Påsk, (av hebreiska pesah: förbigående, förskoning, på medeltidslatin pascha), ursprungligen judisk,
senare även kristen högtid. Den judiska påsken infaller i mars-april (den 15-21 i månaden Nisan) och
firas till minne av israeliternas uttåg ur Egypten. Fram till år 70, då templet i Jerusalem förstördes,
offrades årligen ett påsklamm. Offerriten övergavs därefter inom judendomen men har levt kvar hos
samaritanerna. Ett av den judiska påskens viktigaste inslag är den särskilda familjemåltid som kallas seder,
då man äter bl.a. osyrat bröd och s.k. bittra örter som rädisor och pepparrot.

Det är obekant när de kristna började fira en egen påskhögtid till minne av Jesu död och uppståndelse.
De äldsta beläggen är från 100-talets mitt, men det är möjligt att bruket fanns redan på apostlatiden.
Från ca år 200 blev påsknatten (mellan lördag och söndag) det tillfälle då katekumenerna döptes och
för första gången fick del av nattvarden. De förbereddes genom en tid av fasta och undervisning, och
härifrån har kyrkoårets fastetid utvecklats. Påskhögtiden varar sedan gammalt i 50 dagar och avslutas
med pingsten. Under denna tid brinner i många kyrkor ett särskilt påskljus. Själva påskveckan, stilla veckan,
inleds med palmsöndagen och innehåller bl.a. skärtorsdag, långfredag och påskdag, följd av annandag påsk.

Påskfullmåne, fullmåne som föregår firandet av påsken. Enligt kyrkomötet i Nicaea 325 firas påskdagen
första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som beräknas med hjälp av Metons cykel, inte den astronomiska. Det blir söndagen närmast efter 20 mars, oavsett vilken dag den verkliga vårdagjämningen inträffar. Denna fullmåne kallas påskfullmånen och dygnet då den inträffar kallas påskterminen.

Påskhare, påsksymbol som inlånats till Sverige från Tyskland; det är en hare som lägger ägg eller kommer med
ägg till barnen. Ursprungligen är den troligtvis identisk med häxornas mjölkhare.

Påskkäring, enligt folktron en häxa som på skärtorsdagen far på sin kvast till Blåkulla. Vid påsk klär sig barn i
huckle och lång kjol, med kvast och kaffekittel och gör påhälsningar. Traditionen med påskkäringar
alluderar på den äldre föreställningen om häxornas Blåkullafärd och förekommer vanligen på skärtorsdagen.

Påskris, björkris med färgade fjädrar eller band, använt som påskprydnad i hemmen. Påskriset är en tradition
som spritts från Stockholm och nu är allmän i Sverige. I Danmark motsvaras påskriset av fastlagsris
med godsaker. Fastlagsriset var ursprungligen en symbolisk påminnelse om Kristi lidande. Enligt gammal
svensk sed skulle husfadern risa sitt husfolk på långfredagsmorgonen.

P åskägg, färgade eller målade hönsägg som äts vid påsk. Ägg var under fastetiden förbjuden föda i
den katolska och den ortodoxa kyrkan men man tog skadan igen under påsken. Den uppståndelsesymbolik
som äggen representerar bör ha bidragit till att förknippa dem med påskfirandet. Särskilt i södra Sveriges
kusttrakter förekom i äldre tid olika tävlingar som bestod i att man rullade eller kastade ägg.
Färgade påskägg förekom förr mest i Skåne men har på 1900-talet blivit vanliga i hela Sverige. Även ägg
av marsipan och choklad kallas påskägg. Berömda är också de konstgjorda ägg utförda av guldsmeden Fabergé
i ädla metaller med ädelstenar som de ryska tsarerna brukade ge bort i gåva.

Påskön, på spanska Isla de Pascua, på polynesiska Rapa Nui, chilensk vulkanö i Polynesien, 3 600 km
väster om Sydamerika, 118 km2, 2 000 inv., huvudsakligen polynesier. Ön utgör högsta delen av Östpacifiska
ryggen, som här bildar en platå av lava och tuff på 100 m ö.h. Högsta punkten är en vulkan, 539 m ö.h.
Klimatet är subtropiskt, växt- och djurlivet sparsamt. Befolkningen lever av fiske, åkerbruk och fårskötsel.
Ull är den enda utförselprodukten.

Påskön befolkades troligen ca 400 e.Kr. av polynesiska sjöfarare. Omkring 700 började stora
stenplattformar, ahu, att byggas, och under en period ca 900-ca 1680 restes omkring 600 gigantiska
stenstatyer, moai, vilka antas föreställa invånarnas förfäder. Vid något tillfälle utvecklades även ett säreget
skriftsystem. Av okänd anledning genomgick samhället en kulturell omvandling under 1600-talet,
vilket ledde till att stenstatyerna förlorade i betydelse och ofta även revs. Ön upptäcktes av nederländska
sjöfarare på påskdagen 1722 och annekterades av Chile 1888.

P.S.Den underbara Påskbilden,hönan och kycklingen är medlemsgrafik från Lalla.
Resten är mitt eget.

Källa:Encarta

Tillbaka   Nyheter   Hem