Jag heter Ingrid-Marie
Bolin. Jag är född i Hofors 1970 och jag bor nu i Mora sedan juni
-92 och som det ser ut så blir jag nog kvar här ett bra tag till.
Jag har en dotter som heter Natalie och som är född i april 1990.
Mina intressen är allt som känns vettigt och som gör livet meningsfullt.
Jag gillar att läsa böcker, "djävlas" med datorer (har
varit på Datorteket ett otal gånger), dragracing (kör dock
inte själv men vill GÄRNA testa), lastbilar och snygga jenkare, umgås
med mina vänner (vilket jag önskar att jag hade mer tid till), + en
massa annat som känns roligt. Jag brukar ha teckespråkskurser på
TBV när intresset finns. Jag gillar ALLT som har med mystik och övernaturligt
att göra och läser ALLT som jag kommer över. Vi har 2 katter,
Romeo och Othello + 3 råttor, Busan, Mysan och Tuss. Ja, just nu (maj
2000) så har vi faktiskt även 7 små söta råttungar
också. 2 honor och 5 hanar.
Nu har det gått ett
tag sedan sist. Det är nu mars 2001. Jag har än en gång börjat
på en rolig åtgärd.Annars
så är allt som vanligt. Nja, inte riktigt. Jag har hittat en kille...
eller om det var så att han hittade mig... jag vet inte riktigt... Jag
har i alla fall en pojkvän sedan tre månader tillbaka. Annars är
det inte mycket som har gjort livet roligt.
Jag var med i en trafikolycka i september 2000 och jag kämpar på
för fullt för att bli helt återställd efter den. Min läckra
och underbart lila Ford Escort XR3i fick tyvärr sin sista vila på
skroten. Så sorgen har varit stor ett tag. Nu är jag däremot
lycklig ägare till en Scorpio istället.
Nu är det maj 2001 och
jag har för 50elfte gången hamnat ute på Datorteket.
Jag ska försöka mig på att lära mig att programera. Jag
ska börja på en programeringskurs i höst, så jag tänkte
känna mig för lite vad det är jag ger mig in på. Men jag
känner mig hemma nu ute på Datorteket. Det börjar kännas
som ett andra hem, eller nå't sån't. Annars känns allt som
ett oorganiserat kaos just nu. Hälsan och kärleken kan jag inte klaga
på, men det finns ju annat... Ja, ja, strunt i det. De brukar ju säga
att när natten är som mörkast så är gryningen som
närmast. Så jag får tro på att dessa visa människor
har rätt och att alla mina problem löser sig till det bättre.
Ja, det finns väl inte så mycket mer att berätta för denna
gången. Men... I WILL BE BACK!!!
Så var jag tillbaka
igen. Jag kanske ska berätta lite mer om lilla mig. För Ni kanske
undrar vad det är för liten knäppis som håller i denna
sida.
Ni vet ju lite grann om mig redan men det är ju mest på ytan, så
jag kanske ska gå lite djupare in på vem jag är.
Jag avskyr att kliva upp på morgonen och jag tycker definitivt inte om
måndagar. Jag tycker däremot om att vara uppe och skrota runt halva
nätterna och helger är bäst. Jag har ett himla humör och
när det väl tänder så tänder det på alla 12
cylindrarna. Men jag kan behålla mitt lugn om det behövs men jag
kan lika gärna flyga i taket med en total explosion. Jag är egentligen
en glad liten skit som trivs med tillvaron för det mesta. Visst har även
jag dagar som är totalt usch och blä, men till 99% är jag glad
och uppåt. Jag kan vara enormt envis och jag har en sjujädrans vilja.
Men jag brukar då lyckas med det mesta som jag företar mig. Ja, det
var lite mer om mig och mitt liv. Jag vet i alla fall att från och med
nästa helg så börjar livet på allvar för då
går första dragracingracet av stapeln. Sen är det sommar och
race!!! Jag återkommer framöver.
NU ÄR DET SOMMAR!!! Bortsett ifrån att det är kallt, ingen sol, det regnar och det blåser så man håller på att blåsa bort. Det var race i helgen och det var ju som vanligt. Tyvärr så var det ju inga värre maskiner uppe på fältet och körde. Men, men... De kommer framöver. Jag har även fått kontakt med en gammal bekantskap från mina hemtrakter. Vi har nog inte setts på cirkus 10 år och hux flux har jag ett mess i min gästbok. Snacka om att weben är liten. :-O HAHAHA!!! Skämt och sido... Men det var roligt att höra från en gammal vän. Annars lever livet som vanligt med mig. Pank, utan bostad och en massa annat negativt som finns. Nä då, så illa är det faktiskt inte. Så länge jag mår bra och har hälsan i behåll så kan jag ju inte klaga. Det var mitt inlägg för denna gången. Ha det så bra alla trevliga själar så hörs vi snart igen. Ha det så bra nu till Kristi Himmelsfärd.
Jaha... så satt man här igen... Just nu är det kallt och grått. Så jag tror att både vår och sommar har tagit semester för att återkomma senare. Nu till helgen är det en himla massa ståhej här i Mora. Bland annat världens längsta fylla...!!! En hel hög med ungdomar som är ute och traskar x antal kilometer i skogen och super skallen i småbitar samtidigt. Jag har aldrig gått själv och jag har lovat mig själv både dyrt och heligt att jag ALDRIG ska gå heller. Jag har liksom inte fattat logiken i det hela och ju äldre jag blir ju mindre logiskt blir det. Det är en massa annat på g här också under helgen. Bilutställning nere på kajen. Där jag naturligtvis har tackat ja till att hjälpa till. Anledningen till alla aktiviteter är ju för att det är pingst. Jag har då däremot inte tid att fundera på vad som händer och sker runt om mig för jag är som vanligt pank och jag är fortfarande bostadslös. Men, men... -Allt löser sig, sa han som sket i vasken. Nä, nu ska jag ta och sluta mitt svammel för denna gången. Ha en trevlig pingsthelg. Många benknäckande kramizzzar på er alla!!!
Ja, vad ska jag säga...
OOOPS!!! Nu har det gått ett himla tag sedan sist... Det är nu oktober
2002... Ja, jag sa att det gått ett himla tag sedan sist! Vad har hänt
under denna tiden då???
Jag har bara en katt kvar, Romeo, som nu är 13 år. Min dotter har
bara en råtta kvar, Drutten, som flyttade hem till oss för ett par
år sedan. Jag har bostad ute i Färnäs, där jag och sambon
hyr ett hus på 3 rum och kök, carport, garage, vind och en stor källare.
Angående trafikolyckan så har det inte kommit så mycket längre.
Sitter och väntar på att få komma till ortopeden för att
få ett intyg om bestående men, men det tar sin lilla tid. Jag har
gått i två år och bara väntat. Vänta får jag
nog göra ett bra tag framöver. Det märks väl vad som sker...
Vad gör jag nu för tiden då? Jag har knegat mig igenom ett år
på komvux (01/02) för att läsa upp betyg för särskild
behörighet till högskolan. Nu går jag på Information-
och marknadsföringsteknik på Siljansutbildarna här i Mora. En
mycket trevlig utbildning, än så länge... Vad jag ska göra
sedan vet jag inte... Ska försöka att fixa ett vettigt jobb. Helst
med HÖG lön.
Våren och sommaren i år var helt underbara. Har "bott"
ute på altanen och druckit te och läst hela sommaren. Jag har bara
latat mig och det har varit på högsta nivå må jag säga.
Ja, jag har ju naturligtvis varit på dragracing också. Ingen sommar
utan dragracing!
Jag avslutar för denna gång, men jag ska försöka att vara
tillbaka inom kort!
Puzzzellikramizzzar på er alla glada människor!!!
Hallojs på er igen! Nu är jag till baka igen. Det är nu november 2004... Så dagboksanteckningarna är nog mer årsanteckningar... Förra hösten blev jag tvungaen att ta bort min älskade katt Romeo 14 1/2 år gammal. En vecka senare hade vi två nya katter. En liten fröken, Ofelia, och en liten herre, William. De är syskon. Nu i somras fick vi hem en halvbror till dem som heter Lear. Så temat Shakespeare fortsätter som synes. Jag har återigen hamnat ute på Datorteket... Har varit sjukskriven för höften som jag "pajjade" i mars 2000. Har mitt uppe i all röra blivit tvungen att flytta så nu är det rörigt både fysiskt och psykiskt. Är singel igen och kan inte påstå att jag sörjer det. Är skönt att få ha ett liv igen utan en massa tjafs. Det roliga i all djävelskap är att jag fått kontakt med några gamla vänner som jag trivs att umgås med. Så inget ont som inte har något gott med sig! Nä, nu ska jag ge mig för denna gång. Jag hoppas att det inte tar ett helt år eller mer innan jag uppdaterar vad som händer, fötter och sker... Ha det så bäst alla glada, roliga människor!
Nu är jag tillbaka igen! Helgen som har varit (20-21/11) har slagit alla rekord!!! Jag skulle ju vara singel... Det gick åt skogen!!! Med stormsteg! Kan dock inte påstå att jag sörjer över singellivet som försvann. Är just nu "kär" som en klockarkatt och ska nog fortsätta vara det ett enormt tag framöver. Objektet för mina känslor är en trevlig, mysig och härlig kille. Är lätt att prata med för det finns något innanför pannbenet. (jämfört med det jag hade... ) Tyvärr så finns det ju vissa små egenheter som till exempel hockeylag som kan diskuteras... Djurgården! När Brynäs finns...! Men, men... Det går nog det också... Jag ska fortsätta sväva runt bland molnen och se allt genom rosa glas ett bra tag framöver... Många älskvärda puzzzellikramizzzar till alla nyförälskade varelser. PS: det gäller er andra också :-D :DS
