1. Hur kom du i kontakt med datorn ZX Spectrum ?

Jacob: Tja, jag höll mej orienterad om vad som hände i datorvärlden, antar jag. Det var ju en liten "boom" då i början på 80-talet och man var ju redan då tekno-dåre. Men jag tror inte jag hade sett någon innan jag köpte en. Man ville ju uppgradera från programmerbar miniräknare...

2. Varfoer valde du ZX Spectrum och inte VIC-20/64 som var mycket populaerare i Sverige ?

Jacob: Jag tror det bl.a. var för att Spectrumen kom före C64. Och var den inte billigare? Jag minns inte helt hur det var, men jag var *väldigt* nära att investera i en VIC-20. Det var ju den första som kom med färger. Jag är innerligt glad för att det inte blev den! Tänka sej, 3,5K minne och 20 tecken per rad! Spectrumen hade ju iallafall 41K tillgänglig RAM och 32 tecken per rad!!!
Jag har för mej att jag var lite sugen på Atari (400/800) också, men jag minns inte riktigt i vilken ordning saker och ting kom. Det var ju ett tag sedan... Och Apple II var iallafall för dyr.

En kompis farsa hade en ZX81 också, med 16K extra, printer och tal-syntesizer. Det var kul det! Kanske det etsade in namnet Sinclair? Men jag tror inte det var därför; det var nog ren techno-lust som ledde till Spectrum: max med färger och RAM för tillgänglig mängd pengar.

Jag fick en väns släkting i England att sända en 48K som "gåva" för att spara tull och moms, men jag minns det som en stor investering iallafall. En kompis fick en 16K samtidigt genom samma källa. Detta var 1983.

3. Vilket var ditt eget favorit aeventyr/spel ?

Jacob: Jag var stor fan av Level 9 och hade (har) det mesta. Jag var också redan på den tiden tagen av "Adventure" (Collosal Cave)-kulten. Se också punkt 4. Annars var ju Jet-Pac, Manic Miner och Jet Set Willy stora!

4. Beraetta om ditt/dina egna aeventyr/spel foer ZX Spectrun...

Jacob: Jag skrev tre spel på Spectrumen, alla äventyr. De två första är helt egna skapelser och bildar de två halvorna av första delen i en trilogi(!) "Le Fay's Förbannelse" heter trilogin och det första spelet, "Del 1a" (1984), bygger helt på en värld som en kompis drömde en natt och utspelar sej delvis i hans hus; t.o.m. hans lillebror är med. Det skrevs helt i Basic och var väldigt hårdkodat och inte speciellt bra optimerat, men jag tror att jag redan kommit på att man kan spara spelet med variablernas innehåll (och alltså inte behöver initiera dem) för att spara minne. Det hade 56 rum och ett ordförråd på 89 ord.

I "Del 1b" (också 1984) hade jag blivit smartare och text, "gå-matris", sakers lägen, m.m., låg i RAM och hämtades med PEEK och jag använde VAL "23" istället för bara 23 (eller andra tal); allt för att spara minne. Denna del hade 110 rum och 150 ord och var ett mer traditionellt, problem-orienterat äventyrsspel, men samtidigt ett resultat av min frustration över alla allt för linjära äventyr på den tiden. Så detta äventyr kan lösas på massvis av olika sätt och man kan gå runt en hel del (det sista gäller också del 1a).

Det tredje äventyret jag gjorde var en översättning till svenska av "Aventure", så klart med namnet "Äventyr" (1985). I det hade jag bl.a. packat texten till 5 bitar per tecken och dekomprimerade i maskinkod. I övrigt var det Basic-kod. 149 rum, 117 ord. Alla dessa finns att hämta i emulatorformat på mina hemsidor eller på SÄKs nätsidor. (Se http://www.stud.ntnu.no/~jacob/JMUNK/s/SpectrumAdventures.html respektive http://www.stud.ntnu.no/~jacob/SAK/Spectrum.html.)

I samband med utvecklingen av "Le Fay's Förbannelse Del 2" ville jag vidareföra mina tankar om att göra om ett äventyr till så mycket data och så lite kod som möjligt (framför allt för att spara minne, men också för att göra effektivare kod) och satte igång det överambitiösa projektet CAVE. Jag skrev CAVE-tolken nästan färdig i assembler (med White Lightning), den tog futtiga 3K. Övriga 38K räknade jag ut skulle räcka till Del 2, som hade 1800 (arton hundra) rum (alla helt olika), 30 datorstyrda personer och en total text-output på över 200 tusen tecken!!! Synd att jag aldrig blev färdig, utan bara filade på CAVE-specifikationen i all evighet; nya funktioner hela tiden....
Projektet föll i dvala cirka 1987.

Nu är dock en ytterst moderniserad version av CAVE för dagens maskiner (Mac, Windows, DOS) snart färdig. Det mesta är innerst inne det samma som då (1984-86), men idén håller än idag. (Se http://www.stud.ntnu.no/~jacob/ JMUNK/s/CAVE.)

Och jag har alla kartor, m.m., kvar till "Le Fay's Förbannelse Del 2".....

"Del 1a" och "Del 1b" är förresten konverterade till CAVE för Mac, under namnen "Vilse!" respektive "Slottet", och finns också att hämta på mina sidor. (Se http://www.stud.ntnu.no/~jacob/JMUNK/s/Forbannelse.html.) Jag har också översatt det äkta "Adventure" till svenska, portat det till Mac och lagt ut det på nätet. (Se http://www.stud.ntnu.no/~jacob/JMUNK/s/Postcardware.html.)

5. Skrev du naagra andra program aen aeventyr och isaafall vilken typ av program ?

Jacob: Innan jag skaffade min Spectrum hade jag lekt massvis med Kommunens Läromedelcentrals ABC80 och programmerat dussinvis av Space Invader-kloningar. När jag fått min Spectrum tänkte jag att nu jäklar, massa färger och grejer, här ska bli rymdspel!
Men ack, Spectrum-Basic:en slår ju inte direkt hastighetsrekord, så jag gav upp första försöket innan det var halvfärdigt.

Jag skrev dock ett bildredigeringsprogram, där en ultra-generell "fill"-funktion i maskinkod var stjärnan. Jag tror jag använde det för inladdningsbilden till "Äventyr".

Jag skrev också ett program för att göra kassett-omslag, med formateringsfunktioner och ett 30-tal proportionella fonter i enkel och dubbel höjd, och som också kunde skriva 90-grader vridet. (Det silverfärgade printerpappret är precis lika brett som ett kassett-inlägg och en PRINT $SCREEN är precis lika stor som framsidan på fodralet!!!) Jag har fortfarande massvis med kassetter med läckra silverfärgade inlägg!

Det var väl det, tror jag.

6. Naer gav du upp ZX Spectrum och boerjade kika paa andra datorer ?

Jacob: Jag gav upp Spectrum:en 1984, när jag blev professionell programvaruutvecklare på Norsk Data och fick tillgång till mini- och stor-datorer med "riktiga" programmeringsspråk och kompilatorer. PLANC var språket på ND.
Jag hade ett evighetsprojekt där, "Grotta" tror jag att jag kallade det, som även andra var inne och kodade på, så man visste aldig riktigt hur grottan såg ut när man gick in i den. :-)

Jag började kika på andra datorer 1984 också, när Macintosh:en kom. Nu har jag tre sådana.

7 .Det aer kul att ZX Spectrum fortfarande har en stor intresse krets aeven om det verkar som merparten finns utomlands. Brukar du fortfarande spela ZX Spectrum spel ? vilka ? och vilken emulator foeredrar du ?

Jacob: Jag emulerar med MacSpectacle; i en ännu inte släppt version, som jag har tagit över källkoden till och tänkt vidareutveckla. (Koden är numera allmänt tillgänglig.)

Jag spelar inte så mycket Spectrum-spel på den, utom att testa svenska äventyrsspel som dyker upp.

Jag har köpt nytt tangentbordsmembran till min gamla trotjänare, så jag hoppas skrämma i gång den snart. Jag måste få mej en TV först, förståss... Det gamla membranet pajade när jag lödde in ett monster av ett tangentbord från en gammal Teletype-terminal (du vet, en så'n utan skärm, men med pyjamas-papper istället), som tjänade sitt syfte länge.

8. Kaenner du till naagra andra speccy programmerare fraan den gamla goda tiden ?

Jacob: Bara det gäng som nu dykt upp på nätet. Antagligen samma gäng som du nu intervjuar. :-)
Jag har väldigt lite kontakt med de jag programmerade med på den tiden, utom han som drömde fram världen till Le Fay Del 1a, Olov Öjner, men han har inte förföljt den banan.

9. Till sist vad sysslar du med idag ?

Jacob: Jag är förvirrad ung man - på professionell nivå. :-)
Just nu bor jag i Norge (Trondheim) och för tillfället tjänar jag till livets uppehälle genom att frilansa inom multimedia-design (nätsidor och CD-ROM) och lite Mac-support, men är elektronikingenjör och arkitekt av utbildning. Jag kommer dock lägga av med det i löpet av sommaren och bli någon slags konstnär, eller vad man ska kalla det. Däremellan ska jag rita en villa åt en bekant. Var det tillräckligt kryptiskt?

Och så skriver jag ju på CAVE, det nästa stora inom textäventyrskapande! ;-)