|
Salins stil I (folkvandringstid),
stil II (600-tal) och stil III (700-tal). Folkvandringstid Sösdalastilen: Stämpelornamentik på silverbleck. Stjärnor. Sjörupstilen: Karvsnitt. Kraftiga djur samt spiraler. Stil 1: Hela stiliserade djur, sönderstyckade djur, ett myller av mönster. Vendeltid A (stil II, 500-tal): Huvudsakligen pressbleck. Linjeverkan. Vanligt med bandflätning och djurmotiv. Typexempel = tvåbandsfläta med parvis nedhängande djurhuvuden. B (huvudsakligen 600-tal): Pressbleck eller karvsnitt. Accentuering av konturlinjer. Vanligt med bakåtblickande djur med munnen öppen, djur med "päronformade" lår, löpandehundstil, djur med kroknäbbat fågelhuvud med spetsig haka. C (ca 700-750): Trekantiga hela djur som blickar framåt (t ex häst). Knutornamentik (engelsk influens). Exempel på stil C finns på svärdsknappen i Valsgärde 6. D (stil II och III, 700-tal): 8-formade djurslingor med dubbla konturer (bandformade). Djuren har hopbiten mun (frankisk influens) och långsträckta huvuden som vanligen saknar hakspets. Päronformade lår och bogar. Droppformade ögon (smalnar av bakåt). Exempel på stil D finns på betsel i Vendel 7. Vikingatid E (stil II och III, 750-800-tal, vendel- och vikingatid): Djur med vingformiga flikar och fågelliknande huvud samt runda ögon och gapande mun. "Panntofs". Ofta sidosett bandformigt djur. Liknar en stående 8 eller har en lyrformad kropp. Särskilt företrädd på Gotland. Gripdjursstil (800-tal): Gripdjursstil och stil III är ofta blandat (t ex Broa-stil, Osebergs-stil och Borrestil). Fyrfota fantasidjur med trekantigt eller i det närmaste runt huvud, runda ögon, "nacktofs" och trådsmal kropp. Har kraftiga fram- och bakpartier. Tretåiga tassar som griper efter något, t ex de egna kroppsdelarna, ramverket eller ett intilliggande gripdjur. Avbildas vanligen framifrån. Borrestil (omkring 900): Stil uppkallad efter Borre i Norge. Framifrån sedda trekantiga djur med kringelformad eller "6-formig" och bandformad kropp mellan kraftiga bogpartier. Har gripfötter/tassar och två hårtofsar. Bandornamentiken är en influens från Västeuropa.Ett annat motiv är ringflätor, ofta kombinerade med djurhuvudena. Jellingestil (ca 950): Stil uppkallad efter ornamentiken på Jellingebägaren från Jelling i Danmark (motsvarar Sveriges Gamla Uppsala). Bandformigt tvärsträckat djur med spiraler i bogparti och lårparti. Ses ofta från sidan. Har kort huvud, stora ögon och gapande mun. Nosspetsen är tillbakaböjd i en flik. Djuret har nacktofs och frambenen är upplyfta (irisk influens). Runstensstil (Sverige), Mammenstil (Danmark) och Ringerikestil (Norge): De Stora djurets stilar, ofta rosettliknande. Fyrfota djur. Runstensstilen = Sidosedda stora banddjur. Väl utbildade fötter med tydligt angivna tår. Mammenstil och Ringerikestil sammanfaller i stort sett med varandra = bladflikar, inslag av växtornamentik, tvådimensionell. Urnes (1000-tal): Hjortliknande sirliga djur. Stora djur med lång hals och smäckert huvud. Ligger i S- och 8-lagda slingor. |