|
Komplett tenta/salsskrivning AB-kursen
i arkeologi vid Högskolan på Gotland, 970324 Metodtenta 1) Vad innebär begreppet remote sensing? Redogör för fyra olika metoder. Uppgiften kan ge 10 p. Remot sensing = prospekteringsmetod. Att lokalisera något ovan mark icke synligt. Flygfotografering: Började användas inom arkeologin strax efter första världskriget. Redan med en "vanlig" typ av film kan man få ganska goda resultat. Vid lågt solstånd med släpljuseffekt på sommaren kan man upptäcka vallar, diken, terasser, husgrunder mm. som man inte ser på marknivå. Stenansamlingar under flat mark kan upptäckas då jorden ovanpå har olika temperatur och fuktighet och därmed olika växtbetingelser. Bäst resultat med flygfoto uppnås med sk infraröd film såväl i färg som svartvitt. Denna typ av film registrerar olika hlater av klorofyll. Georadarprospektering: Kallas även markradar. Dras över marken och sänder ner radarimpulser vertikalt (som en grävd profil). På utskrivningspapperet registreras avvikelser i marken vilka kan bero på forntida aktivitet. Apparaten är känslig för fuktighetsgrader i jorden. Med markradar kan man upptäcka t ex gravar, oavsett om den innehåller stenpackning eller ej. I gynnsamma fall kan även stolphål ge utslag på radarn. Man kan inte se vad som orsakat det avvikande ekot; vill man ha visshet får man gräva på platsen. "Wid catting" = man går med georadar utmed slumpvis utvalda kortare sträckor. Fosfatkartering: Fosfater finner man på platser
där organiskat material har förmultnat, t ex kött- och
fiskrester på en boplats. Fosfaterna är i stort sett olösliga
i vatten och binds till jorden och stannar oftast kvar på den
ursprungliga deponeringsplatsen. Det händer dock att fosfaterna
"vandrar iväg" med grundvattnet. Tillvägagångssätt
för fosfatkartering: man tar jordprover med hjälp av en borr/sond
och lakar sedan ut fosfaterna ur dessa med syra. Ju mer organiskt material
som förmultnat på platsen, ju högre blir fosfatvärdet.
Spot testet är billigast och kan användas i fält. Stora
områden kan karteras på en dag. Med hjälp av provsvaren
kan man begränsa ett boplatsområde, se var den intensivaste
bosättningen varit belägen mm. Om man inte redan har ett utlagt
koordinatnät måste man vara noggrann med att mäta och
göra en skiss över det uppmätta området. Viktigt
är det också att numrera borrhålen på skissen
och hålla reda på jordprovernas ordning. Det skall alltid
uppföras en sk fosfatkarta över det aktuella området.
Elektriska prospekteringsmetoder: Metoden innebär att jordens elektriska strömmningar mäts med hjälp av strömförande elektroder som sänds ned i marken. De elektriska impulserna har svårare att tränga igenom sten och på så vis kan t ex murrester under markytan upptäckas. Svaret gav 10 p 2) Redogör kortfattat för de två i
arkeologiska sammanhang använda metoder för fosfatanalys.
Olof Ahrrenius utarbetade denna metod för att kartera
svensk jordbruksmark. Han koncentrerade sig främst på att
laka ur de mest lättlösliga fosfaterna ur sina jordprover.
Proverna skakades tillsammans med mycket utspädd citronsyra. Därefter
avlästes provet i fosfatgrader. Metoden används än i
dag, men är mycket tidsödande. Proverna måste skakas
och analyseras på labb. Svaret gav 10 p 3) Redogör för tre kemiska/tekniska analyser
som kan användas på keramik. Uppgiften kan ge 6 p. Man kan testa keramikens kalkinnehåll med saltsyra. Spårämnesanalys: Vad har krukan innehållit då den användes. Makrofossilanalys. TL/Termoluminicensdatering: Används inte bara på keramik och annan bränd lera, även på bränd sten. Materialet kan vara upp till 200 000 år gammalt för att kunna genomgå testen. I all lera har det i alla tider funnits bl a kvartskristaller, radioaktiva isotoper, uran och kalium. Isotoperna har i miljontals år bestrålat kvartskristallerna, som i sin tur har förmågan att lagra denna strålningsenergi. Då leran formades till te x en kruka och brändes avgick den lagrade strålningsenergin i form av ett kortvarigt synligt ljus. Då krukan togs ur hettan igen började ny energi att lagras. När vi idag återupphettar krukan eller krukskärvan, avgår den strålning som har lagrats i materialet sedan krukan brändes senast. Detta sker vid ca 500 graders hetta. Mman kan mäta strålningen och tiden för det ljus som uppträder. Resultatet räknas sedan om i årtal. TCT/Thermal color test: Bränn en gammal krukskärva i en syrerik ugn och avbryt bränningen för var hundrade grad upp till tusen grader. Upp till 600 grader kan man inte märka någon reaktion, men därefter noteras förändringar i skärvans kulör, ljushet och färgmättnad. Detta enligt Munsells skala. Kurvor uppförs efter testet. Man kan också bränna nya leror från fyndplatsen och/eller från den plats man tror att leran från den gamla krukan har tagits och bränna denna. Därefter jämförs resultaten och krukans ursprungsområde kan på så sätt avslöjas. Svaret gav 6 p 4) Redogör för begreppet etnoarkeologi. Uppgiften kan ge 6 p. Med utgångspunkt i forntida material studeras traditionella nu levande folkslag ur arkeologisk synvinkel. Tidigare koncentrerade man sig mycket på funktionsanalyser av enskilda företeelser, men idag ser man vikten av att studera de lågtekniska folkens helhet, dvs ekosystem, religion, samhällsstruktur, akonomi etc. Med resultaten kan man, enligt vissa forskare, rekonstruera ett forntida samhälle i Europa. Etnoarkeologiska och antropologiska studier av detta slag ger möjligheter att tolka ett fornmaterial på flera olika sätt. Chansen att ställa dom rätta frågorna ökar genom denna metod. Svaret gav 6 p 5) Vilken metod möjliggjorde kalibreringen av konventionell c-14 datering till kalenderår? Uppgiften kan ge 3 p. Dendrokronologi Svaret gav 3 p 6) Vilka är fördelarna med de moderna tandemaccelerationsmetoden vid c-14 dateringar jämfört med den sk konventionella metoden för c-14 datering? Uppgiften kan ge 5 p. Man behöver mycket små provmängder och slipper skada fornmaterialet. Dateringen blir dessutom mer exakt. Metoden är snabbare. Svaret gav 5 p 7) Hur kan arkeologen använda resultatet från pollenanalys i sina tolkningar? Svaret kan ge 5 p. I en pollenanalys räknar och identifierar man pollenkornen i borrkärnor tagna ur sjöbottnar eller mossar. Olika skickt av borrkärnan kan c-14 dateras. Ett pollendiagram uppförs över den aktuella platsen och speglar dess vegetationshistoria. Man kan utifrån diagrammet se vilka växter och träd som funnist i området, vilka av dessa som med tiden dött ut eller minskat/ökat i antal mm. I kombination med makrofossilanalys, ev. osteologiska analyser etc. kan arkeologen bilda sig en enhetligare uppfattning om platsens miljöhistoria, vad människorna som bodde där levde av osv. Svaret gav 5 p 8) Ge exempel på kartmaterial som kan användas i samband med arkeologisk forskning. Uppgiften kan ge 3 p. Ekonomiska kartan Skattläggningskartan Lagaskiftes kartan Svaret gav 3 p 9) Vad innefattar begreppet marinarkeologi? Uppgiften kan ge 4 p. Marinarkeologin handlar inte bara om arkeologi under vattnet.
Man ansvarar för en del av kulturlandskapet, den del som har med
hav, flod, sjö och kust att göra. Det involverar bl a kustbosättningar,
fångststationer, försvarsanläggningar, pålspärrar,
bryggor, kummel, tomtningar och kåsar. En båt som tidigare
låg i en hamn fylld med vatten men som dag ligger på torra
land hör också till marinarkeologens fack. Svaret gav 4 p 10) Vad är a) tafonomi b) makrofossilanalys? Uppgiften kan ge 2 p. a) Vad händer med det organiska materialet efter deponering? Sekundär påverkan måste alltid tas med i beräkningen. Detta gäller särskilt animala lämningar då t ex en rovfågel eller en hund kan ha tagit med delar av sitt favoritkött till en plats där sedan resterna blivit kvar. Kanske tolkar vi arkeologer dessa lämningar på fel sätt då vi inte tar hänsyn till en sekundär påverkan. b) Analysen görs på växtdelar, rötter, nötter, skalbaggar mm som man kan finna i kulturlager, kokgropar, på lerklining, i magen på mosslik etc. Materialet separeras i vatten (= flotering), preparers och studeras sedan i mikroskop. Analysen påvisar bl a ev. vegetabilisk föda. Svaret gav 2 p |