Oden är överguden i den fornnordiska mytologin och tillhör den högsta funktionen i treståndssystemet. Han har många smeknamn, men han brukar benämnas som "Striden och vishetens Gud". Eftersom han är herre över de som stupar i strid kallas han Valfader ibland. I Snorre Sturlasons sagor framställs han som fader till gudar och människor. Där av namnet Allfader. Oden är inte bara god utan har även onda sidor. Det är Oden som styr över Asgård. Där har han också sitt hem, Lidskjaf. Från Lidskjaf har han utsikt över hela världen. Oden färdas på sin åttafotade häst Sleipner.
Till skillnad från Tor och Tyr deltar aldrig Oden själv i några strider utan fungerar som härförare eller kastar sitt dödande spjut Gungner. För att bli den visaste Guden drack Oden ur vishetens brunn. Men i gengäld fick han offra sitt ena öga till jätten Mimer. Oden bär oftast en slokhatt för att dölja att han är enögd. Han lär också ha druckit av inspirationens mjöd, som vaktades av Suttung, en jätte.
På Odens axel sitter de två korparna Hugin och Munin, vilket ungefär betyder "tanke" och "vilja". Varje morgon sänder han ut dessa korpar för att få rapport om vad de sett ute i världen under dagen. På kvällen sätter de sig igen på hans axel och berättar.
Oden är dödsguden. Valikyrjorna samlar de döda för att föra dem till Oden och hans fru Freja. Hälften av de stupade i strid kommer till Oden. De hamnar i Valhall och kallas sedan för "einhärjer". I Valhall väntar den ständiga festen för de stupade krigarna. Enligt sägnen sitter Oden ibland under hängda människor för att inhämta dold kunskap.
Oden är en stor besvärjare eller trollkarl. Han behärskar även sejden. Sejd är en shamanisk extatisk trolldom som oftast utövades av kvinnor. Men Oden lär även behärska denna trollkonst. Det är Oden som har skapat galderna. En gald är en trollsångare. Det var till galderna som Oden lät skänka runskriften, som han själv uppfann.
Sleipner är Odens åttafotade häst, som han rider omkring på. I senare folktro leder han vilda jakter eller rider i spetsen för en anfallande här. Oden äger den magiska ringen Draupner ("dropparen"). Var nionde natt droppar han fram åtta exakt lika dana ringar. Draupner är tillverkad av dvärgen Eitre, som också har tillverkat Tors hammare.
Freja och Oden fick tillsammans många söner. De älskar dem alla, men mest den ljuse Balder. Oden har även dyrkats i andra länder, men under andra namn. I Tyskland t ex kallas han för Wotan och i England för Woden. Om man jämför med den romerska mytologin så motsvarar Oden guden Merkurius och i den grekiska motsvara han Zeus.
Skildringen av Odens död och pånyttfödelse är märklig. I den nordiska mytologin är alla gudar dödliga. Slutet på allt liv, "Ragnarök" betyder gudarnas ödesstund. Oden offrade sitt liv för egen skull. Efter att han har varit hängd i nio dagar uppenbarade sig några magiska runor vid hans fötter och han återuppstod. Han red iväg på Sleipner för att möta förstörelsens krafter. Men Fenrisulven slukar honom. Fenrisulven växte upp i Valhall och var son till Loke och Angerboda. Han skrämde alla gudar med sin storlek och ilska. Oden låter dvärgarna smida Gleipner, en kedja tillverkad av fiskars andedräkt, kvinnors skägg och fåglars spott. Fenrivsulven går med på att man kedjar honom och att gudarna får testa sin styrka på honom. Men han vill ha något i gengäld, en av gudarna måste offra sin hand i Fenrisulvens gap. Det gör Tyr. Men de lurar Fenrisulven genom och kedjar fast honom för all framtid. Vid Ragnarrök hotar han att sluka hela världen. Oden är den gud som dör först inför Ragnarök, den gamla världens undergång.
Till skillnad från Tor och Tyr deltar aldrig Oden själv i några strider utan fungerar som härförare eller kastar sitt dödande spjut Gungner. För att bli den visaste Guden drack Oden ur vishetens brunn. Men i gengäld fick han offra sitt ena öga till jätten Mimer. Oden bär oftast en slokhatt för att dölja att han är enögd. Han lär också ha druckit av inspirationens mjöd, som vaktades av Suttung, en jätte.
På Odens axel sitter de två korparna Hugin och Munin, vilket ungefär betyder "tanke" och "vilja". Varje morgon sänder han ut dessa korpar för att få rapport om vad de sett ute i världen under dagen. På kvällen sätter de sig igen på hans axel och berättar.
Oden är dödsguden. Valikyrjorna samlar de döda för att föra dem till Oden och hans fru Freja. Hälften av de stupade i strid kommer till Oden. De hamnar i Valhall och kallas sedan för "einhärjer". I Valhall väntar den ständiga festen för de stupade krigarna. Enligt sägnen sitter Oden ibland under hängda människor för att inhämta dold kunskap.
Oden är en stor besvärjare eller trollkarl. Han behärskar även sejden. Sejd är en shamanisk extatisk trolldom som oftast utövades av kvinnor. Men Oden lär även behärska denna trollkonst. Det är Oden som har skapat galderna. En gald är en trollsångare. Det var till galderna som Oden lät skänka runskriften, som han själv uppfann.
Sleipner är Odens åttafotade häst, som han rider omkring på. I senare folktro leder han vilda jakter eller rider i spetsen för en anfallande här. Oden äger den magiska ringen Draupner ("dropparen"). Var nionde natt droppar han fram åtta exakt lika dana ringar. Draupner är tillverkad av dvärgen Eitre, som också har tillverkat Tors hammare.
Freja och Oden fick tillsammans många söner. De älskar dem alla, men mest den ljuse Balder. Oden har även dyrkats i andra länder, men under andra namn. I Tyskland t ex kallas han för Wotan och i England för Woden. Om man jämför med den romerska mytologin så motsvarar Oden guden Merkurius och i den grekiska motsvara han Zeus.
Skildringen av Odens död och pånyttfödelse är märklig. I den nordiska mytologin är alla gudar dödliga. Slutet på allt liv, "Ragnarök" betyder gudarnas ödesstund. Oden offrade sitt liv för egen skull. Efter att han har varit hängd i nio dagar uppenbarade sig några magiska runor vid hans fötter och han återuppstod. Han red iväg på Sleipner för att möta förstörelsens krafter. Men Fenrisulven slukar honom. Fenrisulven växte upp i Valhall och var son till Loke och Angerboda. Han skrämde alla gudar med sin storlek och ilska. Oden låter dvärgarna smida Gleipner, en kedja tillverkad av fiskars andedräkt, kvinnors skägg och fåglars spott. Fenrivsulven går med på att man kedjar honom och att gudarna får testa sin styrka på honom. Men han vill ha något i gengäld, en av gudarna måste offra sin hand i Fenrisulvens gap. Det gör Tyr. Men de lurar Fenrisulven genom och kedjar fast honom för all framtid. Vid Ragnarrök hotar han att sluka hela världen. Oden är den gud som dör först inför Ragnarök, den gamla världens undergång.