen
några lämningar på Hästings 1:2
och Bondarve 1:16 i Guldrupe. Samtliga avgränsningar
kan ses på bifogade kartblad nr. 1, 2 och 3. På Krasse 1:30,
kallat Krasza under 1700-talet,
ligger den numer obrukade åkern Brunnstädar, i vilken man 1978 upptäckte
och registrerade ett område med mörkfärgad jord, ca 20 m i diameter.
I Fornminnesregistret (FMR) har detta fynd nummer 77. Ca 40 m V om åkerns
NV hörn hade man återfunnit en trolig stensträng innehållande stenar
av ”1-3 mansbördors storlek.” Inventeringsgruppen kunde konstatera att
uppgifterna stämde. En ca 130 m lång stensträng belägen i NS riktning
registrerades på flack och något sank mark i ett skogsparti mellan Brunnstädar
(i bruk under 1700- och 1800-talet) och ett kalhygge tillhörande Bjärs
1:25. I stensträngens S ände låg även den brya som fanns med i hembygdsföreningens
förteckning. Jorden i området var mörk till färgen, men inventeringsgruppen
kunde inte hitta några tydliga spår efter den kolmila som man menade
kunde ligga strax N om bryan. Ytterligare en
stensträng dokumenterad av deltagarna i studiecirkeln återfanns på Krasse
1:30. Den sammanstrålar med fornlämning nummer 76; två stensträngar
och två skärvstenshögar. Den nyregistrerade stensträngen är 230 m lång,
varav 90 m ligger i ÖV riktning och resterande 140 m i NS riktning.
Den sistnämnda sträckan är belägen längs med en bruksväg, vilken återfinns
på Lagaskiftes kartan men inte på Skattläggningskartan. Stensträngen
tar sin början i närheten av ytterligare ett intressant objekt; en tidigare
ej registrerad husgrund, ca 4 m Ö om en åker. Husgrunden mäter 18x10
m och består av stensatta 2-3 m breda vallformationer. Vallarna är 0,20-0,30
m höga och delvis övertorvade. Golvytan ligger på samma nivå som den
markyta som omger lämningen. En öppning finns i ena kortsidan, närmare
bestämt i vallen som vätter mot N. Husgrunden antas vara forntida. Stensträngen
löper över flack mark, medan husgrunden ligger på en liten höjd. I den
åker som är belägen V om husgrunden har tre tidigare fynd gjorts; förekomst
av skärvsten (nr. 75 i FMR), en oval spännbuckla av brons (nr. 94 i
FMR) och ett bronsbeslag (nr. 96 i FMR). Strax NV om den
nyregistrerade husgrunden ligger en tidigare känd husgrund. Den har
nummer 74 i FMR och mäter 17x12 m. Även den uppvisar vallar innehållande
sten. Intill denna husgrund upptäcktes ett område med fossil åkermark
som inte fanns med i hembygdsföreningens förteckning. Området, som ligger
på en liten höjd, innehåller fem grunda diken, ca 0,10 m djupa, varav
två löper i VSV riktning och tre i NS riktning. Till följd av dikenas
utseende antas åkerområdet vara forntida och därmed samtida med de nämnda
husgrunderna och stensträngarna. Även lösfynden i åkern intill indikerar
på forntida aktivitet. I utkanten av åkerområdets Ö del ligger ett ca
0,40 m högt röjningsröse innehållande 0,10-0,50 m stora stenar. Från
röset löper i ÖV riktning en 30 m lång och 0,50 m bred stensträng. Stenstorleken
i strängen är densamma som i röjningsröset. Området med fossil åker
mättes in som en yta och gavs samma objektnummer som stensträngen (nr.
0009). Ytan ligger på Krasse 1:30 och Bjärs 1:25. På Krasse 1:30
mättes även en brya in, ca 70 m Ö om den tidigare nämnda bruksvägen.
Den är oregelbunden, ca 40 m i omkrets och har vatten. Enligt Skattläggningskartan
är bryan belägen på gammal hagmark. Området betas inte idag. På Västerby 1:1,
tidigare stavat Wästerby,
och Bjärs 1:25, tidigare benämnt Biärs,
hade bl a ett antal stensträngar observerats av hembygdsföreningen.
I området Tomtänge (Västerby), vilken innehåller de tidigare registrerade
fornlämningarna 30, 88 och 89, återfanns två av stensträngarna. Enligt
den karta som Sven Larsson sänt till Länsstyrelsen skulle de båda objekten
inhägna en eventuell fornåker och troligen höra till de två husgrunder
som är belägna strax V om Hässleaker (nr. 88 i FMR). I området skulle
dessutom finnas ytterligare en stensträng, men denna kunde inte lokaliseras
av inventeringsgruppen. Några spår efter den förmodade fossila åkermarken
hittades ej; området var mycket sankt samt uppvisade en ytterst snårig
undervegetation. Enligt Skattläggningskartan är stensträngarna belägna
på gammal ängsmark, vilket stämmer bättre med tanke på trädtyperna i
omgivningen (t ex hassel och ek). Även namnet på området, dvs Tomtänge,
kan ge liknande ledtrådar. På Skattläggningskartan från 1702 kallas
området Tompt ängiarna. Den
ena strängen, belägen strax N om Hässleaker, korsar något som ser ut
att vara en gammal vägbank. Denna finns inritad på den ekonomiska kartan
liksom på Skattläggningskartan. Stensträngen är ca 200 m lång och belägen
i SSÖ-NNV riktning. Den andra strängen, som registrerades tillsammans
med ett röjningsröse, är omkring 180 m lång och ligger i NNÖ-SSV riktning.
På Västerby 1:1
hittades de två förmodade stensättningarna som hembygdsföreningen uppmärksammat
under sitt fältarbete. Inventeringsgruppen ställer sig dock något osäker
inför det ena objektet. Den andra lämningen klassades dock som en stensättning,
ca 10x6 m stor (oval) och 0,50 m hög. Graven är något nedsjunken i mitten
och innehåller stenar med storleken 0,10-0,50 m. Objektet är bevuxet
med enar samt delvis övertorvat. De båda lämningarna, som är belägna
på flack och tallbevuxen hällmark, registrerades under ett och samma
objektnummer (0011). På Västerby 1:1
påträffades också ett område med fornåkrar. Det registrerades som en
yta och är beläget strax V om fornlämning nummer 28 (två husgrunder).
Området innehåller fyra grunda diken i NNV-SSO riktning, ett dike i
ÖV riktning, fyra bryor, fyra forntida röjningsrösen samt en stensträng.
Enligt Skattläggningskartan är den N delen av ytan belägen i gammal
hagmark, medan den S delen ligger på ett åldrigt änge. Åkerdikena är
olika långa (som längst ca 140 m), 0,10-0,20 m djupa samt 0,20-0,30
m breda. I ytans S område återfinns ett runt röjningsröse, ca 1 m i
diameter och 0,20 m högt. Stenstorleken ligger på 0,10-0,20 m. Röset
är mossbevuxet. Detta gäller även de tre övriga röjningsrösena, vilka
är belägna i ytans N del. Dessa är 7x2, 6x3 (ovala) samt 5 m i diameter
(runt) stora samt 0,20-0,30 m höga. Stenstorleken är 0,10-0,30 m. Intill
det nordligaste av dessa tre rösen ligger den ena bryan och härifrån
utgår också ett av åkerdikena belägna i NNV-SSO riktning. Bryorna varierar
till form och storlek. Samtliga har vatten. Tre av dem är belägna i
områdets NÖ hörn. Här finns också en 15 m lång stensträng med en bredd
på ca 0,50 m och en höjd om 0,10-0,30 m. Den delvis övertorvad. Även
runt omkring bryorna i detta område ligger det sporadiskt med stenar
på en i övrigt stenfri markyta. Byrorna kan möjligtvis ha varit stensatta.
Terrängen i området är delvis kuperad och därtill ganska fuktig. Inom
ytan växer övervägande lövskog (mycket hassel) med ett fåtal inslag
av barrträd. På Bjärs 1:25
återfanns fortsättningen på en stensträng som redan registrerats för
den ekonomiska kartan 1977. Den nyregistrerade sträckan är ca 180 m
lång samt 0,30-1 m hög. Bitvis är strängen mycket bred (2-5 m) och stenarna
spridda över ett större område. Strängen är påförd röjningssten under
en längre tidsperiod och ser ut att vara bitvis skadad av skogsmaskiner.
Objektet löper i NO-SV riktning. På samma fastighet
- ca 220 m NV om ovan nämnd stensträng – registrerades en kämpgrav som
hembygdsföreningen tagit upp i sin dokumentation. På Hallbjäns
1:7 hittades en kämpgrav med måtten 26x12 m. Den är belägen i VO riktning.
Husgrunden är begränsad av vallar, ca 0,20-0,40 m höga och 2 m breda.
Vallarna är stensatta med 0,20-1 m stora stenar. Den norra sidan är
helt övertorvad. Objektet är bevuxet med hassel, ek, tall och gran.
Den omgivande marken är flack. I området är två husgrunder registrerade
sedan tidigare. Även en stensträng finns inritad på den ekonomiska kartan.
Enligt hembygdsföreningen skall det finnas en fortsättning på denna
stensträng samt en möjlig stensättning i dess omedelbara närhet. Inventerarna
kunde konstatera att strängen fortsatte under ytterligare ca 5 m, men
ansåg det vara onödigt att rita in denna. Den eventuella stensättningen
avfärdades.
Längs med sockengränsen mellan Guldrupe och Viklau registrerades sammanlagt 4 gränsmärken bestående av upprättstående stenar. Stenarna är 0,30-0,35 m höga samt 0,30-0,35 m breda. Tre av objekten ligger på Hästings 1:2 och ett på Bondarve 1:16. Gränsmarkeringarna fanns inte upptagna bland hembygdsföreningens uppgifter. De återfanns då inventeringsgruppen sökte efter en förmodad stensträng i samma område. Stensträngen hittades inte. På den förstnämnda gårdens ägor registrerades dock tre stensträngar om 30, 60 respektive 130 m samt 0,20-0,40 m höga. Samtliga objekt hade dokumenterats av hembygdsföreningen. Inventerat av: Maria Benson, Mats Edman,
Malin Eriksson och Michael Jensen Skrivet av: Malin Eriksson |