Stenålder, tentamen

	Tentamen/salsskrivning grundkurs i arkeologi vid Högskolan på Gotland 961021. Av: Malin Eriksson. Stenålder 1) Vilka människor respektive människotyper förekommer under tiden 4 milj. till 35 000 år tillbaka? Ange ungefärliga tidpunkter för deras uppträdande. Uppgiften kan ge 6 p. 4 miljoner år sedan = Australopithecus (sydapan). Två undergrupper kan nämnas. Dessa är Afarensis, dit t ex Donald Johansons "Lucy" hör, samt Africanus, dit Raymond Darts "Mrs Ples" hör. Australopithecus var gracil eller robust och biped. Kända fyndorter är Laetoli och Hadar. 2 miljoner år sedan = Homo Habilis (den händiga människan), första redskapstillverkaren. Känd fyndort är Olduvai. 1,6 miljoner år sedan = Homo Erectus. Kände till elden. Utvandrade från Afrika till Asien och Europa. Använde sig av kärntekniken i redskapstillverkningen. 500 000 år sedan = Homo Sapiens Neanderthalensis. Ev. en sidoart till oss människor som slogs ut till följd av klimatet.Utvecklade redskapen ytterligare. Skivteknik. De första kända begravningarna. 200 000 år sedan = Homo Sapiens-Cro Magnon. Spånteknik. Flera traditioner, bl a Mostrueen, Gravettien, Solutreen och Magdaleén. Grottkonst samt mobil konst, bla venusstatyetter. 40 000 år sedan = Homo Sapiens Sapiens, den moderna människan. Svaret gav 6 p
	2) Vilka tekniker är utmärkande inom stenredskapstillverkningen under äldre, mellersta respektive yngre paleolotikum? Uppgiftan kan ge 6 p. Äldre paleolitikum = kärn- och skivteknik, Mellersta paleolitikum = levallosien, retuschering, Yngre paleolitikum = spånteknik Svaret gav 6 p 3) Vilka vegitationstyper är karakteristiska för de olika geologiska perioderna från 13 000 f.kr till 4000 f.kr? Uppgiften kan ge 10 p. 13 000-10 000 f.kr = Äldre Dryas/Tundratid. Dvärgbjörk, fjällsippa, solvända m.fl. 10 000-9000 f.kr = Alleröd/Värmeperiod. Björken sprider sig. 9000-8300 f.kr = Yngre Dryas/Tundratid. 8300-7200 f.kr = Preboreal tid. Björk, lite tall. 7200-6000 f.kr = Boreal tid. Björk, tall, hassel. 6000-4200 f.kr = Atlantisk tid. Ek, alm, lind, ask, al, hassel (ekblandskog och ädellövsskog). Svaret gav 10 p 4) Hur såg Västeuropa ut under tiden för maglemosekulturen? Namnge några boplatser. Uppgiften kan ge 6 p. Maglemosekulturen existerade under preboreal tid, dvs under äldre mesolitisk tid (ca 8300-7200 f.kr). Den preboreala samt den boreala tiden kallas även för fastlandstiden. Detta eftersom en del av Sydskandinvien, som var isfritt, hängde ihop med den kontinentala landmassan. Kustgränsen gick över södra Östersjön, rundade södra Götaland, fortsatte norr om Danmark och vidare tvärs över Nordsjön bort till Irland. Därifrån gick kuststräckningen i närmast sydlig riktning mot Biscayabukten. Ett bra exempel på en "mosseboplats" är Star Carr i Yorkshire, England. Här har man funnit mycket ben av kronhjort samt redskapstyper kända från samma kultur på kontinenten. Köttet från kronhjorten utgjorde en mycket viktig del i människornas kost. Andra boplatser är Mullerup, Vig och Klosterlund på Själland respektive Jylland, samt Ageröds mosse och Bare mosse i Skåne. Svaret gav 6 p 5) Redogör för den sk neolitiseringsprocessen; dess ursprungsområden, spridningsväg till Europa, förmedlande kulturer i Central- och Nordeuropa, tidpunkten för den neolitiska introduktionen i Sverige. Diskutera fördröjningseffekten och förhållandet till ertebollekulturen. Nordgräns för den tidiga bondekulturen i Sverige och förklaringen till denna. Uppgiften kan ge 15 p.
	Ca 10 000-8000 f.kr skedde domnectiseringen av vilda prototyper till odlade växter och djur i Iran, Irak och Palestina. Ca 9000-8000 f.kr fanns dom tidiga bondeekonomierna i bl a Abu Hurary, Jjeriko och Jarmo. Ca 6000 f.kr hade företeelsen pridits till Balkan, antagligen sjövägen. Runt 5000 f.kr uppstod den sk bandkeramiska traditionen/kulturen, vilken innebar jordbrukets spridning från Balkan i nordvästlig riktning. Bandkeramikerna bedrev ett ambulerande jordbruk och de odlade spannmål samt höll boskap. Två av bandkeramikernas byar som har undersökts är Bylany och Köln-Lindenthal. Där fann man bl a långhus och bakugnar. Ett redskap som förknippas med denna kultur är den sk skolästkilen, en långeggad yxa med en välvd och en platt sida. Tidigare tog man det för en slags plogboll. Fynd av detta redskap har gjorts i Danmark och södra Sverige och dessa har då tillhört ertebollekulturen. Fynden är ett av många tecken på att jordbruksekonomiernas början i Sydskandinavien delvis bör tillskrivas kontakter med den yngre bandkeramiska kulturen på kontinenten. Jordbruksekonomiska inslag introducerades i Sydskandinavien omkring 4000 f.kr. Det är ingen revolution det är fråga om. Neolitiseringsprocessen var en långsam process. De mesolitiska fångstfolken levde fortfarande gott på jakt och fiske, men de kände troligen till jordbruket. Man kan säga att de helt enkelt inte hade behov av att ändra sin ekonomi. Dessutom var klimatet ett annat här i norr. Många av de växter och djur som hölls inom jordbruket nere på kontinenten skulle inte ha klarat sig här uppe. Under den postglaciala tiden skedde dock någonting; förmodligen gjorde de ekologiska förändringarna att det uppstod konkurrans om det jaktbara viltet. Man fick lov att ta till andra metoder för att överleva. Det är här forskarna tror att neolitiseringen tog sin början, först med en begränsad odling som en tillskott till den gamla beprövade ekonomin. Man hade säkerligen redan tidigare provat att domnesticera vilda djur och växter. Detta växte nu i skala. På det skånska slättlandet har man funnit spår av det äldsta jordbruket. Detta är faktiskt den sämsta möjliga jorden för ett primitivt jordbruk. Man började röja skogen med yxa och eld (svedjebruk), skogarna öppnade sig allt mer. Än så länge sökte man sig främst till goda betesmarker. Jordbruket kom vad det led att innebära ett mer fast levnadsmönster. Detta förde med sig såväl för- som nackdelar. Kvinnorna slapp visserligen att bära på barnen, men i och med bofastheten blev hon fast i hemmet. Processen innebar också att en och samma areal skulle föda fler individer. Jordbruket kom hand i hand med en stor osäkerhet; det kunde bli missväxt och svält. Arbetsbördan ökade markant då jorden skulle brukas, sås, bevattnas och skördas år för år. Det uppstod ett behov av gränser på ett helt annat plan än tidigare. Människan had ett behov att att tala om "vad är mitt och vad är ditt". Man försvarade sin mark. I och med detta ser man också att fynden i viss mån ändrar karaktär; det dyker bla upp redskap och vapen med "krigiska" förtecken. Nordgränsen för den tidiga bondekulturen gick i princip rakt över Uppland, Närke, längs med Vänerns norra strand och bort mot Oslofjorden. Norr om denna gräns tog man upp vissa neolitiksa element som t ex redskap och keramik och man odlade uteslutande korn till följd vegitationen och klimatet. Söder om gränsen odlade man vete och här fanns den goda jorden samt ädellövsskogen. Den första keramiken i Sydskandinavien kom förmodligen till då behovet av förvarings- och kokkärl uppstod. Analyser på keramik visar att trattbägarkulturens keramik är en fortsättning på ertebollekeramiken. Äldre bondestenålder = 4200-2300 f.kr. Svaret var inte fullständigt och gav därför 12 p
	6) I vilket område förekommer den kamkeramiska kulturen? Ange de olika stadierna. Uppgiften kan ge 6 p. Finland, Baltikum, norra och mellersta Ryssland. Några traditioner känner jag tyvärr inte till. Svaret gav 3 p 7) Diskutera förhållandena mellan trattbägarkultur, stridsyxekultur och gropkeramisk kultur. Uppgiften kan ge 6 p. Äldre trattbägarkultur = 4200-3200 f.kr, Yngre trattbägarkultur = 3200-2800 f.kr, Stridsyxekultur = 2800-2300 f.kr, Gropkeramisk kultur = 3200-2300 f.kr. Existerade under äldre bondestenålder (tidigneolitikum + mellanneolitikum). Trattbägarkultur = bönder och delvis jägare. Huvudsakligen inlandsboplatser. Keramiken är indelad i A, B och C-faser och kulturen har fått sitt namn efter dess karakteristiska utseende. C-fasen, som hör till den yngre kulturen, är rikt ornerad och vacker. Vid sidan om flatmarksgravarna byggde de de första stora megaliterna. De äldsta är vanligtvis rektangulära, medan de yngre representeras av rund- respektive långdösar. Vid tiden mellan tidig- och mellanneolitikum byggde man oftast stora femkantiga dösar med kort ingång. Under mellaneolitikum blir gånggriften ett vanligt inslag i landskapet. Gravkeramike är rik. Mot slutet av yngre trattbägarkultur verkar det inte längre ha varit så viktigt att bygga megaliter vilket ser ut att ha ett samband med nedanstående kulturs invendring i landet. Stridsyxekultur= En mycket omdiskuterad kultur! Många forskare har tidigare trott att detta folk invaderade vårat land med våld. Kulturen skiljer sig i fyndmaterialet mycket ifrån den nämnda trattbägarkulturen. De begravde sina döda uteslutande under flat mark, oftast i sk kockerställning. Keramiken, som har faserna A-O, är annorlunda både till form och ornamentik. Senare undersökningar har visat att detta folk har slagit sig ned på i stort sett samma platser som trattbägarfolket. Stridsyxekulturen förde med sig en viktig sak till Sverige, kopparen. Tidigare var säkerligen marken man brukade det främsta tecken på rikedom. Från och med nu förändrades detta då en bit metall var någonting du kunde bära med dig överallt som ett tecken på status. Man lade ner mycket tid på att tillverka vackra redskap som hade sin förebild i redskap av metall. Med tiden ser det ut som om "trattbägarna" och "stridsyxorna" har blivit ett samlat folk. Trattbägarmänniskornas gamla megaliter användes fortfarande till sekundärbegravningar, men det uppfördes inte längre några nya. Gravritualerna ser ut att ha blivit strängare; en man skulle t ex begravas med sin stridsyxa framför ansiktet som för övrigt alltd skulle vara vänt mot soluppången. Gropkeramikkultur = Denna kultur existerade samtidigt som den yngre trattbägarkulturen i ca 400 år. De utmärks av ganska enkla keramikformer med gropar i. De nyttjade uteslutande flatmarksgravar. På Gotland har man funnit stora boplatser med enorma gravfält, t xe Ajvide, Ire, Västerbjers. De var i huvudsak jägare och fiskare. Sälen var viktig längs kusten. Svaret gav 5 p 8) Vilka förändringar kännetecknar slutet av stenåldern? Uppgiften kan ge 6 p. Senneolitikum 2300-1800 f.kr kännetecknas av: Inga kulturer Metallimporter från Irland och England. Halskragar, yxor av tennfattig brons. Gudaoffet blir vanliga. Man offrar bl a flintskäror. Hällkistan kommer = tunna stenhällar till väggar och tak, innhåller en eller flera gravläggningar. Dolken ersätter stridsyxan som statusföremål i mansgravarna. Dolken är av flinta och utgör en kopia av liknande dolkar i metall från kontinenten. Jordbruket ökar i omfattning och betydelse. Svaret gav 5 p
	9) Beskriv pilefyndet! *Uppgiften kan ge 6 p.* Datering = 2300-1800 f.kr, senneolitikum. Ursprungsområde Västeuropa. Innehöll bl a yxor i tennfattig brons. Svaret gav 3 p 10) Beskriv kortfattat vad du vet om: a) Skateholm b) Bylany c) Abu Hurayra d) Alvastra e) Voullerim f) Stellmore *Uppgifterna* *kan ge 3 p vardera, dvs sammanlagt 18 p.* a) Skateholm ligger i Skåne. Här fanns tre bosättningar med tillhörande gravfält från ertebolletid, dvs 5000-4000 f.kr, atlantisk tid. Platsen låg vid den tiden vid en lagun omgiven av skog. Detta utgjorde en strategisk fiske - och jaktplats. Man levde även av insamling av vegetabilier. Gravarna ligger under flat mark och innehållet är obränt. Här finns också tre barngravar och en hundbegravning. De döda placerades i ryggläge, sittande eller i hocker. I en del av gravarna finns ockra. Det förekommer dubbelbegravningar. Svaret gav 3 p b) Bylany ligger i Böhmen och var en bandkeramisk by ca 5000-4000 f.kr. Här finns både hus och bakugnar som har undersökts. Folket bedrev ett ambulerande jordbruk. Man lade allså jorden i träda en tid och återvände sedan efter några år för att bruka den igen. Detta var innan man började använda gödsel. I Bylany tror man att ett 20-tal familjer bodde. Svaret gav 3p c) Abu Hurayra ligger i Mellanöstern. Tidigaste bondeekonomin. Svaret gav 2 p d) Alvastra vet jag inte var det ligger. Man har iallafall daterat platsen till ca 3000 f.kr. Här finns en pålbyggnad med plattform av vertikalt liggande stolpar och en palissad av upprättstående stockar mot land. Anläggnigen ligger ute i vattnet. Till en början var det förmodligen en gropkeramisk säsongsboplats och man har funnit spår av odling och jakt på högvilt. Här finns också ofullbordade yxor samt spridda människoben. Pålbyggnaden har byggts om under en period av ca 40 år. Mot slutet av dess användningstid dyker andra fynd upp som tyder på att man kan ha använt plattformen vid ceremonier och offer. Svaret gav 2 p e) Voullerim ligger i Norrland i närheten av Stora och Lilla Lule älvs sammanflöde. En bosättning daterad till 6000 BP. Spår av 3-6 hus har hittats. Älgjakten har varit mycket viktig på platsen. Man tror att det varit en vinterboplats och att människorna sommartid flyttade ut mot vattnet. Svaret gav 3 p f) Stellmore ligger i Tyskland och hör till hamburgkulturen ca 11 000 f.kr. Boplats från äldre dryas. Svaret gav 3 p Tillbaka till Stenröse och Teg