Många Saturnägare väntade på Resident Evil 2, men Capcom lade om kursen och fortsatte istället på ett alldeles nytt äventyr till Dreamcast. Men Sega överger inte Saturn helt bara för Dreamcast kommer och tur är väl det, vad skulle annars alla med en Saturn spela fram till Dreamcast kommer här i väst? Sega har släppt ett eget äventyr med samma stil som Resident Evil. Men denna gången är vi under vattnet, djupt ner i havet... 
 

En radar i Nevada upptäcker ett konstigt flygande objekt som störtar ner i Stilla Havet. Den amerikanska flottan skickar sin modernaste atomubåt SSN-221 Seafox för att hämta det störtade objektet. Seafox för det mystiska objektet till undervattensbasen SSB-01 Big Table som ligger 300 meter under vattenytan. Allting verkar gå bra ända tills Seafox ska lämna Big Table. Seafox tappar kontrollen av någon mystisk anledning vilket leder till att Seafox kör rakt in i forskningsbasen R1/14 och mitt under kaoset skjuter Seafox sina Mk-48 torpeder rakt mot Big Table. Syresystemet förstörs på Big Table. Det privata säkerhetsföretaget ERS (Emergency Rescue Services) som finns stationerade på Big Table får i uppdrag att hämta Dr. Weisberg som finns kvar någonstans i basen. Som John Mayor, instruktör på ERS blir det ditt uppdrag.
 
Deep Fear har nästan exakt samma kontroller, uppbyggt på samma sätt med för-renderade bakgrunder och figurer uppbyggda av polygoner som Resident Evil. Men Deep Fear skiljer sig stort från Resident Evil på en viktig del. De som spelar Resident Evil måste utforska sin omgivning för att komma vidare med ytterst begränsad ammunition, få ledtrådar och flera olika pussel och knepiga problem som ger spelaren nycklar till nya rum.
 
Deep Fear är mycket mer linjärt. Du blir tillsagd att hämta något som sedan leder till något annat. Allting är lite mer uppradat än i Resident Evil. Det är lite som att gå från en FMV sekvens till en annan. Trots att man i Deep Fear har obegränsat med ammunition så får man kämpa väldigt hårt i vissa rum som har begränsat med syre. Detta höjer intensiteten och sätter lite press på spelaren som kanske kommit från en lugnt klurigt pussel och helt plötsligt kastas in i en tidsbegränsad strid.

De flesta pusslen i Deep Fear är av typen dra i spaken så öppnas dörren. Men ju längre in man kommer desto svårare blir det, man måste blanda kemiska vätskor, desarmera atomubåtar m.m. och värre blir det när även pusselrummen har begränsat med syre då gäller det att tänka snabbt.
 
Rent visuellt så är Deep Fear lysande. Trots låg upplösning och kanske lite pixligare karaktärer än i Resident Evil så är Deep Fear en höjdare. Alla mellanscener håller väldigt hög kvalité på FMV. Musiken i Deep Fear är komponerad av Kenji Kawai, mannen som gjorde musiken till Patlabor och Ghost in the Shell. Men musiken dyker bara upp i just mellanscenerna i resten av spelet är mer atmosfäriska undervattensljud, ljud från ventilationsystemet och monstrernas uuuaaarrrgghh. Rösterna i Deep Fear är ungefär lika komiska som de i Resident Evil. Ibland undrar man om de med vilje gör replikerna så här dåliga.

Överlag är Deep Fear enormt, det krävs ungefär 20 timmar för att sig igenom de två skivorna vilket är längre än Resident Evil. Nackdelen är att när man klarat Deep Fear så finns det inget som gör att man vill spela det igen. I Resident Evil finns det trots allt olika scenarion och battle mode men det saknar Deep Fear. Deep Fear är ett självklart köp för er som har Saturn, det lär dessutom tyvärr vara det sista PAL spelet. 
Testad version: PAL 
Speltyp: Äventyr 
Utvecklare: SEGA 
Utgivare: SEGA 
Antal spelare: 1
Grafik: 91
Ljud: 80
Kontroll: 83
Underhållning: 78
Totalt: 81